Strumpeband

Strumpeband
En man med knästrumpeband.

Strumpeband (engelska garter) är ursprungligen ett klädesplagg som består av ett smalt band av tyg som fästs runt benet för att hålla uppe strumpor. Under 1700- till 1900-talen knöts de strax under knäet, där benet är som smalast, för att hindra strumpan från att glida ned. Uppfinningen av resår minskade plaggets nödvändighet ur funktionellt perspektiv, men de har fortsatt att användas som underklädesaccessoar och modeplagg.

Historiskt användes strumpeband av både män och kvinnor men förknippas idag mest som ett underklädesplagg för kvinnor. Begreppet har också fått en dubbel betydelse då de elastiska band som hänger ner från en korsett, höft- eller strumpebandshållare, som man fäster i strumporna, kommit att kallas för "strumpeband". När det ursprungliga plagget bärs idag – exempelvis vid bröllop – är det oftast ett dekorativt elastiskt spetsband som träs över det strumpbeklädda benet och ofta placeras halvvägs upp på låret.

Den äldre formen av strumpeband återfinns även bland folkdräkter för att hålla upp knästrumpor. Ofta är de dekorativa och delvis synliga, utstickande under ett par knäbyxor.

Historik

Fram till 1800-talet

Detalj av målningen La Toilette av François Boucher, 1742, där en kvinna knyter ett strumpeband.
Edward Sackville, Earl of Dorset, med slående svarta strumpeband, porträtt från 1613, tillskrivet William Larkin.

Ursprungligen var strumpebandet ett smalt band som knöts runt vaden eller låret för att hålla upp strumporna och användes av både män ock kvinnor.

Strumpeband på 1700-talet kunde vara intrikat dekorerade och ibland broderade med namn, datum, motton eller humoristiska fraser.[1]

Under Elisabetansk tid var synliga färgglada strumpeband ett modeplagg för män. I Shakespeares Twelfth Night, är korsknutna strumpeband, det vill säga långa strumpeband som knyts både över och under knät, och korsade däremellan, som bärs av karaktären Malvolio, föremål för hånfulla kommentarer.

1800-talet

Strumpeband från 1800-talet, som tillhört de amerikanska urfolket Chippewan.

Under 1800-talet bar vissa kvinnor strumpor som hölls uppe med ett enkelt elastiskt band eller ett smalt tygband som knöts hårt runt benet. Eller också hölls strumporna uppe genom att man helt enkelt rullade den övre delen av strumpan. Detta var lösningar som antingen var praktiska eller användes för att man inte hade råd med korsett eller livstycken som annars användes för att fäst strumporna. Dessa lösningar var vanliga bland tjänare och hembiträden, särskilt fram till mitten av 1920-talet då modernare strumpeband blev mer tillgängliga.

Under den första långväga resan med bil 1888 använde Bertha Benz, hustru till uppfinnaren Carl Benz, ett strumpeband för att laga en trasig del i motorn.[2][3]

Strumpebandshållare från mellan 1955 och 1965.

1900-talet

Under andra världskriget fick medlemmarna av Women's Auxiliary Air Force billiga strumpeband.[4]

Under 1940-talet till 1960-talet blev strumpebandshållare ett vanligt, populärt alternativ till gördel, särskilt bland tonåringar och unga kvinnor. I början av 1960-talet introducerades strumpbyxor som det främsta alternativet.[5] vilket sammanföll med den kvinnliga frigörelsen och sexuella revolutionen.[6][7]

Vid mitten av 1900-talet blev herrtidningar med bilder av kvinnor i underkläder, så kallade Pin-ups, en allt större marknad, där strumpebandshållare och liknande underklädesaccessoarer varit vanliga.

Bröllopstradition

I Västvärlden finns en bröllopstradition att bruden ska bära ett strumpeband – ibland förknippat med att brudgummen ska ta av plagget i slutet av festen. Detta strumpeband har inget praktiskt syfte, som att hålla uppe strumporna. Traditionens ursprung och symboliska betydelse är omdiskuterad.[8][9]

