Strandviva
Strandviva | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Ljungordningen Ericales |
Familj | Viveväxter Primulaceae |
Släkte | Vivor Primula |
Art | Strandviva P. nutans |
Vetenskapligt namn | |
§ Primula nutans | |
Auktor | Georgi |
Strandviva (Primula nutans) är en perenn växt i släktet vivor. Den är fridlyst i Sverige och i hotkategorin NT i IUCN:s rödlistning. Den ingår i EU:s habitatdirektiv och Natura 2000. Första svenska fynduppgiften är från Uddskär i Norrbottens län 1875.
Utbredning
Strandviva växer runt polcirkeln samt på tibetanska högplatån. Runt Bottenviken växer varieteten Bottenviksviva (P. nutans ssp. finmarchica var. jokelae) som är beroende av brackvatten.
Utseende och ekologi
Strandvivan blir 5–20 centimeter hög och trivs på öppen fuktig mark. Bottenviksvivan växer på havsstrandängar och i strandsänkor.
Blomningen sker i juni–juli och blommorna blir ljust violetta med gul mitt. Blommorna har en till två centimeter bred krona och sitter i glesa flockar om två till fyra blommor på en späd stjälk. Fodret är 4–5 millimeter med tydliga åsar. Kapseln är 10–16 millimeter.
Bladen är samlade i en rosett, äggrunda och tydligt långskaftade. De är något köttiga och saknar mjöligt överdrag (till skillnad mot bland annat majviva).
Källor
- Bo Mossberg, Lennart Stenberg (2003). Den nya nordiska floran. ISBN 91-46-21319-8
- Wikimedia Commons har media som rör strandviva.
Media som används på denna webbplats
Primula nutans on the coast of Bothnian Bay between the cities of Kemi and Oulu in Finland.