Stuart A. Rice

Stuart Alan Rice
Född6 januari 1932
New York City
NationalitetUSA
Forskningsområdeteoretisk kemi
InstitutionerThe University of Chicago
Alma materBronx High School of Science, Brooklyn College, Harvard University, Yale University
ORCID0000-0003-2133-5275

Stuart Alan Rice, född 6 januari 1932, är en amerikansk teoretisk kemist och fysikalisk kemist.[1] Han är känd som en teoretisk kemist, som också utfört experimentell forskning, och han har ägnat en stor del av sin karriär med att arbeta inom flera områden av fysikalisk kemi. Han är för närvarande Frank P. Hixon Distinguished Service professor emeritus vid University of Chicago. Under sin tid vid University of Chicago har Rice handlett mer än 100 doktorander och postdoktorer.[2] Han tilldelades National Medal of Science 1999.[1]

Utbildning och karriär

Stuart Rice gick på Bronx High School of Science,[3] fick sin bachelor's degree 1952 från Brooklyn College, och tog sin master's och doktorsexamen från Harvard University 1954 respektive 1955. Han hade problem med att deltaga i forskarutbildningen på grund av tuberkulos, men han blev botad från sjukdomen genom en experimentell behandling av isoniazid och streptomycin.[3] Han stannade vid Harvard som Junior Fellow i tre år, även om han tillbringade de två sista av dessa år med forskningsarbete vid Yale University’s kemiavdelning. Härefter började han 1957 vid fakulteten vid University of Chicago, där han sedan stannat.[1][3]

Rice har verkat vid universitetet i en mängd olika funktioner under sin femtiosju år långa tjänstgöring. Han var direktör för James Franck Institute (universitetets centrum för fysikalisk kemi och kondenserade materiens fysik) från 1961 till 1967. Han var ordförande för institutionen för kemi från 1971 till 1976 och var dekanus för Physical Sciences Division från 1981 till 1995.[1] Han tjänstgjorde som dekanus för Toyota Technological Institute i Chicago från oktober 2006 till oktober 2010 och som interimsordförande för institutet från oktober 2010 till april 2013.

Utöver sitt arbete vid universitetet sitter han för närvarande i styrelsen för Tel Avivs universitet[4] och har fungerat som redaktör för tidskrifterna Chemical Physics Letters[5] och Advances in Chemical Physics,[6] och var medförfattare till flera läroböcker i fysikalisk kemi tillsammans med Stephen Berry och John Ross.[7]

Forskning

Stuart Rice började sin vetenskapliga karriär redan under gymnasietiden och publicerade detta arbete.[8] Han avslutade sin doktorsavhandling under handledning av Paul Doty, och bidrog till det då framväxande området rörande DNA-forskning;[3] projektet omfattade både experimentella och teoretiska delar, som blev ett kännetecken för hans senare arbeten.[3]

Under sin tid vid Yale började Stuart Rice studera transportegenskaperna hos vätskor.[3] Han lyckades att bestämma egenskaperna hos flytande ädelgaser och metan, samtidigt som han också utvecklade den teoretiska bakgrunden för transport i vätskor och jämförde resultaten med simuleringar av Lennard-Jones-vätskor.[3]

Härefter bidrog han till att utveckla teorin om elektroniska excitationer (excitoner) i molekylära kristaller och vätskor, och han arbetade inom området för strålningsfria molekylära övergångar, och började egna experimentella arbeten efter utvecklingen av Bixon- Jortner-modellen, samtidigt som han tillsammans med medarbetare utökade den teoretiska modellen för dessa övergångar.[3] Denna forskning ledde honom till att undersöka effekterna av kvantkaos på exciterade molekyler, och koppla ihop den utvecklande modellen för övergångar med kvantkaos för att få kontroll av övergången av exciterade molekyler. Detta ledde till området koherent kontroll, kvantkontroll genom laserexcitation, som utvecklades av andra forskare vid University of Chicago.[3]

Vid samma tid började han också arbeta med att förstå de elektriska egenskaperna hos flytande metaller, där bristen på translationell ordning motverkade försök att förstå deras elektroniska bandstruktur.[3] Diskrepansen mellan de dielektriska resultaten av reflektivitets- och ellipsometri-data för flytande kvicksilver medförde en inriktning av arbeten kring arten av konduktivitet vid vätske-ång-ytan hos flytande metall, vilket slutligen visade att förekomsten av jon-inhomogeniteter vid gränssnittet medförde elektroniska förändringar i bulkvätskan som kvarstår för flera atom-diametrar in i en vätska.[3]

Mindre forskningsområden, som Rice har publicerat arbeten inom, inkluderar bland annat arbeten runt kemin för vatten, teorin om frysning av vätskor, egenskaperna hos monolager i vätskor och begränsade kolloidala system.[3]

Utmärkelser och utmärkelser

Rices mest prestigefyllda utmärkelse är National Medal of Science, det högsta vetenskapliga priset som delades ut i USA, 1999. Han tilldelades Wolfpriset i kemi 2011 tillsammans med Krzysztof Matyjaszewski och Ching W. Tang.[9]

