Sundsvalls kommun

Denna artikel handlar om den nuvarande kommunen. För stadens historia och dagens tätort se Sundsvall, för den tidigare stadskommunen, se Sundsvalls stad.
Sundsvalls kommun
Kommun
(c) Henrik Sendelbach, CC BY-SA 3.0
Kommunhuset
SloganNorrlands huvudstad
Kommunens vapen.
(c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0

Sundsvalls kommunvapen
LandSverige
LandskapMedelpad
LänVästernorrlands län
CentralortSundsvall
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd99 213 ()[2]
Areal4 445,86 kvadratkilometer ()[3]
- därav land3 189,14 kvadratkilometer[3]
- därav vatten1 256,72 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet31,11 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater62°24′00″N 17°19′00″Ö / 62.4°N 17.316666666667°Ö / 62.4; 17.316666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsSundsvalls domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2411[4]
Anställda9 075 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2281[6]
GeoNames2670776
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Sundsvalls kommun är en kommun i Västernorrlands län. Centralort är Sundsvall.

Västra delen av kommunen utgörs av storkuperad terräng. Mot öster blir höjderna lägre. Kusten och de större öarna är av både ornitologiskt och botaniskt intresse givet de strandängar, grunda havsvikar, näringsrika myrar och slättsjöar som finns i området. Genom kommunen flyter Ljungan och Indalsälven. På Alnön, som är den största ön i Sundsvalls skärgård finns inslag av sällsynta vulkaniska bergarter – Alnöiten. Traditionellt är Sundsvall en handels- och industriregion, främst är det skogs- och träindustrin som dominerat. Flera myndigheter finns också i kommunen, där de största arbetsgivarna är Försäkringskassan IT, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Bolagsverket och Statens tjänstepensionsverk (SPV).

Sedan kommunen bildades har invånarantalet fluktuerat, men trenden har varit positiv. Socialdemokraterna har en stark ställning i kommunen. Sedan 2014 styr partiet tillsammans med Vänsterpartiet och Centerpartiet.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Alnö, Attmar, Holm, Indal, Liden, Njurunda, Selånger, Skön, Stöde, Sättna och Tuna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Sundsvalls stad som 1863 bildade en stadskommun.

Skönsmons municipalsamhälle inrättades i Sköns landskommun 16 oktober 1883 och upplöstes vid utgången av 1947 när området införlivades i Sundsvalls stad. Gångvikens municipalsamhälle och Skönsbergs municipalsamhälle inrättades båda i Sköns landskommun 21 september 1894 och upplöstes vid utgången av 1947 när landskommunen ombildades till Sköns köping.

Vid kommunreformen 1952 bildades två storkommuner i området, Selånger (av de tidigare kommunerna Selånger och Sättna) och Indals-Liden (av Holm, Indal och Liden) medan landskommunerna Alnö, Attmar, Njurunda, Stöde och Tuna samt Sundsvalls stad och Sköns köping förblev opåverkade. 1963 bildades Matfors landskommun av Attmar och Tuna landskommuner.

År 1965 införlivades Alnö och Selångers landskommuner samt Sköns köping i Sundsvalls stad. Sundsvalls kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Sundsvalls stad. År 1974 införlivades kommunerna Njurunda, Matfors, Indals-Liden och Stöde.[7]

Kommunen ingick från bildandet i Sundsvalls domsaga.

Kommunen ingår sedan 2014 i Förvaltningsområdet för finska[8] och sedan 2018 i Förvaltningsområdet för samiska[9], kommunnamnet på sydsamiska är Sjädtavaellien tjïelte [10].

Geografi

Huvudsakligen ligger kommunen i de centrala delarna av landskapet Medelpad, med en liten del i Hälsingland (del av Attmars socken). Kommunen har Bottenhavet i öster. I söder gränsar kommunen till Nordanstigs kommun i Gävleborgs län, i väster till Ånge kommun i Västernorrlands län samt Bräcke kommun och Ragunda kommun i Jämtlands län. I norr gränsar kommunen till Sollefteå kommun och Timrå kommun, bägge i Västernorrlands län.

Topografi och hydrografi

Gimsjön i Sundsvalls kommun.

