Stribog

Stribog
	Stribog dyrkas. Bild från G.A. Schleusings La religion ancienne et moderne des Moscovites (Amsterdam, 1698).
Del av	Slavisk mytologi
Typ	Vindgud
Alternativa stavningar	Strzybóg

Stribog (fornslaviska: Стрибогъ, bulgariska, makedonska, montenegrinska, ryska, serbiska, ukrainska: Стрибог, vitryska: Стрыбог, bosniska, kroatiska, slovakiska, slovenska, tjeckiska: Stribog, polska: Strzybóg) är i slavisk mytologi en gudom med en inte helt klar funktion, möjligen vindarnas gud eller i förbund med atmosfären.

Om Stribog i skriftliga källor

Enligt Nestorskrönikan blev Stribogs avgudabild, som en av de sex viktigaste, uppställd i Kiev år 980 av furst Vladimir:

”	Och Vladimir började härska som ensam furste i Kiev och han ställde upp avgudar på en kulle utanför slottsborgen: Perun av trä, men med huvud av silver och skägg av guld, och Chors, Dazjbog, Stribog och Simargl samt Mokosj.^[1]	„
– Nestorskrönikan, cirka 1113

Stribog, kommer från fornryskans стрый (дядя, брат отца, djadja, brat otsa) med betydelsen "farbror", en "gammal gud", "vindarnas farbror", som omnämns i Igorkvädet:

”

Vindarna, Stribogs ättlingar, fläkta pilar från havet på Igors tappra leder.^[2]

„

På grund av detta fragment anses Stribog vara vindguden.^[a]

Stribog är även omnämnd i de fornryska predikningarna mot hedendomen.

Etymologi

Enligt lingvisten Gamkrelidze härstammar det etymologiska namnet Stribog från det indoeuropeiska ordet *dievas-pater (Himlens fader). Under tidens gång har delar av ordet bytt plats, och under de nära kontakterna mellan slaverna och iransktalande folkstammar (skyterna) har *dievas bytts ut mot iranskans *baga (→ fornslaviskans *bogъ, bog) med betydelsen "gud". Indoeuropeiska *pater ändrades av slaverna till "stri".^[3]

Den ryske lingvisten Trubatjov anser att försöken att hitta indoeuropeiska eller iranska arkaismer i ordet Stribog är konstruerade. Han menar att första delen av ordet är fornslaviskans *sterti (распространять, простирать, rasprostranjat, prostirat) med betydelsen "utsprida", "utbreda", och anser att med Stribog avses någon besjälad naturkraft (uppenbarligen vinden).^[4]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från ryskspråkiga Wikipedia, 12 december 2013.

Kommentarer

^ En sådan slutsats kan endast dras utifrån uppgifterna i Igorkvädet. Andra källor förklarar överhuvudtaget inte Stribogs funktion.

Noter

^ Nestorskrönikan 1998, sidan 71.
^ Jensen 1908, Rysk kulturhistoria, första delen, sidan 32.
^ Gamkrelidze T. V., Ivanov V. V. Indojevropejskij jazyk i indojevropejtsy. Tbilisi: Izd-vo TGU, 1984. T. II. S. 791, 798.
^ Trubatjov O. N. Etnogenez i kultura drevnejsjich slavjan. M.: Nauka, 2003. S. 197.

Källor

Jensen, Alfred, Rysk kulturhistoria, Aktiebolaget Ljus, Stockholm, 1908.
Nestorskrönikan. Kulturhistoriskt bibliotek, 99-1228966-8. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. 1998. ISBN 91-7139-307-2

[3] En sådan slutsats kan endast dras utifrån uppgifterna i Igorkvädet. Andra källor förklarar överhuvudtaget inte Stribogs funktion.

[1] Nestorskrönikan 1998, sidan 71.

[2] Jensen 1908, Rysk kulturhistoria, första delen, sidan 32.

[4] Gamkrelidze T. V., Ivanov V. V. Indojevropejskij jazyk i indojevropejtsy. Tbilisi: Izd-vo TGU, 1984. T. II. S. 791, 798.

[5] Trubatjov O. N. Etnogenez i kultura drevnejsjich slavjan. M.: Nauka, 2003. S. 197.

[1]

[2]

[a]

[3]

[4]

Navigation

Navigering

Temaportaler