Supernovarest

Sammansatt foto av supernovaresterna efter Keplers supernova, SN 1604.

När en stor stjärna exploderar som en supernova kastas större delen av stjärnan ut i rymden i gasform, med en hög hastighet. Gasmassan bildar en slags nebulosa, en så kallad supernovarest.

Typer

Man kan se två sorter av supernovarester, typ I där strålningen verkar komma från en tunn ring och typ II som är ljusast i mitten och är oregelbunden. I typ I är den tunna ringen en chockvåg som bildas när supernovarestens gas kolliderar med den interstellära gasen (som existerar mellan stjärnsystemen i en galax), medan typ II bara bildas när det finns en roterande pulsar i supernovarestens centrum som hela tiden skickar ut supernovans gasrester och liknande.

I Vintergatan

I Vintergatan finns det ca 120 supernovarester som vi känner till, till exempel Keplers supernovarest.

Kända supernovarester

Exempel på några kända supernovor som exploderat och blivit nebulosor är Cassiopeia A-supernovaresten, Keplers supernovarest, Tycho Brahes supernovarest, Cirrusnebulosan NGC 6960 och Krabbnebulosan M1.

Supernovaexplosioner sker inte ofta, varför antalet supernovarester är ganska lågt. Resterna av den senaste synliga supernovan i Vintergatan ligger ca 20 000 ljusår från jorden.

Se även

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Supernova remnant, 28 februari 2011.

Media som används på denna webbplats

Keplers supernova.jpg

X-ray, Optical & Infrared Composite of Kepler's Supernova Remnant
"On October 9, 1604, sky watchers -- including astronomer Johannes Kepler, spotted a "new star" in the western sky, rivaling the brilliance of nearby planets. "Kepler's supernova" was the last exploding supernova seen in our Milky Way galaxy. Observers used only their eyes to study it, because the telescope had not yet been invented. Now, astronomers have utilized NASA's three Great Observatories to analyze the supernova remnant in infrared, optical and X-ray light." [1]

Color Code (Energy):
  • Blue: X-ray (4-6 keV), en:Chandra X-ray Observatory, The higher-energy X-rays come primarily from the regions directly behind the shock front.
  • Green: X-ray (0.3-1.4 keV), en:Chandra X-ray Observatory; Lower-energy X-rays mark the location of the hot remains of the exploded star.
  • Yellow: Optical, en:Hubble Space Telescope; The optical image reveals 10,000 degrees Celsius gas where the supernova shock wave is slamming into the densest regions of surrounding gas.
  • Red: Infrared, en:Spitzer space telescope; The infrared image highlights microscopic dust particles swept up and heated by the supernova shock wave.