Strömstads kommun
| Strömstads kommun Kommun | |
 Strömstads stadshus | |
 (c) EnDumEn, CC BY-SA 3.0 Strömstads kommunvapen | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Bohuslän |
| Län | Västra Götalands län (–) Göteborgs och Bohus län (–) |
| Centralort | Strömstad |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 13 538 ()[1] |
| Areal | 952,07 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 467,44 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 484,63 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 28,96 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 58°56′00″N 11°10′00″Ö / 58.933333333333°N 11.166666666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Uddevalla domkrets (–) Strömstads domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-1405[3] |
| Anställda | 1 425 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 1486 |
| GeoNames | 2671222 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Strömstads kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län. Centralort är Strömstad.
Naturen i kommunen består av fjordar och skärgård. I kommunen finns också Västkustens djupaste havsområde, Kosterfjorden. Tidigare var den traditionella fiskenäringen av betydelse, den har dock minskat sedan 1990-talet. Fiskenäringen har ersatts av handel och turism som i början av 2020-talet dominerar det lokala näringslivet.
Efter ett mindre befolkningstapp i början av 1970-talet har kommunens befolkning stadigt ökat. Efter valen på 2010- och 2020-talen har kommunen styrts av olika blocköverskridande koalitioner.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Hogdal, Lommeland, Näsinge, Skee och Tjärnö, alla i Vette härad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Strömstads stad som 1863 bildade en stadskommun.
Björneröd och Krokens municipalsamhälle inrättades 8 augusti 1908 och upplöstes vid utgången av 1958.
Vid kommunreformen 1952 bildades Vette landskommun av landskommunerna Hogdal, Lommeland, Näsinge och Skee.
1967 uppgick Vette och Tjärnö landskommuner i Strömstads stad. Strömstads kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Strömstads stad.[5]
1997 upphörde Göteborgs och Bohus län och kommunen ingår sedan 1 januari 1998 i Västra Götalands län.
Kommunen ingick från bildandet till 2004 i Strömstads domsaga och kommunen ingår sedan 2004 i Uddevalla domsaga.[6]
Geografi
Kommunen är belägen i de norra delarna av landskapet Bohuslän med Skagerrak i väster. I söder gränsar Strömstads kommun till Tanums kommun, också i före detta Göteborgs och Bohus län. I nordväst har kommunen en maritim gräns till Hvalers kommun, i väst till Færders kommun, och i norr och öster gränsar kommunen till Haldens kommun, i Østfold fylke i Norge.
Topografi och hydrografi
Naturen i kommunen består av fjordar och skärgård. Västkustens djupaste havsområde, Kosterfjorden, avgränsar Kosteröarna och den kala ytterskärgården. Sprickdalar bryter genom landskapet och de syns vid kusten som smala sund och vikar med branta sidor upp mot bergsplatåerna. Dalbottnarna bildar inåt land bördiga lerslätter, vilka avbryts av sprickdalssjöar så som Strömsvattnet, Färingen och Lången. Hällmarksbarrskog dominerar bergsplatåerna, på öarna Öddö, Tjärnö och Råssö i innerskärgården utgör dessa huvudsakligen glesa bestånd av vindformad tall. Smala zoner av lövträd finns nedanför bergbranterna och där berget täcks av tunn morän eller svallsand.[7] Vid Ledsund finns Sveriges västligaste fastlandspunkt.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]
| Strömstads kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
År 2023 fanns en nationalpark och 15 naturreservat i Strömstads kommun.[9] Kosterhavets nationalpark är Sveriges första marina nationalpark. Den invigdes 2009. I firekt anslutning till nationalparken ligger naturreservaten Kosteröarna, Saltö, Västra Råssö, Norra Långön (Nord Långö), Öddö och Väderöarna.[10]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar: Idefjordens församling, Skee-Tjärnö församling och Strömstads församling.
Från 2016 indelas kommunen itäkket i sex distrikt:[11] Hogdal, Lommeland, Näsinge, Skee, Strömstad och Tjärnö.
