Stupad i strid

Normandies amerikanska kyrkogård och minnesmärke, nära Colleville-sur-Mer i Frankrike, hedrar amerikanska trupper som dog i Europa under andra världskriget

Stupad i strid är en militärterm för att klassificera dödsorsak för de som omkommit under militär tjänstgöring och avser de fall där stridande dött (stupat) under stridshandling.[1] Att stupa i strid kan anses ärofyllt.[2][3] Att falla i strid är ett synonymt begrepp.[4]

Stupa är en tvärbrant vinkel (ett stup) och verbet stupa betyder här hur en stridandes kropp faller (stupar) till marken vid förlust av sitt liv under en stridshandling.[1][4] På många närbesläktade språk används istället verbet "fallen": danska: faldet i kamp (även dræbt i kamp), norska: falt i strid, tyska: Gefallener. Det finska begreppet är ungefär det samma som det svenska: finska: sodassa kaatuminen, "i krig stupad" eller "i krig omkullfallen".

I militär etik

I militär etik, särskilt i äldre tider, framställs ofta det slutgiltiga offret i strid, att offra sitt liv, särskilt när det sker under försvar av hemlandet, som något ärofyllt och hedersamt som består efter döden. Motsatsen, att inte vara beredd att offra sitt liv i strid, framställs som skamligt. Det framställs således som bättre att dö med hedern i behåll än överleva genom att på skamliga sätt undvika strid.[5]

Att äran är giltig bortom den världsliga tillvaron, där den eviga äran vägs mot jordelivet, kan beskrivas som en emotionell strategi för stridande att hantera de lidanden som är förenade med strid. Bilden av äran som postumt giltig förstärks genom att stupade i strid på olika sätt hedras efter sin död.[5] Denna militära etik kan ses som en slags militär hederskultur.[6]

Valr (fornnordiska)

I forntiden användes bland annat begreppet val (fornnordiska: valr) om de stupade i strid i kollektiv betydelse samt om platser där de stupade ligger efter utkämpad strid. Ordet kan möjligen vara kognat med "fall" eller "vald", men besläktade ord i fornhögtyskan och fornengelskan antyder en koppling till en germansk rot som har med nederlag och dråp att göra.[7] Det återfinns i begreppen Valhall och valkyrja med mera.

Ett annat begrepp var enhärjar, vilket avsåg de stupade som fick komma upp till Valhall ("de stupades hall") i Asarnas hemvist Asgård efter döden.

Stupade inom asatro

I asatron och den fornnordiska mytologin kunde krigare som tappert stupat i strid bli korade (utvalda) till att leva efterlivet i Asarnas hemvist Asgård, där de ska festa och strida fram till världens undergång, Ragnarök, för att där strida en sista gång på Asarnas sida i slutstriden. Ena hälften skulle gå till Freja i Folkvang och andra hälften till Oden i Valhall. Odens krigare betecknades enhärjar[8] och upptogs som hans söner; de fick även vistas i Vingolf, asynjornas boning.

Enligt sägnen hade Freja rätt att välja sin halva. I Grímnismál nämns följande:[9]

Folkvang är den nionde,
där avgör Freja
vem som får sitta i salen.
Hälften av stridens
stupade väljer hon
men Oden får den andra hälften.
Fólkvangr er inn níundi,
en þar Freyja ræðr
sessa kostum í sal;
halfan val
hon kýss hverjan dag,
en halfan Óðinn á.

De som kora stupade (valr) till efterliv i Asgård kallas valkyrja ("de stupades korare", femininum), kvinnliga hamnskiftare som stod under Oden och agerade psykopomper inom asatron. Under hamn (skepnad) av korpar vakade de över slagfälten och när slaget var över hämtade de var en krigare genom att iföra de hamnen av ett svanpar, varefter de flög iväg till efterlivet, men de sägs också ha fört krigare vidare på hästrygg.

Killed in action (engelska)

engelska används begreppet killed in action (förkortat: KIA), som ungefär betyder "dödad under stridshandling". En variant är presumed killed in action (förkortat: PKIA), som betyder att en soldat som är saknad i strid (engelska: missing in action, kort MIA) även antas ha dött i strid.[10]

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] ”stupa - Uppslagsverk - NE.se”. Svensk Ordbok. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/stupa-(1). Läst 13 mars 2024. 
  2. ^ Kasper Schlie (27 januari 2022). ”Korsriddarnas kavalleritaktik”. Populär Historia. https://popularhistoria.se/krig/tempelherreorden-korsriddarnas-kavalleritaktik. Läst 13 mars 2024. 
  3. ^ Else Christensen (22 november 2010). ”Krigaren var född till att slåss”. VÄRLDENS HISTORIA. https://varldenshistoria.se/civilisationer/vikingar/krigaren-var-fodd-till-att-slass. Läst 13 mars 2024. 
  4. ^ [a b] ”strids-mod | SAOB”. https://www.saob.se/artikel/?unik=S_12431-0273.09K8-0260. Läst 13 mars 2024. 
  5. ^ [a b] Nordland, Hugo (2015). Känslor i krig. Sensibilitet och emotionella strategier bland svenska officerare 1788–1814. Agerings bokförlag. https://portal.research.lu.se/sv/publications/k%C3%A4nslor-i-krig-sensibilitet-och-emotionella-strategier-bland-sven. Läst 13 mars 2024. 
  6. ^ Collstedt, Christopher (2007). Duellanten och rättvisan: Duellbrott och synen på manlighet i stormaktsväldets slutskede. Sekel Bokförlag. https://portal.research.lu.se/sv/publications/duellanten-och-r%C3%A4ttvisan-duellbrott-och-synen-p%C3%A5-manlighet-i-stor. Läst 13 mars 2024. 
  7. ^ ”val sbst. 5”. Svenska Akademiens ordbok (SAOB). saob.se. 2014. https://www.saob.se/artikel/?unik=V_0001-0135.liFT. Läst 2 oktober 2023. 
  8. ^ ”enhärjar sbst”. Svenska Akademiens ordbok (SAOB). saob.se. 1922. https://www.saob.se/artikel/?unik=E_0435-0235.V78z&pz=3. Läst 2 oktober 2023. 
  9. ^ Grímnismál 14.”. Den poetiska Eddan, gudadikter och hjältedikter efter Codex Regius och andra handskrifter. Lars Lönnroth (översättning). Stockholm: Atlantis. 2016. sid. 109–110. ISBN 9789173538541 
  10. ^ ”Vietnam Casualty Code Definitions”. Marine Corps Casualty Procedures Manual. 1973. https://www.usmcu.edu/Portals/218/HD/Casualty%20Card/Vietnam%20Casualty%20Code%20Definitions.pdf?ver=2019-03-11-140840-890. Läst 14 mars 2024. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Omaha-beach-cemetery.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0