Vy över Fryken i SunneVy över Fryksdalen från Tossebergsklätten i Stöpafors, SunneVilla Helios, byggt 1904 för fotografen Axel Aurelius, sedan 1930-talet tandläkare Sjökvists mottagningIdéum i Sunne, BrobygrafiskaSunne stationshus
Namnet Sunne kommer av en form i dativ singularis av ordet sund[7] och har under lång tid använts om sundet mellan Övre Fryken och Mellan-Fryken. Äldre stavningar är Sund eller Sundy. Dessa namn kom också att användas om kyrkan och socknen.
Orten väster om sundet hette fram till 1904 Sundsvik, ett namn som fortfarande använts om en central del av Sunne. Ortnamnet Sunne blev officiellt namn 1905 på det då bildade municipalsamhället.[8]
Sunne|Värmland är platsvarumärket och Sagolika Sunne är en slogan som används för att marknadsföra ortens levande kulturliv och berättartradition.
I Selma Lagerlöfs diktning går Sunne som ort under namnet Bro.
Historik
I Sunneområdet bosatte sig människor ungefär år 3 000 före Kristus. På Kolsnäsudden, en grusås som sticker ut i Fryken i söder, finns gravar från järnåldern.
På kullen öster om sundet uppfördes den första kyrkan på 1300-talet. Denna omgavs med tiden av en bondby, som senare expanderade till viken på västra sidan sundet (Sundsvik). Sedan 1600-talet har platsen varit marknadsplats. Vid mitten av 1700-talet flyttade marknaden Evi Gläja upp på plattån Åmbergshea väster om sundet. Under 1800-talet tillkom mycket service på orten, bl.a. provinsialläkare, sparbank, apotek, handelsbod, postkontor, ångbåtsförbindelse, mejeri och sjukstuga. Under de första två decennierna av 1900-talet tillkom elförsörjning, vattenledning och järnvägsförbindelse. År 1905 är Sunne municipalsamhälle och 1920 blir orten en köping.[8]
Administrativa tillhörigheter
Sunne var och är kyrkby i Sunne socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Sunne landskommun, där Sunne municipalsamhälle inrättades 16 december 1904. Sunne utbröts ur landskommunen 1920 och bildades Sunne köping som sedan utökades 1936 och 1940 med områden från Sunne socken/landskommun. 1963 utökades köpingskommunen med grannsocknar/landskommun och 1971 uppgick den i Sunne kommun där Sunne sedan dess är centralort.[9]
I kyrkligt hänseende har Sunne alltid hört till Sunne församling.[10]
Sunne ligger vid Frykensundet mellan sjöarna Övre Fryken i norr och Mellan-Fryken i söder. I själva tätorten har sundet närmast karaktären av en två kilometer lång och 50 meter bred älv. I norr omges älvfåran av höga bankar upp till bebyggelsen. Genom centrum har vattendraget en S-form och låga stränder, dock med väsentlig nivåskillnad upp till Kyrkberget i öster. I sydväst meandrarLerälven sig ner till sin mynning i sundets södra ände. En kilometer längre söderut sticker den långsmala och åsförsedda Kolsnäsudden ut i Fryken och skyddar badviken Kolsnäsbadet.
Huvuddelen av tätorten återfinns väster om sundet, inklusive kommersiellt centrum, järnvägsstation, vårdcentral och kommunhus. Öster om sundet finns kyrkan, samt skolor på högstadie- och gymnasienivå. Över sundet finns en järnvägsbro för Fryksdalsbanan, en vägbro, samt två gång- och cykelbroar. Europaväg 45 passerar väster om tätorten.
Bostadsområden i tätorten
Åmberg, sluttningen i nordväst, med Åmbergs skola och villabebyggelse.
Hea, platå i nordväst, tidigare exercished. ("Hea" är värmländska för "Heden".)
Skäggeberg, sluttningen i väst, med Skäggebergsskolan, brandstation och villabebyggelse.
Sundsvik, den centrala delen av orten invid bron.
Leran, området i sydväst, kring Lerälvens utlopp i Fryken.
Brobyäng, flackt område i nordnordväst, intill Fryken, med sjukhus och villabebyggelse.
Brårud, område i nordost, med både industriområde och bostadsbebyggelse.
Klockaregården, i öster.
Sundsberg, i sydväst.
Torvnäs, område i sydost, söder om kyrkan.
Sevärdheter
Västanå teater är en länsteater som har sina scener i Berättarladan.
Sunne sparbank grundades 1856. Även Karlstads sparbank hade en filial i Sunne, som senare uppgick i Sunne sparbank.[15] Efter sammanslagning 1968 heter den Fryksdalens sparbank och är alltjämt en fristående sparbank.
Wermlands enskilda bank hade ett kontor i Sunne åtminstone från 1860-talet.[16]Kristinehamns enskilda bank öppnade ett kontor i Sunne, men uppgick några år senare i Wermlandsbanken. Vid 1920-talets början hade även Enskilda banken i Vänersborg och Svenska lantmännens bank öppnat i Sunne.[17] Lantmannabanken blev senare Jordbrukarbanken som år 1937 överlät rörelsen i Sunne till Wermlandsbanken.[18]
Nordea stängde kontoret i Sunne den 31 januari 2017.[19] Därefter fanns sparbanken och Handelsbanken kvar på orten.
Kända personer med anknytning till tätorten
"Slottet" i Sunne, byggt 1849 som bostad åt kommissionslantmätare J.G. Loberg med familj.
Författare
Anders Fryxell, 1795–1881, författare, historiker, prost
^Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
Sverige
Wikimedia Commons har media som rör Sunne.