Han är medlem i både National Academy of Sciences och American Academy of Arts and Sciences,[10][11] och en medlem av American Philosophical Society.[12] 1970 belönades Rice med Llewellyn John and Harriet Manchester Quantrell Award för excellens i undervisning, landets äldsta pris för grundutbildning och ett högt uppskattat fakultetspris vid University of Chicago.[1]

Påverkan

Under loppet av sin långa karriär har Rice format mycket debatt om teoretisk fysikalisk kemi. Han citeras på National Medal of Science "för att ha förändrat den moderna fysikaliska kemins natur genom sin forskning, undervisning och författande, genom att använda fantasifulla tillvägagångssätt för både experiment och teorier, som har inspirerat en ny generation forskare."[13] Med över 100 doktorander har Stuart Rice haft en stor inverkan på området fysikalisk kemi helt enkelt genom det antal forskare han har utbildat.[14] Den teoretiske kemisten David Tannor, som är Hermann Mayer-professor vid Institutionen för kemisk fysik vid Weizmann Institute of Science i Israel, gjorde sitt post-doc-arbete hos Stuart Rice och David W. Oxtoby vid University of Chicago.[15][16][17]

Privatliv

Vid University of Chicago är Rice känd för att ha ätit lunch nästan varje vardag på universitetets restaurang Quadrangle Club (en fakultetsklubb), där han har ätit över 9000 gånger. Rice är känd för att sitta vid huvudänden av kemibordet, inte för att han är den högsta medlemmen på avdelningen, utan för att han är väldigt lång.[18]

Rice var gift med Marian Coopersmith från 1952 till hennes död 1994.[19]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

  1. ^ [a b c d e] [http: //chemistry.uchicago.edu/fac/rice.shtml Prof. Rice - Chemistry Department - University of Chicago] uchicago.edu/fac/rice.shtml Arkiverad 2009-05-29
  2. ^ List of PhDs and Postdocs trained by Professor Stuart A. Rice Arkiverad 2015-02-16
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l] Rice, Stuart A. (2008). ”A Fortunate Life in Physical Chemistry”. Annual Review of Physical Chemistry (Annual Reviews) 59 (1): sid. 1–26. doi:10.1146/annurev.physchem.59.032607.093731. ISSN 0066-426X. PMID 17669016. Bibcode: 2008ARPC...59....1R. 
  4. ^ ”Programmedlemmar i The Board Of Governors – Tel Aviv University”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070818035942/http://www.tau.ac.il/bog/members.html. Läst 17 augusti 2022. 
  5. ^ Chemical Physics Letters – Elsevier
  6. ^ Wiley Interscience
  7. ^ OUP: UK General Catalogue Arkiverad 2007-09-29
  8. ^ Levine M., Rice S.A., 1950: ”Effect of folic acid, aminopterin and vitamin K on growth of roots in Allium cepa”, Proc. Soc. Exp. Biol. Med. 74:310–12
  9. ^ 2011 års Wolf Prize in Chemistry
  10. ^ ”Stuart A. Rice”. www.nasonline.org. http://www.nasonline.org/member-directory/members/51264.html. 
  11. ^ ”Stuart Alan Rice” (på engelska). American Academy of Arts & Sciences. https://www.amacad.org/person/stuart-alan-rice. 
  12. ^ ”APS Medlemshistorik”. search.amphilsoc.org. https://search.amphilsoc.org/memhist/search?creator=Stuart+Alan+Rice&title=&subject=&subdiv=&mem=&year=&year-max=&dead=&keyword=&smode=advanced. 
  13. ^ ”The President's National Medal of Science: Recipient Details | NSF - National Science Foundation”. The President's National Medal of Science: Recipient Details | NSF - National Science Foundation. Nsf.gov. 2000-03-14. https://www.nsf.gov/od/nms/recip_details.cfm?recip_id=290. 
  14. ^ Rice, Straus att ta emot Maclean
  15. ^ "David Tannor's Home Page; Highlights of Research," Weizmann Institute of Science, Department of Chemical Physics.
  16. ^ Kanon, Sharon (June 15, 2007). ”Can Safed become Israel's Aspen?”. Israel21c. http://www.israel21c.org/can-safed-become-israels-aspen/. 
  17. ^ ”Introduction to Quantum Mechanics, A Time Dependent Perspective, David Tannor”. www.uscibooks.com. https://www.uscibooks.com/tannor.htm.  Arkiverad 19 november 2002 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 november 2002. https://web.archive.org/web/20021119014530/https://www.uscibooks.com/tannor.htm. Läst 17 augusti 2022. 
  18. ^ club.shtml The University of Chicago Magazine
  19. ^ Fleming, Graham R.; David, Oxtoby. ”Hyllning till Stuart A. Rice”. The Journal of Physical Chemistry: sid. 2413–2434. doi:10.1021/j100009a600. 

Externa länkar

Auktoritetsdata