Strömsunds kommun
| Strömsunds kommun Kommun | |
 Kommunhuset | |
| Slogan | Gott om det mesta |
|---|---|
 Strömsunds kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Jämtland Ångermanland Lappland |
| Län | Jämtlands län |
| Centralort | Strömsund |
| Inrättad | 1 januari 1974 |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 11 069 ()[1] |
| Areal | 11 780,58 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 10 464,23 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 1 316,35 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 1,06 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 63°51′00″N 15°35′00″Ö / 63.85°N 15.583333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Östersunds domkrets (–) Jämtbygdens domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2486[3] |
| Anställda | 1 925 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2313 |
| GeoNames | 2671219 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Strömsunds kommun är en kommun i Jämtlands län. Centralort är Strömsund.
I nordvästra delen av kommunen finns relativt låga fjäll medan sjörik förfjällsterräng hittas i sydvästra delen av kommunen. Det traditionella jord- och skogsbruket har nästintill helt slagits ut och industrisektorn har istället vuxit.
Befolkningstrenden har sedan 1930-talet varit negativ och mellan 1960 och 2015 mer än halverades antalet invånare. Kommunen är ett starkt fäste för Socialdemokraterna och partiet har, tillsammans med Vänsterpartiet, styrt kommunen efter samtliga val under 2010-talet.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna, Ström, Alanäs, Hammerdal, Frostviken, Fjällsjö, Bodum och Tåsjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. 1893 tillkom Gåxsjö landskommun genom en utbrytning ur Hammerdals landskommun.
Strömsunds municipalsamhälle inrättades 19 januari 1901 och upplöstes vid utgången av 1962. Hammerdals municipalsamhälle inrättades 9 maj 1941 och upplöstes vid utgången av 1965.
Vid kommunreformen 1952 återförenades Gåxsjö landskommun med Hammerdals landskommun, samtidigt som Bodums landskommun uppgick i Fjällsjö landskommun (då i Västernorrlands län), och Alanäs landskommun uppgick i Ströms landskommun, medan Frostvikens landskommun och Tåsjö landskommun förblev opåverkade.
1967 uppgick Tåsjö landskommun i Fjällsjö landskommun. Vid kommunreformen 1971 bildades Ströms, Frostvikens, Hammerdals och Fjällsjö kommuner av motsvarande landskommuner. Strömsunds kommun bildades 1974 av dessa fyra kommuner.[5]
Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Jämtbygdens domsaga, och kommunen ingår sedan 1982 i Östersunds domsaga.[6]
Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för samiska[7], kommunnamnet på sydsamiska är Straejmien tjïelte [8].
Geografi
Kommunen gränsar i väst till Krokoms kommun och de norska kommunerna Røyrvik och Lierne i Trøndelag fylke, i syd till Östersunds kommun och Ragunda kommun i Jämtlands län, i nord till Dorotea kommun och Vilhelmina kommun i Västerbottens län och i öst till Sollefteå kommun i Västernorrlands län. Kommunen ligger i landskapen Jämtland och Ångermanland med en mindre kil norr om Tåsjön i Lappland.
Topografi och hydrografi
Den till arealen stora kommunen har flera olika naturtyper. Längst i nordväst finns storbruten fjällnatur. Fjällen är dock relativt låga med få toppar högre än 1 200 meter. De högsta fjällen är det mäktiga Sielkentjakke med sina 1 315 meter över havet och den svenska delen av Sipmeke (vid Riksröse 203A) som är 1 393 meter över havet. Fjällnaturen övergår sedan i så kallad förfjällsterräng med delvis sjöfyllda nordväst–sydöstliga dalar. Genom Ströms Vattudals 16 mil långsträckta sjösystem rinner Faxälven vidare mot sydöst. Vidsträckta slättområden i form av skog- och myrmarker med moräntäckta kalkstenar och skiffrar finns mellan fjällkedjan och urbergets skogklädda bergskullterräng längst i öster. De nämnda bergarterna har, framför allt i kommunens södra del, gett upphov till en näringsrik odlingsbar jord. De geografiska förhållandena har också resulterat i att ängs- och myrmarkerna är mycket artrika på sina ställen.
