Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Sundsvalls stad och dess administrativa historia. För stadens historia och dagens tätort se Sundsvall, för dagens kommun, se Sundsvalls kommun.
Sundsvall fick stadsprivilegier i ett interimsbrev den 23 augusti 1621. Detta undertecknades av kungen, som varit i Ryssland i krig, den 15 april 1624.[1] Staden inrättades sedan som stadskommun den 1 januari 1863 när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. År 1884 inrättades Skönsmons municipalsamhälle inom Sköns landskommun.
Den 1 januari 1948 (enligt beslut den 20 december 1946) delades Sköns landskommun upp på två delar. Ena delen, bestående av Skönsmons församling och Skönsmons municipalsamhälle, inkorporerades i Sundsvalls stad, samtidigt som den återstående delen av landskommunen bildade Sköns köping.[2]
Sundsvalls stad påverkades inte av kommunreformen 1952. Den 1 januari 1963 överfördes till staden och Sundsvall Gustav Adolfs församling från Selångers landskommun och Selångers församling ett område med 419 invånare och omfattande en areal av 6,84 kvadratkilometer land.[3]
Den 1 januari 1965 inkorporerades Sköns köping och de båda landskommunerna Selånger och Alnö i staden.[3]
1 januari 1968 överfördes till Sundsvalls stad och Selångers församling ett område med 9 invånare och omfattande en areal av 0,37 km², varav allt land, från Matfors landskommun och Tuna församling.[4]
1 januari 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Sundsvalls stad ombildades därmed utan någon territoriell förändring till Sundsvalls kommun. Tre år senare fick Sundsvalls kommun sin nuvarande omfattning då de fyra kommunerna Njurunda, Matfors, Stöde och Indals-Liden uppgick i kommunen.[5]
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 2497[7] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
Stadsvapnet
Blasonering: I fält av silver en stormhatt över två korslagda muskötgafflar, allt blått.[8]
I Sundsvalls stad fanns del av tätortenSundsvalla, som hade 29 249 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 99,6 procent.[10]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Sundsvalls stad 1805–1970[11][12][13]
År
Folkmängd
1805
1 471
1810
1 473
1820
1 720
1830
1 895
1840
2 075
1850
2 837
1860
4 432
1870
6 405
1880
9 116
1890
13 215
1900
14 831
1910
16 854
1920
16 776
1930
18 007
1935
18 504
1940
18 582
1945
20 530
1950
25 703
1955
27 674
1960
29 355
1965
59 439
1970
64 801
Anm: 1948 inkorporerades Sköns landskommun och 1965 inkorporerades kommunerna Alnö landskommun, Selångers landskommun och Sköns köping. För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1960 och 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november i det område som Sundsvalls stad omfattade när den ombildades till Sundsvalls kommun 1 januari 1971.
Sundsvalls stad 1952–64
Sundsvalls stad 1965-1970