Graniter och gnejser dominerar berggrunden.[11]Alnön, som är den största ön i Sundsvalls skärgård och en vulkan för 550 miljoner år sedan,[12] finns även inslag av sällsynta vulkaniska bergarter[11]Alnöiten, Medelpads landskapssten.[12] Västra delen av kommunen utgörs av storkuperad terräng, täckt med morän och klädd med skog. Mot öster blir höjderna lägre och längs en cirka 30 km bred kustzon är berget renspolat eller täckt av svallgrus och klapperstensfält.[11] Drygt 12 kilometer söder om Stöde fågelvägen finns kommunens högsta punkt, Fanbyklacken. Fanbyklacken når 506 meter över havet. Flera bergstoppar kring Liden når också över 400 meter över havet.

Kusten och de större öarna är av både ornitologiskt och botaniskt intresse givet de strandängar, grunda havsvikar, näringsrika myrar och slättsjöar som finns i området. Runt Ljungan finns en uppodlad ådal med en rik växtvärld av örtrika ängar och frodiga lundar. Även Indalsälven flyter genom kommunen men dess dalgång är både brantare och trängre med nipor och raviner.[11] I riktning från nordväst till sydost rinner Selångersån genom kommunens centrala delar. Andra vattendrag är Kvarnån och Navarån. Bland havsområden och fjärdar hittas Alnösundet, Bergafjärden, Klingerfjärden, Sundsvallsfjärden och Svartviksfjärden.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[13]

Sundsvalls kommunHela riket






 Bebyggelse (3,7 %)
 Skog (84,1 %)
 Öppen myrmark (2,6 %)
 Jordbruksmark (3,1 %)
 Övrig mark (6,6 %)






 Bebyggelse (3,1 %)
 Skog (68,0 %)
 Öppen myrmark (7,2 %)
 Jordbruksmark (7,4 %)
 Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 2022 fanns 38 naturreservat i Sundsvalls kommun.[14] Av dessa var sex naturreservat kommunala.[15]

Gudmundstjärn förvaltas av Länsstyrelsen i Västernorrland, är 68 hektar och bildades 1983. Det utgörs av en kulturmiljö som inkluderar ett 20-tal äldre byggnader och ett odlingslandskap med ängs- och hagmarker. I reservatet trivs arter som slåtterfibbla, bockrot, ormrot, norrlandsviol och stagg.[16] Även Brämön förvaltas av Länsstyrelsen. Det är &&&&&&&&&&&01550.&&&&&01 550 hektar och bildades 2004. Öarna är kända för sin artrika flora, cirka 450 olika växtarter varav 16 orkidéer har hittats på Brämön. Exempel på arter är vejde, kustarun, vildlin, gul svärdslilja och vårförgätmigej. Reservatet är även skyddat som Natura 2000-område.[17] Andra exempel på naturreservat är Klampenborg och Långharsholmen.

Administrativ indelning

Kommundelar

Kommunen är indelad i åtta kommundelar med ett antal glesbygdsområden, tätortsområden och stadsdelar.[18][19]

NYKODelområdeMotsvarande distrikt
1Sundsvalls tätortsområdeSundsvalls Gustav Adolfs distrikt
Sköns distrikt
Skönsmons distrikt
Selångers distrikt (del av)
2Alnö kommundelAlnö distrikt
3Sättna kommundelSättna distrikt
Selångers distrikt (del av)
4Njurunda tätortsområdeNjurunda distrikt (del av)
5Njurunda glesbygdsområdeNjurunda distrikt (del av)
6Matfors kommundelTuna distrikt
Attmars distrikt
7Stöde kommundelStöde distrikt
8Indals-Lidens kommundelIndals distrikt
Lidens distrikt
Holms distrikt

För befolkningsrapportering

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 12 församlingar:

(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distrikt inom Sundsvalls kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 13 distrikt[20]

Tätorter

År 2020 bodde 87,6 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var samma som motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[21] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det 21 tätorter i Sundsvalls kommun:[22][23][24]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning 31 december 2020.

TätortBefolkningLandareal
(hektar)
Täthet
(inv./km²)
Sundsvall58 81341441419,2
Vi6 876874786,4
Kvissleby5 140590870,9
Matfors3 412473721,2
Njurundabommen2 793&&&&&&&&&&&&0335.&&&&&0335834,7
Stockvik2 4931421751,4
Stöde1 313399329,4
Svartvik829801035,8
Indal964250385,2
Lucksta593151392,9
Klingsta och Allsta567164346,0
Vattjom535&&&&&&&&&&&&0134.&&&&&0134400,0
Hartungviken och Spikarna509&&&&&&&&&&&&0250.&&&&&0250203,6
Kovland46460773,3
Selånger349134260,4
Liden298&&&&&&&&&&&&&086.&&&&&086348,0
Vikarbodarna och Skatan&&&&&&&&&&&&0255.&&&&&0255119214,1
Ås, Slädaviken och Bullås231109211,0
Hovid218&&&&&&&&&&&&&054.&&&&&054403,9
Nedansjö21667324,3
Viforsen och Tunbyn21379269,2