Strumpeband i svenska folkdräkter

Man och kvinna i folkdräkter från Järrestad, Skåne 1873. Mannen i röda synliga strumpeband.
  • Vävt strumpeband från Gagnef, Dalarna.
    (c) Elisabeth Eriksson / Nordiska museet, CC BY 4.0
    Vävt strumpeband från Gagnef, Dalarna.
  • Från Rättvik, Dalarna.
    (c) Elisabeth Eriksson / Nordiska museet, CC BY 4.0
    Från Rättvik, Dalarna.
  • Frän Gränna, Småland. Tillverkad av Johannes Boberg.
    (c) Elisabeth Eriksson / Nordiska museet, CC BY 4.0
    Frän Gränna, Småland. Tillverkad av Johannes Boberg.
  • Från Västra Vingåker, Södermanland. Tillverkad i textil, ylle av Ingrid Ersdotter.
    (c) Elisabeth Eriksson / Nordiska museet, CC BY 4.0
    Från Västra Vingåker, Södermanland. Tillverkad i textil, ylle av Ingrid Ersdotter.
  • Från Boda, Dalarna.
    (c) Elisabeth Eriksson / Nordiska museet, CC BY 4.0
    Från Boda, Dalarna.
  • Tillhör mansdräkt från Mockfjärds, Dalarna.
    (c) Elisabeth Eriksson / Nordiska museet, CC BY 4.0
    Tillhör mansdräkt från Mockfjärds, Dalarna.

Se även

Källor

  • Lewenhaupt, Lotta (1995). Tidens under: bh:ns historia. Stockholm: Sellin & Partner. sid. 187. ISBN 91-7055-137-5 

Noter

  1. ^ Williams, Sheila (1983). ”The History of Ladie's Machine-Made Hosiery”. Antique Collector 54 (12): sid. 84. 
  2. ^ Lienhard, John H.. ”Bertha Benz's Ride”. The Engines of Our Ingenuity. University of Houston. https://engines.egr.uh.edu/episode/2402. 
  3. ^ .dpma.de/english/our_office/publications/ingeniouswomen/berthabenz/index.html ”Första bilresan i världen”. Deutsches Patent- und Markenamt. 25 juli 2023. https://www .dpma.de/english/our_office/publications/ingeniouswomen/berthabenz/index.html. 
  4. ^ Joan MacDonald (2002). Our Mornings May Never be: Memoirs of a WAAF Sergeant-- and Beyond. General Store Publishing House. Sid. 27. ISBN 978-1-894263-73-3. https://books.google.com/books?id=6EYv018fUAEC&q=WAAF+garter+belt&pg=PA27. Läst 6 januari 2014. 
  5. ^ Barber, Jessica M. (November 23, 2015). Blanco F., José. red. Clothing and Fashion: American Fashion from Head to Toe. ABC-Clio. Sid. 268. 
  6. ^ Barford, Vanessa (June 19, 2012). ”The re-re-re-rise of the corset”. BBC News Online. https://www.bbc.com/news/magazine-18409752. 
  7. ^ Allyn, David (April 5, 2001). Make Love, Not War: The Sexual Revolution: An Unfettered History. Routledge. Sid. 105. 
  8. ^ ”The Tale of the Tossing of the Garter and other customs”. The Tale of the Tossing of the Garter and other customs. WedAlert.com. http://www.wedalert.com/content/articles/tale_tossing_of_the_garter.asp.  Arkiverad 14 januari 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ Friedman, Albert B., and Richard H. Osberg. "Gawain's Girdle as Traditional Symbol." The Journal of American Folklore 90.357 (1977): 301-15. Mall:JSTOR doi:10.2307/539521

Externa länkar

  • Strumpeband bland Sveriges folk- och bygdedräktet hos Dräktnyckel.
Damunderkläder
Överkropp
Underkropp
Helkropp
Benkläder
Historiska
Se även: nattkläder

Media som används på denna webbplats

LA2-NSRW-2-0064.jpg
# Egyptian man
  1. Egyptian woman
  2. Ancient greek woman wearing a peplos
  3. Greek man shown in "chiton"
  4. Greek woman during Hellenistic period
  5. Noble roman in tunic
  6. Roman woman during the time of the roman empire
  7. Byzantine emperor Justinian
  8. Byzantine empress Theodora
  9. Frankish nobleman
  10. Frankish lady
  11. German nobleman 13th century
  12. German lady of nobility 13th century
  13. Titled young lady (1400)
  14. Titled young man (1400)
  15. Gentleman of Burgundy
  16. Gentleman of Burgundy
  17. Lady of Burgundy
  18. Nurnberg Citizen (1500)
Huvudliggaren, Mansdräkt, fr. Mockfjärds kapellförsaml., Dalarna.a). Rock; b). Skinnbyxor; c) - Nordiska museet - NM.0090418G-1 (2).jpg
(c) Elisabeth Eriksson / Nordiska museet, CC BY 4.0
Huvudliggaren:

"Mansdräkt, fr. Mockfjärds kapellförsaml., Dalarna.a). Rock; b). Skinnbyxor; c). Skinnväst; d). Skjorta; e). 1-2 Strumpor, (par) f). Lufva; g). Strumpband (par) h). Halsduk."


Utdrag ur bilaga:

"Drägten har nog för egaren varit mycket dyrare, men bonden har blifvit herre efter' slims' och vill därför blifva af med fädernas vackra drägt."