Den geologiska trädgården vid Hjalmar Strömerskolan visar den lokala geologin och floran.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
| Strömsunds kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
År 2022 fanns 55 naturreservat i Strömsunds kommun.[11] Ett exempel är Stormyrhögen med en trollskog klädd med lavar och mossor. I reservatet finns minst 13 rödlistade arter.[12] Ett annat exempel är Siljeåsen som även är klassad som Natura 2000-område. Hela reservatet består av gammal granskog varav hälften sumpskog. På den kalkrika marken växer exempelvis skogsrör, kransrams, knärot, tvåblad och guckusko.[13]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar – Frostviken, Gåxsjö, Hammerdal, Ström-Alanäs, Bodum, Fjällsjö och Tåsjö.
Från 2016 övergick indelningen till att vara baserad på åtta distrikt,[14] vilka motsvarar de tidigare socknarna – Alanäs, Bodum, Fjällsjö, Frostviken, Gåxsjö, Hammerdal, Ström och Tåsjö.
Tätorter
Strömsunds kommun är en utpräglad glesbygdskommun med cirka 60 procent av befolkningen boende i tätorter och 28 procent i centralorten.
Det finns sju tätorter i Strömsunds kommun. I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning. Centralorten är i fet stil.
| Nr | Tätort | Folkmängd 2015 | Landskap |
|---|---|---|---|
| 1 | Strömsund | 3 690 | Jämtland |
| 2 | Hammerdal | 1 043 | Jämtland |
| 3 | Hoting | 648 | Ångermanland |
| 4 | Backe | 535 | Ångermanland |
| 5 | Rossön | 344 | Ångermanland |
| 6 | Gäddede | 321 | Jämtland |
| 7 | Näsviken | 226 | Jämtland |
Styre och politik
Styre
Strömsunds kommun är en starkt Socialdemokratisk kommun. Socialdemokraternas dominerande ställning har genom åren försvagats successivt vid varje val fram till 1998 då man förlorade tre mandat och den egna majoriteten i kommunfullmäktige. Man inledde ett samarbete med Vänsterpartiet, men det var kortvarigt och i stället bildade man majoritet med Centerpartiet. Efter kommunvalet 2002 regerade Socialdemokraterna i minoritet men med stöd av Centerpartiet.
Vid kommunvalet 2006 gjorde det lokala partiet Rättvis Demokrati inträde i kommunfullmäktige och blev näst största parti. Samtidigt åkte Miljöpartiet och Kristdemokraterna ut ur fullmäktige. Rättvis Demokrati ville bilda en allians med de borgerliga partierna i kommunen och bollen låg hos Centerpartiet som förhandlade med Socialdemokraterna som man stöttat i åtta års tid. Centerpartiet valde till sist att ingå i allians med Rättvis Demokrati, Moderaterna och Folkpartiet. Denna allians har kommit att benämnas "Strömsundsalliansen". Karin Stierna (C) utsågs till kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd på heltid. Jan-Olof Andersson (M) utsågs till förste vice ordförande och kommunalråd på halvtid och Göran Edman (Rättvis Demokrati) utsågs till andre vice ordförande och även han som kommunalråd på halvtid. Lennart Oscarsson (S), tidigare kommunstyrelsens ordförande, utsågs till tredje vice ordförande och oppositionsråd. I och med detta hamnade Socialdemokraterna i opposition för första gången sedan kommunen bildades.[15]
De borgerliga partierna valde den 10 oktober 2007 att avbryta samarbetet med Rättvis Demokrati. Strömsunds kommuns nya styre blev klart den 19 december 2007 då de borgerliga partierna fick mandat att styra kommunen i minoritet, med 15 röster för och 12 emot (RD och V). Fem Socialdemokrater valde att stödja de borgerliga partierna och de övriga åtta avstod från att rösta. Karin Stierna fick fortsätta som kommunalråd på heltid och Jan-Olof Andersson blev kommunalråd på 75 procent, samtidigt som Göran Edman inte fick fortsätta som kommunalråd.[16] Mandatperioden 2010 till 2014 styrde Socialdemokraterna i en majoritetskoalition med Vänsterpartiet.
Samma koalition fortsatte sedan att styra i majoritet efter valen 2014 och 2018.[17] Efter valet 2022 valde Socialdemokraterna och Centerpartiet att blida styre tillsammans.