Styre och politik

Styre

Socialdemokraterna har ett starkt stöd i Sundsvalls kommun och partiet hade egen majoritet under åren 1970–1976 och 1979–1991, samt under mandatperioden 1994–1998. Från 1970–2010 var Socialdemokraterna det styrande partiet, samt från 2014. En blågrön koalition mellan de dåvarande Allianspartierna och Miljöpartiet styrde 2010–2014.

Sedan 2014 har kommunen styrts av en majoritetskoalition bestående av S-C-V.

Utöver Socialdemokraterna har även Centerpartiet, Liberalerna och (till och med 2010) Miljöpartiet historiskt sett nått en högre nivå av väljarstöd i Sundsvall jämfört med deras nationella motsvarigheter på riksdagsnivå.

ÅrPartier
1970-1973 [källa behövs]S
1973-1976 [källa behövs]S
1976-1979 [källa behövs]S
1979-1982 [källa behövs]S
1982-1985 [källa behövs]S
1985-1988 [källa behövs]S
1988-1991 [källa behövs]S
1991-1994 [källa behövs]S
1994-1998 [källa behövs]SV
1998-2002 [källa behövs]SV
2002-2006 [källa behövs]SV
2006–2010SVMP
2010–2014MFPCMPKD
2014–2018SVC
2018–2022SCV
2022–2026SVC

2010–2014

Valåret 2010 hade Sundsvalls kommun ett rödgrönt styre, och enligt Miljöpartiet skulle det samarbetet fortsätta även efter valet. Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val sedan kommunen grundades med 36,8 procent medan Moderaterna fick sitt högsta resultat någonsin på 28,4 procent. De styrande rödgröna blev klart störst på 48,7 procent mot den borgerliga Alliansen på 45,5 procent men saknade egen majoritet och Sverigedemokraterna blev vågmästare med 4,3 procent.

Förhandlingar mellan partierna inleddes och resultatet blev en oväntad övergång till alliansblocket. Miljöpartiet gick in en blågrön koalition med Alliansen som därmed, med ett mandats övervikt, kunde bilda ett majoritetsstyre för den kommande mandatperioden. Därmed hamnade Socialdemokraterna i opposition för första gången på 40 år, sedan Sundsvalls kommun grundades.

Den 18 juni 2012 blev den styrande koalitionens budget för de kommande året fälld i fullmäktige, eftersom en miljöpartistisk ledamot röstade nej tillsammans med Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Därefter tappade det blågröna styret effektivt majoriteten i ett flertal omröstningar under resten av mandatperioden och fick stundtals regera med socialdemokratiska budgetar.

2014–2018

Det politiska kaoset som följde mandatperioden ledde till att Socialdemokraterna med Peder Björk i spetsen i valet 2014 fick sitt högsta resultat och väljarstöd sedan 2002 på 45 procent och kunde därefter åter regera kommunen i majoritet tillsammans med Vänsterpartiet. Socialdemokraterna lyckades även i sidoförhandlingar att söndra Alliansen och vinna över Centerpartiet i det nya rödgröna kommunstyret.

2018–2022

Valet 2018 ökade Centerpartiet och Vänsterpartiet medan Socialdemokraterna tappade samma antal mandat som V och C vann och därmed bibehöll konstellationen majoritet. Sverigedemokraterna erbjöd att stödja ett Socialdemokratiskt minoritetsstyre utan krav. S avböjde erbjudandet och majoritetsstyret S-V-C fortsatte in i nästa mandatperiod.

2022–2026

Den sittande koalitionen Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet fortsatte även att styra under mandatperioden 2022–2026. I överenskommelsen fanns bland annat fokus på &&&&&&&&&&&05000.&&&&&05 000 nya jobb, en klimatneutral kommun, satsningar på skolan, utbyggnad av vindkraft, fossilfri kollektivtrafik och, förbättrad kompetens inom äldreomsorgen och flera bostäder.[25]

I april 2023 avgick Bodil Hansson från posten som kommunstyrelsens ordförande till följd av kritik över hennes involvering i Skifuaffären[26], vice kso Niklas Säwén efterträdde Bodil Hansson som kommunstyrelsens ordförande.