Katalogkort:

d: Ingen ytterligare information.


d). Material: Textil, bomull. Lingarn - broderi. Teknik: Tuskaft. Trådbundet broderi. Plattsöm. Maskinsömnad. Handsömnad.

Färg: Vit. Mått: Längd: 91 cm. Längd: 53 cm - ärmlängd. Vidd: 56 cm - ärmvidd. Häjd: 8 cm - kraghöjd.

Rak mansskjorta i tuskaftat bomullsyg. Båltyget i ett stycke, sytt i en vådbredd, sidosömmar med 9 cm långa sidosprund. Öppning fram, 21 cm långt sprund med förslag, knäppning bestående av två vita porlsinsknappar och sydda knapphål. Regtangulära halsspjäll, rynkningar runt hela halsringningen mot 8 cm hög krage med plattsöm i rombiska former utmed kanter, nuggor i kanten. Vidsydd ärm med ärmspjäll. Rynkningar mot 2,5 cm bred ärmlinning med broderier i vit plattsöm, nuggor i kanten, vit porslinsknapp och sytt knapphål. Skjortan är maskinsydd med handsydda broderier och detaljer.

Anm: Gulnat. Något fläckig.

/Inga-Lill Eliasson 2007-05-08
Kousenband van crèmekleurig gerimpeld zijde op katoenen ondergrond met decoratie van zijden rozen en kanten vlinder, behorend bij bruidsjapon, objectnr 21052.JPG
Författare/Upphovsman: Museum Rotterdam, Licens: CC BY-SA 3.0


Objectgegevens
Titel: Kousenband van crèmekleurig gerimpeld zijde op katoenen ondergrond met decoratie van zijden rozen en kanten vlinder, behorend bij bruidsjapon
Trefwoorden: kousenband, kledingaccessoire, trouwkleding, vrouwenkleding, kostuum
Datering: 1899
Materiaal: katoen, zijde, kant
Afmetingen: (cm) dm 11,0 / dp 5,0 / om 36,0
Associatie: kleden, vrouw, huwelijk, trouwen
Vorm & decoratie: kleding
Inventarisnr: Museum Rotterdam 21052
Garters (1512805222).jpg
Författare/Upphovsman: istolethetv, Licens: CC BY 2.0
To check out my other pictures from gay/fetish/leather events, click <a href="https://www.flickr.com/photos/istolethetv/collections/72157623967910248/">here</a>.
Strumpeband - Nordiska museet - NM.0003860C-1 (1).jpg
(c) Elisabeth Eriksson / Nordiska museet, CC BY 4.0
Strumpeband
Strumpeband - Nordiska museet - NM.0009373B.jpg
(c) Elisabeth Eriksson / Nordiska museet, CC BY 4.0
Strumpeband
Richard Sackville Earl of Dorset.jpg
Portrait of Richard Sackville, 3rd Earl of Dorset (1589-1624)
an inscription in a later hand misidentifies the sitter as Richard Sackville's brother Edward (the costume is documented as belonging to Richard Sackville; see commentary in Hearn, Karen, ed. Dynasties: Painting in Tudor and Jacobean England 1530-1630. New York: Rizzoli, 1995. ISBN 0-8478-1940-X
Världsutställningen i Wien 1873. Man och kvinna i folkdräkter från Järrestad, Skåne - Nordiska Museet - NMA.0039768.jpg
Dräktdockor med huvuden skulpterade av C A Söderman, visade på världsutställningen i Wien 1873. Man och kvinna i folkdräkter från Järrestad, Skåne. Handkolorerad.
Strumpeband - Nordiska museet - NM.0090674 (2).jpg
(c) Elisabeth Eriksson / Nordiska museet, CC BY 4.0
Strumpeband
Strumpeband - Nordiska museet - NM.0093201A (1).jpg
(c) Elisabeth Eriksson / Nordiska museet, CC BY 4.0
Strumpeband
Jarretelgordel (ST658 5 01) - Kostuum - Onderkleding - MoMu Antwerp.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 4.0
Zwarte jarretelgordel met elastieken tailleband en vier gespen om kousen aan vast te maken. Sluit achter met haak en oog. Middenvoor is in zandlopervorm een stuk kant verwerkt.
Strumpeband - Nordiska museet - NM.0009081A (1).jpg
(c) Elisabeth Eriksson / Nordiska museet, CC BY 4.0
Strumpeband
Garter, Chippewa (Native American), early 19th century, 50.67.37.jpg
Författare/Upphovsman: Henry L. Batterman Fund and the Frank Sherman Benson Fund, Licens: No restrictions
Chippewa (Native American). Garter, early 19th century. Thread, yarn, glass seed beads, 12 1/4 x 1in. (31.1 x 2.5cm). Brooklyn Museum, Henry L. Batterman Fund and the Frank Sherman Benson Fund, 50.67.37d