Styckning av nötkött

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2011-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Styckning av nötkött. Nötkreatur parteras (delas) i slakten i fyra delar, två framparter och två bakparter. Därefter börjar styckaren sitt arbete. Styckaren tar idag i stor utsträckning fram benfritt kött medan det förr i tiden var vanligt att konsumenterna i större omfattning önskade kött med ben, exempelvis "klackad bog". Utöver rent kött skiljs även fett/talg, senor, ben och kontaminationer från slaktkroppen.

Styckaren tar fram

• Detaljer, dvs stekar och andra anatomiska muskler som till exempel filé, ytterlår, bog med mera.
• Olika sorteringar. Det kött som inte är detaljer (exempelvis bringa) sorteras till köttfärskött eller "nöt III". Köttfärsköttet ska hålla en fetthalt på 10 % och benämns med facktermen "A-kött" alternativt "2:a" medan den fetare sorteringen benämns som "3:a". Nöt III skall hålla en fetthalt på 23% och är råvara vid tillverkning av korv, hamburgare och köttbullar.

Frampart

• Framparten är den del på djuret som har mest malkött och minst detaljer.
  • Detaljer
    • Bog
    • Högrev
    • Entrecôte
    • Njurtapp

Bakpart

• Bakparten är den del på djuret som har flest detaljer men minst malkött.
  • Detaljer
    • Filé
    • Biff
    • Innanlår
    • Rulle, benämns ibland saltrulle
    • Ytterlår
    • Rostbiff (styckningsdetalj)
    • Fransyska

Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.