Kommunalråd

Kommunalråd 2022–2026
Finans- och näringslivsutskottetSNiklas Säwén
Plan- och utvecklingsutskottetSLisa Tynnemark
Service- och förvaltningsutskottetCHans Forsberg

Kommunfullmäktige

Mandatfördelning i Sundsvalls kommun, valen 1970–2022

Socialdemokraterna har varit det största partiet i samtliga kommunval sedan kommunsammanslagningen 1970 och framåt. Näst största parti i kommunfullmäktige var Centerpartiet i valen 1970–1982 och 1988–1991. Sedan var Moderaterna näst störst i valen 1985–1988 och i alla val från 1991 framåt med undantag för valet 2002 då både Folkpartiet och Moderaterna fick samma antal mandat; på första plats kom Socialdemokraterna. Miljöpartiet föll ut ur fullmäktige efter valet 2018 och förlorade därmed samtliga mandat.

Antalet mandat i kommunfullmäktige utökades med 20 stycken 1973 och minskade med 10 stycken 2022.

ValårVSMPSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19704321096
4321096
6187,2
529
19735422257
5422257
8191,0
6318
19765402187
5402187
8191,0
5823
197954117711
54117711
8190,2
5328
198244615412
44615412
8190,5
5229
19854431101013
443101013
8188,3
5130
1988441711819
44171189
8184,3
4734
19914394188413
439488413
8184,8
4734
199454476712
54476712
8184,7
4140
19981036554714
1036554714
8178,91
4734
20027384710510
7384710510
8177,57
4239
20064354278417
435478417
8178,96
4635
20104325437125
43254725
8182,22
4437
20144384845216
438484516
8184,05
4239
20186331075416
6331075416
8185,81
4239
20225291143514
5291143514
7182,50
4328
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiernas starkaste valdistrikt, kommunfullmäktigevalet 2022

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
SNacksta Ö53,3  %39,4  %
MBydalen28,8  %19,1  %
SDIndal28,9  %14,6  %
VNacksta Ö14,9  %7,0  %
KDStöde9,5  %6,2  %
CAttmar12,2  %6,1  %
LSidsjö-Böle8,9  %4,4  %
MPAllsta5,9  %2,6  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Lista över kommunstyrelsens ordförande

NamnTillträddeAvgick
 Ivar Nordlander (S)19641983
 Sture Jansson (S)19831986
 Sten-Olof Öberg (S)19861999
 Ewa Back (S)19992006
 Christer Berglund (S)20062007
 Anita Bdioui (S)20072010
 Peder Björk (S)20102010
 Magnus Sjödin (M)20102013
 Jörgen Berglund (M)20132014
 Peder Björk (S)20142020
 Bodil Hansson (S)20202023
 Niklas Säwen (S)2023Nuvarande

Nämnder

Avser perioden 1 januari 2023 till 31 december 2026.

NämndOrdförandeVice ordförande
KommunstyrelsenSNiklas SäwénSLisa Tynnemark
Barn- och utbildningsnämndenSOlle ÅkerlundSDesislava Cvetkova
Vård- och omsorgsnämndenSMikael WestinVElisabeth Petterson
Individ- och arbetsmarknadsnämndenSJonas VästVErfan Kakahani
StadsbyggnadsnämndenSJeanette HedlundCMagnus Persson
LantmäterinämndenSJeanette HedlundCMagnus Persson
Kultur- och fritidsnämndenVNiklas EvaldssonSUlf Bylund
MiljönämndenCKjell BergkvistSMats Bäck
ValnämndenSJan LahtiSElisabeth Eng Åkerlund

Valresultat

Siffrorna är från SCB.s rapporter om kommunala val från respektive år, och under senare tid från valmyndighetens sidor om valen.

Parti1970197319761979198219851988199119941998200220062010201420182022
S50,449,248,649,652,951,148,144,853,443,746,442,6436,845,038,939,4
M8,48,412,212,614,714,311,015,313,416,311,920,1228,417,818,219,1
C17,225,421,020,317,512,312,910,27,46,48,08,75,25,37,66,1
L15,07,310,48,64,711,610,89,77,35,811,59,29,07,06,14,4
KD2,52,11,91,82,42,63,05,82,67,76,04,72,93,04,86,2
V6,46,95,36,35,55,25,24,76,112,79,26,285,65,76,97,0
MP****0,62,17,75,08,16,75,04,76,34,82,92,6
SD*********0,41,43,24,39,211,914,6
Ö0,10,60,00,00,00,31,31,90,70,61,00,60,41,82,60,6
Valdeltagande87,291,091,090,290,588,384,384,884,778,977,5778,982,2284,085,882,5

