Stratigrafi

Geologiska skikt i Salta (Argentina)
Kalkavlagringar på Cypern

Stratigrafi, av latinets stratum (plural: strata), i vetenskapliga sammanhang 'skikt', 'lager', och -grafi, läran om lagerföljder. Stratigrafin beskriver bergenheter (och jordenheter) som utgör jordskorpan och deras indelning i användbara, karteringsbara enheter, så kallade strata. Dessa strata klassificeras efter bergets eller jordens naturliga beståndsdelar och kännetecken för att kunna fastställa deras utbredning i tid och rymd. Stratigrafiska enheter är viktiga när man ska tolka den geologiska utvecklingen. Inom stratigrafin skiljer man på olika typer, litostratigrafi, kronostratigrafi och biostratigrafi.

Stratigrafi som begrepp används både inom geologi och arkeologi. Inom arkeologin används den framförallt som en relativ dateringsmetod vid utgrävning av kulturlager, då det lager som ligger underst är äldst.

Litostratigrafi

Litostratigrafin är den del av stratigrafin i vilken man beskriver geologiska strata baserat på deras litologi.

Inom litostratigrafin grupperar man strata i supergrupp, grupp, formation, led ((engelska): member) och stratum, där supergrupp är den största enheten och stratum är den minsta enheten.

Biostratigrafi

Biostratigrafi är en relativ dateringsmetod där man använder sig av fossil för att åldersbestämma sedimentära bergarters strata. Dateringarna presenteras i form av olika biozoner, som genom global jämförelse kan fastställas. Genom att jämföra geologiska profiler från olika delar av världen kan man sedan skapa en biostratigrafisk zonering vilken ligger till grund för indelningen av den geologiska tidsskalan.

Vanliga fossil som används för biostratigrafiska dateringar och korreleringar är trilobiter, graptoliter, konodonter, foraminiferer och ammoniter.

Kronostratografi

Geokronologi
EonEraPeriodMiljoner
år sedan
Fanero-
zoikum		KenozoikumKvartär2,6–0,0
Neogen23–2,6
Paleogen66–23
MesozoikumKrita145–66
Jura201–145
Trias252–201
PaleozoikumPerm299–252
Karbon359–299
Devon419–359
Silur444–419
Ordovicium485–444
Kambrium541–485
Protero-
zoikum		 Neo-
proterozoikum		Ediacara635–541
Kryogenium720–635
Tonium1000–720
Meso-
proterozoikum		Stenium1200–1000
Ectasium1400–1200
Kalymmium1600–1400
Paleo-
proterozoikum		Staterium1800–1600
Orosirium2050–1800
Ryacium2300–2050
Siderium2500–2300
ArkeikumNeoarkeikum2800–2500
Mesoarkeikum3200–2800
Paleoarkeikum3600–3200
Eoarkeikum4000–3600
Hadeikum4600–4000
Jorden bildastidigare
Se även Geologisk tidsskala.

Kronostratigrafi är indelningen av olika berg- och jordartslager i olika strata, synkront med geokronologin. Indelningen har inget med bergarten att göra, utan enbart tidsindelningen. Berg- och jordarter från samma kronostratigrafiska stratum skapades under samma tidsintervall.

Geologins hierarkiska system
enligt Internationella stratigrafiska kommissionen[1]
Lagerföljder inom
kronostratigrafi [2]		Tidsintervall inom
geokronologi		Ändelser för
svenska namn		ExempelAntal namngivna
Supereon-Prekambrium1 supereon
EonotemEon-ikumArkeikum4 eoner
EratemEra-ikumKenozoikum10 eror
SystemPeriod-ogen, -ium, -Neogen, Kambrium, Jura22 perioder
SerieEpok-ocen, -Eocen, Wenlock37 epoker
EtageÅlder-Flo, Sandby95 åldrar
KronozonKron-Inga officiella

Standardiserad uppdelning
Lagerföljder inom
kronostratigrafi		Tidsintervall inom
geokronologi		ExempelKommentar
ÖvreYngreÖvre jura = Yngre juraNya sedimentlager hamnar överst
MellerstaMellerstaMellersta jura
UndreÄldreUndre jura = Äldre juraDe äldsta sedimenten ligger underst

Se även

Referenser

  1. ^ http://www.stratigraphy.org/ICSchart/ChronostratChart2018-08.pdf
  2. ^ http://www.geonord.org/ugs/LitenGeologiskEncyklopedFeb2015.pdf

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Geology of Cyprus-Chalk.jpg
Chalk layers in Cyprus - showing classic layered structure.