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Elisabeth Lindholm |
| Förste vice ordförande | S | Lennart Oscarsson |
| Andre vice ordförande | M | Lars-Eric Bergman |
Mandatfördelning 1973–2022
| Valår | V | S | MP | RD | SD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1973 | 3 | 26 | 14 | 2 | 1 | 3 |
| 49 | 90,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 3 | 26 | 14 | 2 | 1 | 3 |
| 49 | 90,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 3 | 27 | 12 | 2 | 1 | 4 |
| 49 | 89,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 3 | 29 | 11 | 1 | 1 | 4 |
| 49 | 89,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 3 | 28 | 10 | 3 | 1 | 4 |
| 49 | 87,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 3 | 27 | 2 | 10 | 3 | 1 | 3 |
| 49 | 84,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 3 | 26 | 1 | 11 | 3 | 1 | 4 |
| 49 | 83,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 5 | 25 | 2 | 10 | 3 | 1 | 3 |
| 49 | 84,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 9 | 22 | 2 | 9 | 1 | 2 | 4 |
| 49 | 79,55 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 8 | 22 | 1 | 10 | 2 | 2 | 4 |
| 49 | 77,59 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 3 | 13 | 9 | 5 | 1 | 4 |
| 35 | 79,09 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 3 | 17 | 3 | 2 | 5 | 5 |
| 35 | 79,94 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 3 | 17 | 1 | 2 | 3 | 5 | 4 |
| 35 | 81,00 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 16 | 2 | 4 | 7 | 4 |
| 35 | 81,30 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 2 | 13 | 1 | 6 | 5 | 8 |
| 35 | 79,47 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav Socialdemokraterna har sju, Centerpartiet har tre, Moderaterna har två, Rättvis demokrati, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har en ledamot vardera.[18]
| Presidium 2019–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Susanne Hansson |
| Förste vice ordförande | S | Morgan Olsson |
| Andre vice ordförande | C | Mats Gärd |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
| Namn | Tillträdde | Avgick | |
|---|---|---|---|
| Lennart Oscarsson (S) | 1998 | 31 december 2006[19] | |
| Karin Stierna (C) | 1 januari 2007 | 31 december 2010 | |
| Gudrun Hansson (S) | 1 januari 2011 | 30 april 2015[20] | |
| Susanne Hansson (S) | 10 juni 2015-[21] | ||
Övriga nämnder
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Socialnämnden | S | Karin Näsmark | M | Åse Ehnberg |
| Barn-, kultur- och utbildningsnämnden | S | Lena Johansson | C | Ragnar Lif |
| Miljö- och byggnämnden | S | Lars Andreasson | C | Magnus Svensson |
| Valnämnden | S | Marie Gabrielsson | C | Lars Lif |
Vänorter
Strömsunds kommun har en vänort:
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Jordbruksnäringen, som tidigare var omfattande och basen för försörjningen inom kommunen, slogs nästan helt ut under 1900-talets andra hälft. Även den förut så dominerande skogsnäringen har under de senaste tjugo åren minskat i betydelse. Många arbetstillfällen har därigenom försvunnit, vilket speglas i att befolkningen minskat med omkring 10 000 personer inom gränserna för den nuvarande kommunen sedan slutet av 1950-talet.
Det finns dock ett mindre träföretag kvar, Norrskog Wood Products AB (hyvlade trävaror) i Hammerdal. Vid sidan av träindustrin finns i kommunen även en del metall-, betong- och livsmedelsindustri. Ett mycket expansivt verkstadsföretag under senare år har varit Engcon. Under en lång tid på 1900-talet kom även utbyggnaden av flera stora vattenkraftverk i kommunen att generera många arbetstillfällen. Turistnäringen med service- och tjänstenäringarna har ökat sedan 1980-talet, största arbetsgivare är dock kommunen själv.
Infrastruktur
Transporter
Genom sydöstra delen av kommunen går ett flertal större vägar som Riksväg 45 samt länsvägarna 331, 339, 344, 345, 346. Länsväg 342 kommer in i kommunen från sydöst och genomkorsar kommunen mot Norge.[22]
Sedan 1912 genomkorsas kommunen i sydvästlig–nordöstlig riktning av Inlandsbanan. Bibana finns till Strömsund från Ulriksfors. Även Hammerdal har haft järnvägsförbindelse genom en nio kilometer lång bibana. Denna revs dock upp 1985.