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Traditionellt är Sundsvall en handels- och industriregion, främst är det skogs- och träindustrin som dominerat. I början av 2020-talet hade dock skogsnäringens betydelse minskat även om SCA-koncernen fortfarande hade betydande verksamhet i området. Bortsett från den offentliga sektorn var just SCA den största arbetsgivare. Andra större företag var exempelvis Kubikenborg Aluminium AB, kemiföretager Nouryon Surface Chemistry AB och maskintillverkaren Valmet AB. Bland arbetsgivare inom den offentliga sektorn hittas Mittuniversitetet, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Statens tjänstepensionsverk (SPV) och Bolagsverket. Även hamnen i centralorten är av betydelse.[27]

Tjänster och turism

Norr om Sundsvall ligger köpstaden Birsta som grundades 1966 i samband med att Ikea öppnade på platsen. År 2014 var det Sveriges tredje största handelsområde.[28]

Ett viktigt dragplåster för besöksnäringen i Sundsvall var Casino Cosmopol.[29] Kasinot öppnade 2001, men fick stänga 2020[30] på grund av bristande lönsamhet.[29] I Sundsvall finns också äventyrsbadet Himlabadet som var först i Europa med surfmaskinen Surfstream.[31]

Infrastruktur

Transporter

Från söder till norr genomkorsas kommunen av E4. Längs E4, över Sundsvallsfjärden finns Sveriges längsta motorvägbro, Sundsvallsbron.[32] Från söder till norr genomkorsas kommunen även av Ostkustbanan/Ådalsbanan. Från Sundsvall utgår E14 och Mittbanan i nordvästlig riktning mot Östersund och Trondheim. Från E14 avtar länsväg 305 åt söder i Stöde samt riksväg 86 och länsväg 320 åt nordväst i Sundsvall. Mittbanan trafikeras av Norrtågs regiontåg. Ostkustbanan/Ådalsbanan trafikeras av SJ:s fjärrtåg, Ostkustbanan av regiontåget X-Tåget från Gävle och Ådalsbanan av regiontåget Norrtåg mot Umeå.

Utbildning och forskning

Hedbergska skolan i Sundsvall, invigd 25 augusti 1886

År 1724 grundades Sundsvalls pedagogi. Skolan blev på 1800-talet ett läroverk och den snabbt växande staden gjorde skolan alltmer trångbodd. År 1879 beslutade stadsfullmäktige uppföra nya lokaler till läroverket. Den nya byggnaden beslutade man placera väster om det som skulle bli Stenstan genom att lägga igen den västligaste delen av Köpmangatan.[33]

Trävaruhandlaren och sågverksägaren Johan August Hedberg donerade 250 000 kr till skolbygget, en summa som till större delen finansierade det.[34] Genom donationen fick skolan namnet Hedbergska skolan, en skola som idag är en av Sundsvalls gymnasiums utbildningsplatser.

I Sundsvalls gymnasium ingår även enheten Västermalms skola, byggår 1964 i nyfunkisstil, invigd 1965 som Sundsvalls tekniska gymnasium.[35] Andra byggnader som utnyttjas är Altinska skolan (slöjdskola återuppbyggd 1891 efter Sundsvallsbranden[36]), och GA-skolan (med huvudbyggnad från 1892 och gymnastikbyggnad från 1921, var folkskola mellan 1935 och 1945).[37] Förutom den kommunala gymnasieskolan har Sundsvall inte mindre än nio fristående gymnasieskolor.[38]

Sundsvalls folkhögskola är Sundsvalls enda folkhögskola och är formellt en del av den landstingsdrivna Ålsta folkhögskola belägen i Fränsta väster om Sundsvall.

Under 1970-talet tillkom en mängd nya högskolor i Sverige, däribland dåvarande Sundsvalls/Härnösands högskola år 1977, med rötter i det folkskoleseminarium och den sjöbefälsskola som grundades 1842 i Härnösand, och den kommunala så kallade "systematiserade decentraliserade utbildning" på högskolenivå som startades av Sundsvalls kommun 1971. Genom ett samgående med Högskolan i Östersund bildades Mitthögskolan 1993.[39] Vårdhögskolan i Sundsvall/Härnösand inkorporerades 1995. Kring millennieskiftet fick Sverige flera nya universitet, och 2001 fick Mitthögskolan universitetsstatus inom naturvetenskap och IT och 2005 fullvärdig status som universitet. I samband med detta ändrades namnet till Mittuniversitetet, som idag har två campusorter. Rektor är stationerad till Campus Sundsvall, som sedan 1997 är förlagt till Åkroken. Med anledning av att Mittuniversitetets verksamhet i Härnösand omlokaliserades till Sundsvall inför hösten 2016 har campus Sundsvall utökats med kvarteren Åkanten och Grönborg.

