Surt regn

Surt regn är ett regn som har ett pH-värde under det normala, (omkring 5,6), och beror främst på utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider, eller NOx, till atmosfären. Dessa reagerar med vatten i molnen och bildar syror. Syrorna kan transporteras långa sträckor med molnen tills de faller som nederbörd.

Skogsdöd till följd av surt regn

Orsakerna till surt regn är såväl naturliga, till exempel vulkaner och skogsbränder, som orsakade av mänskliga aktiviteter, till exempel kraftproduktion, industrier och transporter.

Surt regn bidrar kraftigt till försurning av sjöar och skogar. Detta medför bland annat att fiskar dör, och att trädens blad torkar ut eller blir gulfärgade före hösten (kloros[1]). I marken skadas växternas rothår, vilket försvårar upptagningen av växtnäring[källa behövs]. Surt regn bidrar till urlakningen av olika näringsämnen som genom perkolation hamnar i grundvattnet dit växternas rötter inte når. Surt regn verkar även korroderande på flera material. Byggnader och statyer tar skada när syrorna reagerar med kalciumet i material som kalksten och marmor.

Historia

De frätande egenskaperna av förorenad och sur stadsluft noterades under 1600-talet av John Evelyn, som märkte det dåliga skicket av Arundel marbles.[2] Sedan industriella revolutionen har utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider ökat. [3][4] År 1852 var Robert Angus Smith den första personen som visade ett samband mellan surt regn och föroreningar i atmosfären Manchester, England.[5]

Reaktioner

Svaveldioxid som reagerar med vatten bildar svavelsyrlighet, H2SO3.

SO2 + H2O → H2SO3

Svaveldioxid oxideras och bildar svaveltrioxid, SO3. Svaveltrioxid reagerar med vatten till svavelsyra, H2SO4.

2SO2 + O2 → 2SO3
SO3 + H2O → H2SO4

Kvävedioxid bildar salpetersyrlighet och salpetersyra när den reagerar med vatten.

2NO2 + H2O → HNO2 + HNO3


Rent vatten har ett pH-värde kring 7. Så när vattenånga från hav och sjö kondenserar till moln bildas rent vatten med pH-värde kring 7. Dock reagerar vattnet naturligt med koldioxid i luften och bildar kolsyra. Det gör att naturligt regnvatten, som inte förorenats av svaveldioxid eller kväveoxider, har ett pH-värde på 5,6[6].


Koldioxid reagerar med vatten och bildar kolsyra.

CO2 + H2O → H2CO3

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Sulfurous acid, 27 augusti 2010.
  1. ^ Song, Xiaodong, et al. "Detection of acid rain stress effect on plant using hyperspectral data in Three Gorges region, China." Chinese Geographical Science 18.3 (2008): 249-254.
  2. ^ E. S. de Beer, ed. The Diary of John Evelyn, III, 1955 (19 september 1667) s. 495.
  3. ^ Glossary, United States: NASA Earth Observatory, acid rain, arkiverad från ursprungsadressen den 2011-12-13, https://web.archive.org/web/20111213175357/http://earthobservatory.nasa.gov/Glossary/?mode=all, läst 15 februari 2013 
  4. ^ Weathers, K. C. and Likens, G. E. (2006). "Acid rain", s. 1549–1561 in: W. N. Rom och S. Markowitz (eds.). Environmental and Occupational Medicine. Lippincott-Raven Publ., Philadelphia. Fourth Edition, ISBN 0-7817-6299-5.
  5. ^ Seinfeld, John H.; Pandis, Spyros N (1998). Atmospheric Chemistry and Physics — From Air Pollution to Climate Change. John Wiley and Sons, Inc. ISBN 978-0-471-17816-3
  6. ^ ”Skolkemi - Laboration - Surt regn”. Svante Åberg, Kemiska institutionen, Umeå Universitet, 901 87 Umeå. E-post: Svante.Aberg@umu.se. Arkiverad från originalet den 15 september 2021. https://web.archive.org/web/20210915074706/http://chem-www4.ad.umu.se:8081/Skolkemi/Experiment/experiment.jsp?id=58. Läst 30 mars 2021. 

Media som används på denna webbplats

Acid rain woods1.JPG
Effects of acid rain, woods, Jizera Mountains, Czech Republic.