Tätorter
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Strömstads kommun.
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Strömstad | 7 176 |
| 2 | Skee | 736 |
| 3 | Kebal | 340 |
| 4 | Stare | 205 |
Centralorten är i fet stil.
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna och Strömstadspartiet. Tillsammans samlade koalitionen 22 av 39 mandat i kommunfullmäktige. Valet 2014 ledde till maktskifte när Centerpartiet, Folkpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna tog överKristdemokraterna stannade vid makten efter valet 2018, men i en ny koalition. Deras nya samarbetspartners var Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ.
Efter valet 2022 stannade Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet kvar vid makten. Feministiskt initiativ byttes dock ut mot Moderaterna.[12]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026[13] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | KD | Mats Granberg |
| Förste vice ordförande | M | Jörgen Molin |
| Andre vice ordförande | SD | Mattias Gustafsson |
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | FI | StP | SD | NYD | ÖVR | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 18 | 9 | 8 | 1 | 3 |
| 39 | 87,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 17 | 12 | 5 | 1 | 4 |
| 39 | 87,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 17 | 1 | 11 | 5 | 1 | 4 |
| 39 | 87,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 16 | 2 | 10 | 5 | 1 | 5 |
| 39 | 86,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 1 | 16 | 1 | 1 | 10 | 4 | 1 | 5 |
| 39 | 86,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 1 | 15 | 3 | 9 | 6 | 5 |
| 39 | 83,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 1 | 15 | 4 | 9 | 5 | 1 | 4 |
| 39 | 79,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 1 | 12 | 2 | 1 | 11 | 4 | 1 | 7 |
| 39 | 78,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 2 | 14 | 2 | 1 | 12 | 3 | 5 |
| 39 | 79,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 3 | 12 | 2 | 10 | 3 | 2 | 7 |
| 39 | 70,07 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 3 | 11 | 2 | 12 | 5 | 1 | 5 |
| 39 | 66,15 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 2 | 8 | 11 | 8 | 3 | 1 | 6 |
| 39 | 69,90 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 2 | 10 | 3 | 5 | 1 | 6 | 4 | 1 | 7 |
| 39 | 72,54 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 2 | 10 | 4 | 3 | 9 | 6 | 1 | 4 |
| 39 | 73,73 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 11 | 2 | 1 | 6 | 4 | 4 | 3 | 6 |
| 39 | 76,74 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 2 | 11 | 2 | 2 | 7 | 3 | 3 | 3 | 6 |
| 39 | 74,21 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
Kommunstyrelsen i Strömstads kommun utgörs av 11 ordinarie ledamöter.[14] Till kommunstyrelsen finns ett utskott: Personalutskottet.[15] Till stöd för sitt arbete har kommunstyrelsen en förvaltning: kommunledningsförvaltningen.[16]
| Presidium 2023–2026[14] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Kent Hansson |
| Förste vice ordförande | M | Marie Edvinsson Kristiansen |
| Andre vice ordförande | SD | Fredrik Eriksson |
Övriga nämnder
| Nämnder 2022–2026 | Ordförande | Förste vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Barn- och utbildningsnämnden | S | Ronnie Brorsson | V | Stellan Nilsson | L | Ann-Louise Ejderlind |
| Miljö- och byggnämnden | M | Ola Persson | KD | Bjarni Össurarson | L | Lars Tysklind |
| Socialnämnden | M | Per Stade | S | Besnik Obërtinca | SD | Eugenia Eriksson |
| Tekniska nämnden | S | Ulf Gustavsson | M | Patric Larsson | SD | Morgan Gustafsson |
| Valnämnden | C | Anna-Lena Carlsson | S | Lena Martinsson | ||
Vänorter
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Tidigare var den traditionella fiskenäringen av betydelse, den har dock minskat sedan 1990-talet. Fiskenäringen har ersatts av handel och turism som i början av 2020-talet dominerar det lokala näringslivet. Bland företag inom handel kan nämnas Gottebiten Strömstad AB, Eurocash Food AB och Grensemat AB.[7] Därtill kan nämnas att kommunen har ett av Skandinaviens största köpcentrum, Nordby Shoppingcenter.[17]
Små och medelstora företag dominerade i början av 2020-talet tillverkningsindustrin . Den största arbetsgivaren var dock kommunen.[7]
Turism
År 1934 stod värdshuset Golden Inn i Hilmas Alaska klart. Det blev då ett av Strömstads mest populära besöksmål och tusentals personer besökte platsen varje dag under sommaren. Anläggningen förföll från mitten av 1960-talet men röstades upp på 1990-talet och har därefter återtagit sin plats som turistmål.[18]
Infrastruktur
Transporter
Kommunen genomkorsas i nord-sydlig riktning av motorvägen E6. Strömstad förbinds med E6 av länsväg 176 medan länsväg 164 genomkorsar de sydöstra delarna av kommunen.