Forskning som bedrivs vid campus Sundsvall är särskilt koncentrerad på skogsindustri, elektronik och informationsteknologi, men mindre forskargrupper finns även inom bland annat ekonomiska relationer och demokratiforskning.

Universitetet i Sundsvall är sammanbyggt med SCA R&D Centre via en inglasad gångbro. Här bedriver SCA forskning och utveckling inom sina affärsområden i nära samarbete med universitetet.

Mittuniversitetet samverkar med Sundsvallsregionens arbetsgivare genom IT-företagsföreningen Bron, genom det skogsindustriella företagsnätverket Number One Forest Industry Network, genom företagsinkubatorn BizMaker[40] (före detta vetenskapsparken Åkroken science park) för nystartade företag med koppling till universitetets forskare,[41][42] samt genom forskningsintitutet Rise. Alla dessa är förlagda till Grönborg.

Befolkning

Demografi

Sundsvalls kommun är, invånarmässigt, tjugonde folkrikaste kommun i Sverige, tredje folkrikaste kommun i Norrland, och folkrikaste kommun i Västernorrlands län (2021). Kommunen var folkrikast i Norrland från bildandet till och med 1991, och näst folkrikast åren 1992 till 2012.[43]

Befolkningsutveckling

Kommunen har 99 213 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 21:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Sundsvalls kommun 1810–2020[44][45]
ÅrFolkmängd
1810
 
12 507
1830
 
16 326
1850
 
20 320
1860
 
25 464
1870
 
31 544
1880
 
44 351
1890
 
59 739
1900
 
64 431
1910
 
67 984
1920
 
70 837
1930
 
76 916
1940
 
73 965
1950
 
76 657
1960
 
83 190
1970
 
90 795
1975
 
93 992
1980
 
94 742
1985
 
93 181
1990
 
93 808
1995
 
94 531
2000
 
93 126
2005
 
94 044
2010
 
95 732
2015
 
97 633
2020
 
99 439
Anm: Samtliga socknar i nuvarande kommun räknas med i siffrorna så väl före som efter.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 11 629, eller 11,95 % av befolkningen (hela befolkningen: 97 338 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 6 941, eller 7,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 93 252 den 31 december 2002).[46]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Sundsvalls kommun 97 338 personer. Av dessa var 9 481 personer (9,7 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[47]

Kultur

Museum

Bland museum i kommunen hittas exempelvis friluftsmuseet Norra berget som innefattar utsiktstorn, gamla byggnader, ett hantverks- och sjöfartsmuseum vars mest kända föremål är den uppstoppade Skvadern, samt Bureplatsen som är en slags konstnärlig gestaltning och festivalplats. Ett annat exempel är Kulturmagasinet som innefattar Sundsvalls museum med fotomuseet och fynd från utgrävningen av hövdingagraven i Högom.

Kulturarv

Bland kommunens kulturarv hittas Kvissle-Nolby-Prästbolet, en unik fornlämningsmiljö vid Ljungans utlopp i Bottenhavet söder om Sundsvall. Området är skyddat som riksintresse för kulturmiljövården. Området inkluderar en av Norrlands största storhögar, vilken finns tillsammans med flera andra storhögar på ett gravfält, runstenen Burestenen, en tidig medeltida gårdskyrkoruin som sannolikt representerar stormannabebyggelse under järnålder och tidig medeltid.[48] Storhögar av liknande dignitet finns dessutom i Högoms gravfält och i Sundsbruk.

Ett annat kulturarv är Galtströms bruk med anor från 1670-talet. Bruket förstördes av ryssarna 1721 men var åter i bruk efter två års återuppbyggnad. Därefter var bruket i produktion fram till 17 januari 1916 då bruksarbetare, missnöjda med lönerna, lämnade masugnen med smältan i och den förstördes.[49]

Kommunvapen

Blasonering: I fält av silver en stormhatt över två korslagda muskötgafflar, allt i blått.

