Styvt braxengräs
| Styvt braxengräs Isoetes lacustris | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Kärlväxter Tracheophyta |
| Klass | Lummerväxter Lycopodiopsida |
| Ordning | Braxengräsordningen Isoetales |
| Familj | Braxengräsväxter Isoetaceae |
| Släkte | Braxengräs Isoetes |
| Art | Isoetes lacustris |
| Vetenskapligt namn | |
| § Isoetes lacustris | |
| Auktor | L. 1753 |
| Synonymer | |
| Isoetes tuckermani var. harveyi (Eaton) Clute Isoetes morei D. Moore Isoetes leiospora Klinggraff. Isoetes hieroglyphica A. A. Eat. Isoetes brochonii Moteley Isoetes atrovirens Th. Fr. Calamaria lacustris (Linné) Kuntze | |
Styvt braxengräs, tidigare vårtsporigt braxengräs, Isoetes lacustris,[1][2] är en lummerväxt som beskrevs av Carl von Linné 1753 i Species Plantarum.[3] Styvt braxengräs ingår i släktet braxengräs, och familjen braxengräsväxter.
Förekomst
Styvt braxengräs växer på sand- och dybottnar i näringsfattiga sjöar och lugna vattendrag, ofta på ett par meters djup, i norra och centrala Europa, sydvästut till norra Spanien och med en isolerad förekomst i Bulgarien.[4][5][6] Den förekommer i hela Norden, inklusive Island, men den är sällsynt i kalktrakter: Den saknas således på Öland och Gotland, och i Danmark förekommer den endast i Jylland.[7]
Arten är även uppgiven för östra Nordamerika (Grönland, Kanada och USA).[8] Dessa förekomster anses dock ofta tillhöra en egen art, Isoetes macrospora[9][10], men går ej att säkert skilja från europeiska former annat än på utbredningen.[11][12] I Nordamerika förekommer ytterligare en form, Isoetes hieroglyphica som stundom betraktas som egen art[9][13][14] och stundom inkluderas i I. lacustris[10][11].
Utseende
Styvt braxengräs bildar rosetter med 5-15(-40) cm långa, styva, raka eller skärformigt krökta, halvtrinda, kortspetsade, mörkgröna, ogenomskinliga blad, utgående från en kort knölstam och med ett litet triangulärt snärp (se 3 i figuren). Rötterna är gaffelgrenigt delade och bruna. Sporgömmena i de vidgade bladbaserna (3 i figuren) täcks till minst hälften av en triangulär hinna (velum - 4 i figuren). Makrosporerna (5 och 6 i figuren) är 530 till 700 μm stora (över 600 μm i genomsnitt), har vårtig till rynkig yta (hos f. hieroglyphica bildande ett nät av rundade eller släta åsar[15]) och är gråaktiga i torrt tillstånd.
Etymologi
Artnamnet lacustris betyder "sjö-", från latin lacus, "sjö" (alltså "sjö-Isoetes").[16]
Det svenska namnet "braxengräs" kommer av att växten rycks loss och flyter upp till ytan under braxens lek.[17] Även på norska (brasmegras), danska (brasenføde), tyska (Brachsenkraut) och finska (lahnanruoho - lahna=braxen) ingår braxen i namnet.
Källor
- Styvt braxengräs på Den virtuella floran.
- ^ Isoëtes lacustris - styvt braxengräs på Dyntaxa.
- ^ Styvt braxengräs Isoëtes lacustris på Artdatabanken.
- ^ Carl von Linné, 1753, Species Plantarum, vol. 2, sid. 1100.
- ^ Isoetes lacustris på Eur+Med PlantBase.
- ^ Isoetes lacustris i Eric Hultén, 1986, Atlas of North European vascular plants north of the Tropic of Cancer. ISBN 9783874292634
- ^ Isoetes lacustris utbredning i Flora Europaea.
- ^ Isoetes lacustris i Eric Hultén, 1971, Atlas över växternas utbredning i Norden, karta 10. Generalstabens litografiska anstalts förlag, Stockholm.
- ^ Isoetes lacustris på Native Plant Trust.
- ^ [a b] Nathaniel Lord Britton & Addison Brown, 1970, An Illustrated Flora of the Northern United States and Canada, volym 1: Ophioglossaceae to Polygonaceae; ferns to buckwheat, sid. 50. ISBN 9780486226422
- ^ [a b] Isoetes lacustris på The Isoetes Page - Website of the Isoetes Research Group.
- ^ [a b] Isoetes lacustris i Flora of North America.
- ^ Isoetes macrospora Arkiverad 22 juni 2020 hämtat från the Wayback Machine. anses som synonym till I. lacustris på World Flora Online.
- ^ Isoetes hieroglyphica på Native Plant Trust.
- ^ Isoetes hieroglyphica Arkiverad 21 juni 2020 hämtat från the Wayback Machine. på World Flora Online.
- ^ Norma Etta Pfeiffer, 1922, Monograph of the Isoetaceae i Annals of the Missouri Botanical Garden 9:2, sid. 194.
- ^ Erik Wikén, 1961, Latin för botanister och zoologer, sid. 171.
- ^ "Då braxen leker, går han på bottnen och rotar, vid vilken tid åtskilliga blader flyta till landet av ett gräs utan blommor, det inbyggarne kalla braxnagräs och är detsamma med denna Isoëtes". 6 augusti i Carl von Linné, 1749, Skånska resa.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Isoetes lacustris.
Wikispecies har information om Isoetes lacustris.
Media som används på denna webbplats