Hallvikens flygfält byggdes under andra världskriget som militär flygplats, men på 1960-talet ombildades den till civil flygplats med flygtaxitrafik. Under fem år gick flyg tur och retur Hallviken-Bromma och Hallviken-Sundsvall men verksamheten lades ner 1974. Därefter har flygplatsen tagits över av Strömsunds flygklubb.[23]
Utbildning
År 2022 fanns nio grundskolor varav den största hade 200 elever och den minsta hade fem elever.[24] Strömsunds kommuns enda gymnasieskola, Hjalmar Strömerskolan, hade både yrkesutbildningar och högskoleförberedande program. Vid gymnasiet fanns också ett nationellt idrottsgymnasium inom sportskytte.[25] År 2014 öppnade Campus Strömsund där Uppsala universitet och Campus Gotland skulle hålla i utbildningar inom bland annat vindkraft.[26] År 2021 var andelen personer i åldersgruppen 25 till 64 år med minst tre års eftergymnasial utbildning 13,9 procent, vilket var lägre än genomsnittet för Sverige där andelen var 29,6 procent.[27]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 11 069 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 203:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Strömsunds kommun 1850–2020[28][29] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1850 | 7 506 | |||
| 1860 | 9 309 | |||
| 1870 | 11 583 | |||
| 1880 | 14 603 | |||
| 1890 | 17 808 | |||
| 1900 | 19 940 | |||
| 1910 | 22 504 | |||
| 1920 | 25 579 | |||
| 1930 | 26 644 | |||
| 1940 | 26 161 | |||
| 1950 | 25 139 | |||
| 1960 | 23 788 | |||
| 1970 | 18 460 | |||
| 1975 | 17 758 | |||
| 1980 | 17 343 | |||
| 1985 | 16 611 | |||
| 1990 | 16 093 | |||
| 1995 | 15 316 | |||
| 2000 | 13 938 | |||
| 2005 | 12 931 | |||
| 2010 | 12 185 | |||
| 2015 | 11 712 | |||
| 2020 | 11 488 | |||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 334, eller 11,24 % av befolkningen (hela befolkningen: 11 873 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 532, eller 3,98 % av befolkningen (hela befolkningen: 13 371 den 31 december 2002).[30]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Strömsunds kommun 11 873 personer. Av dessa var 1 193 personer (10,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[31]
| Födelseland[31] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 10 680 |
| 2 | Asien: Övriga länder | 211 |
| 3 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 131 |
| 4 | Afrika: Övriga länder | 128 |
| 5 |  Norge | 120 |
| 6 |  Tyskland | 102 |
| 7 |  Afghanistan | 86 |
| 8 |  Finland | 76 |
| 9 |  Thailand | 70 |
| 10 |  Syrien | 44 |
| 11 |  Polen | 41 |
| 12 |  Turkiet | 40 |
| 13 |  Iran | 29 |
| 14 | Europa utom EU: Övriga länder | 26 |
| 15 |  Somalia | 25 |
| 16 |  Danmark | 21 |
| 17 | Sydamerika | 16 |
| 18 | Nordamerika | 14 |
| 19 |  Kina | 8 |
| 20 |  Bosnien och Hercegovina | 2 |
| 20 | Okänt födelseland | 2 |
| 22 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 1 |
| 23 |  Irak | 0 |
| 23 |  Island | 0 |
| 23 | Oceanien | 0 |
| 23 |  Sovjetunionen | 0 |
Kultur
Museum
Bland kommunens museer återfinns Beppe Wolgers-museet på hembygdsgården i Strömsund, Hotings Bilmuseum och Stenåldersmuseet i Rossön.
I kommunen finns ett antal hembygdsgårdar, till exempel Fjällsjö hembygdsgård, Frostvikens hembygdsgård, Hammerdals hembygdsgård, Kyrktåsjö hembygdsgård, Rossöns hembygdsgård, Valågårdens bygdegård i Hoting och Ströms hembygdsgård med bland annat en unik samling båtmotorer.
I Lusthuset vid Yxskaftkälen finns, förutom en vattenträdgård, ett miniatyrlandskap föreställande Yxskaftkälens järnvägar.[32]
Kulturarv
Redan under stenåldern fanns det bosättningar på flera platser. Åtminstone tre av de nuvarande församlingskyrkorna i kommunen har haft medeltida föregångare. Ströms kyrka, som byggdes 1845–47, ersatte en medeltida stenkyrka byggd omkring 1300. Nära kyrkan har också några vikingatida fynd gjorts. Bland kultursevärdheterna kan förutom de tio kyrkorna, Alanäs kyrka, Ankarede kapell, Bodums kyrka, Fjällsjö kyrka, Gäddede kyrka, Gåxsjö kyrka, Hammerdals kyrka, Ströms kyrka, Tåsjö kyrka och Vikens kapell, . På Långön utanför Hoting finns gravfält från vikingatiden och vid Brattforsen (mellan Backe och Strömsund) och Fångsjön finns hällmålningar daterade till cirka 2 500–2 000 f.Kr.