Vapnet fastställdes för Sundsvalls stad av Kungl Maj:t år 1937 och går tillbaka på ett sigill från 1624 års privilegiebrev. Efter kommunbildningen fanns en rad upphörda vapen att tillgå, men stadsvapnet registrerades oförändrat för den nya kommunen. Dock används numera oftast i stället för vapnet en logotyp bestående av ett "S" med drakhuvud. Det skapades 1988.

Se även

  • Drakstaden
  • Personer med anknytning till Sundsvalls kommun
  • Region MittSverige

Källor

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ ”SFS 2013:1086 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2013/1000-1099/d_1869442-sfs-2013_1086-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 paril 2023. }
  9. ^ ”SFS 2017:1292 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2017/1200-1299/d_3138194-sfs-2017_1292-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023. 
  10. ^ Enligt kommunens webbplats
  11. ^ [a b c d] ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2482&id2=null. Läst 24 augusti 2022. 
  12. ^ [a b] ”I A-G Alnö geologiska lokaler”. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201001083716/https://sundsvall.se/wp-content/uploads/2016/08/A-G-Aln%C3%B6-geologiska-lokaler.pdf. Läst 8 november 2018. 
  13. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  14. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/sok.html. Läst 20 november 2022. 
  15. ^ ”Naturreservat i Sundsvalls kommun | Sundsvalls kommun”. sundsvall.se. https://sundsvall.se/uppleva-och-gora/natur/naturreservat/naturreservat-i-sundsvalls-kommun. Läst 20 november 2022. 
  16. ^ ”Gudmundstjärn”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat/gudmundstjarn.html. Läst 20 november 2022. 
  17. ^ ”Brämön”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat/bramon.html. Läst 20 november 2022. 
  18. ^ ”områdesfakta 2015_K 1s”. Sundsvalls kommun. Arkiverad från originalet den 21 september 2016. https://web.archive.org/web/20160921034945/http://www.sundsvall.se/Global/Nya%20Sundsvall.se%202010/Kommunfakta/Befolkning/Omr%C3%A5desfakta/omr%C3%A5desfakta%202015_K%201s.pdf. 
  19. ^ ”Hela Sundsvalls kommun”. Sundsvalls kommun. Arkiverad från originalet den 21 september 2016. https://web.archive.org/web/20160921035308/http://www.sundsvall.se/Global/Nya%20Sundsvall.se%202010/Kommunfakta/Statistikomr%C3%A5deskartor/Kommundelar/Hela%20Sundsvalls%20kommun.pdf. 
  20. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  21. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2281&id2=null. Läst 19 november 2022. 
  22. ^ ”Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort”. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/tatorter/pong/tabell-och-diagram/statistiska-tatorter-2020-befolkning-landareal-befolkningstathet-per-tatort/. Läst 22 februari 2022. 
  23. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 22 februari 2022. 
  24. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 14 november 2016. https://web.archive.org/web/20161114235902/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort. Läst 14 november 2016. 
  25. ^ ”Regeringsförklaring 2022 2026 | Sundsvalls kommun”. sundsvall.se. https://sundsvall.se/nyheter/nyhetsarkiv/2022-10-31-regeringsforklaring-2022-2026. Läst 3 december 2022. 
  26. ^ Ragnehag, Pierre (17 april 2023). ”Bodil Hansson (S) hoppar av alla uppdrag i Sundsvall”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/overraskande-besked-bodil-hansson-s-hoppar-av-sina-uppdrag-i-sundsvall. Läst 7 september 2023. 
  27. ^ ”Sundsvall - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sundsvall. Läst 19 november 2022. 
  28. ^ Västernorrland, P4 (11 november 2014). ”Birsta tredje största handelsplatsen i Sverige”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6015770. Läst 19 november 2022. 
  29. ^ [a b] Beijron, Anna (14 augusti 2020). ”Kommunalrådet: ”Jag är starkt kritisk till det här beslutet””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/kommunalradet-6. Läst 19 november 2022. 
  30. ^ Gedda, Niklas (14 augusti 2020). ”Casino Cosmopols uppgång och fall i Sundsvall”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/casino-cosmopols-uppgang-och-fall-i-sundsvall. Läst 19 november 2022. 
  31. ^ ”Himlabadet - First Camp”. firstcamp.se. https://firstcamp.se/destination/flasian-sundsvall/att-gora-i-naromradet/himlabadet/. Läst 19 november 2022. 
  32. ^ ”Sundsvallsbron”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140525233229/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vasternorrland/E4-Sundsvall/Sundsvallsbron/. Läst 17 maj 2015. 
