Summa
Matematiska operationer | ||
---|---|---|
Addition (+) | ||
term + term addend + addend | = | summa |
Subtraktion (−) | ||
term − term minuend − subtrahend | = | differens |
Multiplikation (× eller ·) | ||
faktor × faktor multiplikator × multiplikand | = | produkt |
Division (÷ eller /) | ||
täljare / nämnare dividend / divisor | = | kvot |
Moduloräkning (mod) | ||
dividend mod divisor | = | rest |
Exponentiering (^) | ||
basexponent | = | potens |
n:te roten (√) | ||
grad √radikand | = | rot |
Logaritm (log) | ||
logbas(potens) | = | exponent |
- För andra betydelser, se Summa (olika betydelser).
Summa kallas resultatet av en addition. I uttrycket
kallas talen 1 och 2 termer, medan talet 3 är summan av termerna 1 och 2.
Summasymbolen
Om ett större antal termer ska adderas, kan summan skrivas med hjälp av summasymbolen Σ; den stora bokstaven sigma i det grekiska alfabetet. Joseph Fourier införde sigma som symbol för summation 1820.[1] Istället för att skriva det långa talet kan man använda summasymbolen samman med uteslutningstecken () och skriva:
Detta utläses: "Summa k, då k går från ett till tjugo". Termen k efter sigmatecknet kallas summand. Vill man skriva summan av alla heltal från och med 7 till och med 23 skriver man:
Vill man summera kvadraterna av alla tal från 1 till 5 skriver man:
Ibland skrivs summationsgränserna vid sidan av summatecknet för att spara plats, exempelvis i bråk:
Allmänt, givet en talföljd som man vill summera från 1 till n skriver man:
Summan ovan kan även skrivas
Rent allmänt används summatecknet för att summera en följd av tal där k ska uppfylla något villkor , vilket skrivs
Exempelvis kan vara villkoret att k är ett primtal eller ett udda tal.
Se även
- Aritmetisk summa
- Differens
- Geometrisk summa
- Kontrollsumma
- Produkt (matematik)
- Kvot
Referenser
- Graham, Ronald; Donald Knuth, Oren Patashnik (1994). Concrete Mathematics. Addison-Wesley. ISBN 0-201-55802-5
Noter
- ^ Concrete Mathematics, sid. 22
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Summa.