Kommunvapen
Blasonering: På en delad sköld med den övre delen i rött har placerats STRÖMSUNDSBRON i svart siluett. På sköldens undre del mot silverbotten blå vågor föreställande vatten i STRÖMS VATTUDAL.
Vapnet tillkom genom en utlyst tävling 1973. Vapnet bryter mot flera heraldiska regler och godkändes inte av statsheraldikern, men hans utslag är endast rådgivande och kommunen lät ändå registrera det hos Patent- och registreringsverket 1974. Alla de ingående tidigare kommunerna hade heraldiska vapen, men man beslutade att använda ett helt nytt, gemensamt, vapen.
Se även
- Personer med anknytning till Strömsunds kommun
- Strömsunds kommunblock
- Hammerdals kommunblock (Lits kommunblock)
- Ramsele kommunblock
Källor
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
- ^ Enligt kommunens webbplats
- ^ ”Geologiska trädgården”. www.stromsund.se. https://www.stromsund.se/4346.html. Läst 17 juni 2022.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/sok.html. Läst 18 juni 2022.
- ^ ”Stormyrhögen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/stormyrhogen.html. Läst 18 juni 2022.
- ^ ”Siljeåsen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/siljeasen.html. Läst 18 juni 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ Sveriges Television, 17 oktober 2006: Strömsundsstyre klart Läst 1 mars 2016
- ^ Sveriges Radio, 19 december 2007: Klart vilka politiker som ska styra i Strömsund Läst 1 mars 2016
- ^ ”Samma majoritetsstyre i Strömsunds kommun”. Affärsnytt Norr. 12 oktober 2018. https://affarsnyttnorr.se/samma-majoritetsstyre-stromsunds-kommun/. Läst 17 juni 2022.
- ^ Stromsund.se: Kommunstyrelsen Läst 1 mars 2016.
- ^ LT: Kandiderar inte som s-kommunalråd igen Arkiverad 10 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 1 mars 2016
- ^ Strömsunds kommun, kommunfullmäktige: Sammanträdesprotokoll 22 april 2015: §45 Avsägelse från Gudrun Hansson(s) av de kommunala uppdragen Läst 1 mars 2016.
- ^ Strömsunds kommun, kommunfullmäktige: Sammanträdesprotokoll 10 juni 2015: §60 Val av ordförande i kommunstyrelsen för tiden intill den 31 december 2018 efter Gudrun Hansson (s) Läst 1 mars 2016.
- ^ ”Strömsund - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/str%C3%B6msund. Läst 18 juni 2022.
- ^ ”Entusiasten som håller liv i Hallvikens flygplats”. LT. 18 april 2009. https://www.ltz.se/2009-04-18/entusiasten-som-haller-liv-i-hallvikens-flygplats. Läst 18 juni 2022.
- ^ ”Grundskolor i kommunen”. www.stromsund.se. https://www.stromsund.se/1148.html. Läst 18 juni 2022.
- ^ ”Gymnasium”. www.stromsund.se. https://www.stromsund.se/345.html. Läst 18 juni 2022.
- ^ ”Strömsund får campus”. Sveriges Radio. 14 mars 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5809320. Läst 18 juni 2022.
- ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 18 juni 2022.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ ”DDB UMU”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
- ^ ”Lusthuset”. www.stromsund.se. https://www.stromsund.se/3588.html. Läst 17 juni 2022.
Externa länkar
- Strömsunds kommuns officiella webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Strömsunds kommun.
| |||||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. 
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union..svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
.svg)
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
.svg){kind=link}
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Cucumber antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY 2.5
Ströms Vattudal, Strömsund, Sweden. Photo taken in aug. 2006 by me - User:Cucumber
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Cucumber antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY 2.5
Strömsund bridge, Strömsund, Sweden. Photo taken in aug. 2006 by me - User:Cucumber
Författare/Upphovsman: Siriusv, Licens: CC BY-SA 3.0
Radio- och tv-masten på Tåsjöberget i Tåsjö, Ångermanland. Fotograferad från Tåsjöedet den 4 oktober 2003.
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Cucumber antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY 2.5
Strömsund city hall, Strömsund, Sweden. Built 1958. Photo taken in aug. 2006 by me - User:Cucumber
Författare/Upphovsman: Marmelad
, Licens: CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Strömsund Municipality in Jämtland County
- Designd by me, based on Image:Jämtland County.png
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Cucumber antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY 2.5
Strömsund, Sweden, Hembygsgården. Photo taken in aug. 2006 by me - User:Cucumber