  33. ^ ”Hedbergska Huset” ( PDF). Sundsvallsminnen. sid. 13. Arkiverad från originalet den 17 april 2015. https://web.archive.org/web/20150417095311/http://minnen.sundsvall.se/sitevision/proxy/databassokning/dokumentsok.4.7339529310dedab39f880001923.html/svid12_7339529310dedab39f880001931/-1799354951/pls/public/minnen.GET_Textdokument_txt?ID=4770. 
  34. ^ ”Hedbergska Huset” ( PDF). Sundsvallsminnen. sid. 14. Arkiverad från originalet den 17 april 2015. https://web.archive.org/web/20150417095311/http://minnen.sundsvall.se/sitevision/proxy/databassokning/dokumentsok.4.7339529310dedab39f880001923.html/svid12_7339529310dedab39f880001931/-1799354951/pls/public/minnen.GET_Textdokument_txt?ID=4770. 
  35. ^ ”Västermalm | Sundsvalls gymnasium”. Arkiverad från originalet den 17 september 2021. https://web.archive.org/web/20210917195153/https://sundsvall.se/utbildning-och-forskola/gymnasium-2/sundsvalls-gymnasium-2/sundsvalls-gymnasium_/vastermalms-enhet/vastermalms/. Läst 8 maj 2022. 
  36. ^ ”Utbildning och skola | Sundsvalls minnen”. sundsvallsminnen.se. https://sundsvallsminnen.se/samhallsliv/lokalsamhalle/skola-2/. Läst 8 maj 2022. 
  37. ^ ”Våra skolbyggnades”. Sundsvalls gymnasium. Arkiverad från originalet den 2 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200302200021/https://gymnasium.sundsvall.se/vara-skolhus/. Läst 2 mars 2020. 
  38. ^ ”Fristående gymnasieskolor”. Sundsvalls kommun. http://www.sundsvall.se/Utbildning-och-forskola/Gymnasium/Fristaende-gymnasieskolor/. 
  39. ^ ”Historik”. Mittuniversitetet. Arkiverad från originalet den 28 november 2012. https://web.archive.org/web/20121128103643/http://www.miun.se/sv/universitetet/Om-oss/Fakta-om-/Historik/. 
  40. ^ https://bizmaker.se/om-oss/
  41. ^ ”Åkroken science park”. Arkiverad från originalet den 8 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130108021352/http://akroken.se/om-oss/. Läst 26 mars 2013. 
  42. ^ https://www.mynewsdesk.com/se/bizmaker/pressreleases/innovationsbolaget-aakroken-science-park-blir-bizmaker-2830580
  43. ^ ”http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/?rxid=44ee583b-f05e-471a-9138-7d9d4696808b”. www.statistikdatabasen.scb.se. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/?rxid=44ee583b-f05e-471a-9138-7d9d4696808b. Läst 12 november 2018. 
  44. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  45. ^ ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. Läst 12 mars 2011. 
  46. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
  47. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  48. ^ ”Kvissle-Nolby-Prästbolet [Y 4”] (PDF). Länsstyrelsen Västernorrland. 2015. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2e0f9f621636c84402722d77/1528100753691/Kvissle-Nolby-Pr%25C3%25A4stbolet%2520v%25C3%25A4rdebeskrivning%2520%255BY4%255D.pdf. Läst 18 november 2022. 
  49. ^ Mossing, Solveig (13 mars 2001). ”Galtströms bruk var Medelpads största”. Popularhistoria.se. Populär historia. https://popularhistoria.se/teknik/industri/har-stelnade-smaltan-for-evigt. Läst 18 november 2022. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Yugoslavia (1946–1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Yugoslavia (1946-1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Yugoslavia (1992–2003).svg
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Circle frame.svg
A transparent circle on a light-colored background (hex color code #F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.
Sundsvalls kommunhus.jpg
(c) Henrik Sendelbach, CC BY-SA 3.0
Sundsvalls kommunhus sett fån Inre hamnen, Sundsvall
Flag of Syria.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Iran.svg
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of Thailand.svg
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
  • Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
  • White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
  • Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Hedbergska Skolan Sundsvall.jpg
The main building of Hedbergska Skolan in Sundsvall, Sweden, viewed from south
Distrikt Sundsvall.jpg
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Sundsvalls kommun

World file:

207.70598810367496867 0 0 -207.70598810367496867 1802916.24852014100179076

9094253.29491178132593632
Gimsjön.jpg
Författare/Upphovsman: Stode, Licens: CC BY-SA 3.0
En bild över Gimsjön
Sundsvall kommunvapen - Riksarkivet Sverige.png
(c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]