Sudra (huvudbonad)
En sudra (hebreiska: סוּדָר) är ett rektangulärt tygstycke som bärs som huvudbonad, scarf eller halsduk inom traditionell judisk kultur. Den har genom tiderna haft många olika funktioner och anses idag ha stort kulturell och religiöst värde inom judisk kultur.
Sudran omnämns i olika uråldriga judiska och kristna religiösa texter på arameiska och grekiska, bland annat i Lukasevangeliet, Peshitta och babyloniska Talmud. Sudran skall inte förväxlas med keffiyeh, i Sverige även känd som "palestinasjal".
Historia
Det historiska ursprunget till sudran och bärandet av plagg virat rund huvudet är okänt. De tidiga kända exemplen kan hämtas från historiska artefakter från det forntida Mesopotamien, t.ex. statyer av Gudea som avbildar en figur som bär turban-liknande plagg.[1]
Liknande huvudbonader kan ha burits så tidigt som 2600 f.Kr. och kan förknippas med stort historiskt, religiöst och kulturellt värde i Mellanöstern.[2]
Enligt den irländske professorn i bibliska studier John Raymond Bartlett bar de forntida hebréerna också ett liknande klädesplagg i stil med en kūfīyah, som även bärs i andra delar av Mellanöstern.[3]
Bärande och varianter
Den Babylonska Talmud ger exempel på olika varianter av bärande, och vem som bar den. Flera passager nämner att den bärs virad kring huvudet. Traktatet Berakhot (60b:5) ger även vägledning till en bön som bör reciteras när huvudbonaden anbringas på detta sätt. hebreiska: ברוך ... עוטר ישראל בתפארה ... svenska: ...välsignad är den som smyckar Israel med härlighet.[4]
En annan variant av bärande som nämns är att sudran kan bäras som en scarf eller halsduk, och historikern Markus Jastrow(en) menar att den även kan ha burits över armarna.[5]
Den på 1000-talet aktive romerske skribenten Rashi menar att hebreiska: וסודר שבצוארו - ותלויין ראשיו לפניו לקנח בו פיו ועיניו, svenska: ...och sudran skall anläggas på nacken – och dess ändar används för att torka munnen eller ögonen.[6]
Modernt bärande
Bärande av sudra är en äldre tradition som inte upprätthålls på samma aktiva sätt som t.ex. traditionen att bära kippa. Båda plaggen nämns dock i Talmud, även om kippa där omnämns som ett plagg kopplat till tro och sudran mer som ett praktiskt plagg utan politisk eller religiös innebörd. Det finns dock tecken på att den yngre generationen tar till sig plagget som en accessoar.[7][8]
Se även
- Keffiyeh – liknande regional huvudbonad, även känd som "palestinasjal"
- Shtreimel – Traditionell judisk huvudbonad för högtidliga tillfällen
- Kippa - Traditionell religiös judisk huvudbonad
- Tichel - Huvudduk som bärs av judiska kvinnor
Referenser
- ^ [a b] Legrain, Leon (1927). Sumerian sculptures. The Museum Journal. "XVIII, no. 3". Museum of the University of Pennsylvania. sid. 217–247. OCLC 18723697. https://www.penn.museum/sites/journal/8992/
- ^ Ethnic Dress in the United States: A Cultural Encyclopedia, page 293, Annette Lynch, Mitchell D. Strauss, Rowman & Littlefield
- ^ J. R. Bartlett (19 juli 1973). The First and Second Books of the Maccabees. CUP Archive. sid. 246. ISBN 978-0-521-09749-9. https://books.google.com/books?id=uj44AAAAIAAJ&pg=PA246. Läst 17 april 2013. ”traditional Jewish head-dress was either something like the Arab's Keffiyeh (a cotton square folded and wound around a head) or like a turban or stocking cap”
- ^ ”Berakhot 60b”. www.sefaria.org. https://www.sefaria.org/Berakhot.60b.5?lang=bi. Läst 16 september 2022.
- ^ ”Jastrow, סוּדָרָא 1”. www.sefaria.org. https://www.sefaria.org/Jastrow,_%D7%A1%D7%95%D6%BC%D7%93%D6%B8%D7%A8%D6%B8%D7%90.1?lang=bi&with=all&lang2=en. Läst 20 september 2022.
- ^ ”Rashi on Shabbat 120a:8:12”. www.sefaria.org. https://www.sefaria.org/Rashi_on_Shabbat.120a.8.12?lang=bi. Läst 16 september 2022.
- ^ ”Lady Blaga, My Sudra”. www.ladyblaga.com. https://www.ladyblaga.com/blog/2023/1/9/my-sudra. Läst 22 oktober 2023.
- ^ ”MySudra”. www.mysudra.com. https://www.mysudra.com/. Läst 22 oktober 2023.
Media som används på denna webbplats
Mizrahi Yemenite Jew from Yemen. Original title from: Catalogue of photographs made by the American Colony ... 1914: Costumes and characters, etc. Group of Yemenite Jews.
Copy print verso: Yemenite Jew.Statue of Gudea I, dedicated to the god Ningishzida; 2120 BC (the Neo-Sumerian period); diorite; height: 46 cm, width: 33 cm, depth: 22.5 cm; Louvre
Författare/Upphovsman: Lawrence Shenkin, Licens: CC BY-SA 4.0
Sudra covering the 'guf' and around the neck like a 'snake' in accordance with the description of the Remo