Järnvägen Bohusbanan sträcker sig från Göteborg i söder fram till Strömstads station. Den trafikeras av regionaltågen Västtågen från Göteborg C och Uddevalla C med stopp även i Överby och Skee. Strömstad har en färjeförbindelse med Sandefjord i Vestfold fylke i Norge.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 13 538 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 171:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Strömstads kommun 1970–2020[19] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 9 558 | |||
| 1975 | 9 485 | |||
| 1980 | 9 580 | |||
| 1985 | 10 001 | |||
| 1990 | 10 846 | |||
| 1995 | 10 876 | |||
| 2000 | 11 102 | |||
| 2005 | 11 507 | |||
| 2010 | 11 808 | |||
| 2015 | 12 854 | |||
| 2020 | 13 244 | |||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 516, eller 27,70 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 694 den 31 december 2014).[20]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Strömstads kommun 12 694 personer. Av dessa var 3 024 personer (23,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[21]
| Födelseland[21] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 9 670 |
| 2 |  Norge | 1 481 |
| 3 |  Irak | 166 |
| 4 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 159 |
| 5 | Asien: Övriga länder | 122 |
| 6 |  Turkiet | 114 |
| 7 | Europa utom EU: Övriga länder | 108 |
| 8 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 105 |
| 9 |  Polen | 92 |
| 10 |  Thailand | 90 |
| 11 |  Tyskland | 87 |
| 12 | Sydamerika | 84 |
| 13 | Nordamerika | 68 |
| 14 |  Somalia | 67 |
| 15 |  Finland | 56 |
| 16 | Afrika: Övriga länder | 50 |
| 17 |  Danmark | 47 |
| 18 |  Bosnien och Hercegovina | 38 |
| 19 |  Kina | 32 |
| 20 |  Syrien | 25 |
| 21 |  Iran | 13 |
| 22 |  Island | 11 |
| 23 |  Afghanistan | 6 |
| 24 | Oceanien | 3 |
| 25 |  Sovjetunionen | 0 |
| 25 | Okänt födelseland | 0 |
Kultur
Kulturarv
Bland kommunens kulturarv hittas fornlämningsmiljön Blomsholm. Där finns ett flertal gravfält som inkluderar Bohusläns största gravhög, största skeppssättning och största domarring.[22] I närheten ligger Skee kyrka med anor från 1100-talet.[23]
Även Massleberg är ett område rikt på kulturhistoria. Där finns ett väl hävdat jordbrukslandskap med stort tidsdjup. I området finns gravar, gårdar och hällristningar.[24]
Kommunvapen
Blasonering: I blått fält ett flöjtskepp av guld flytande på en av en vågskura bildad och med ett uppskjutande, svart treberg belagd stam av silver.
Vapnet fastställdes 1940 för Strömstads stad och övertogs av kommunen vid dess bildande 1971.
Sport
Den lokala fotbollsföreningen heter IFK Strömstad och grundades 1907. Strömstad höll tillsammans med Tanums kommun VM i orientering 2016.
Se även
- Personer med anknytning till Strömstads kommun
Referenser
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Strömstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b c] ”Strömstad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/str%C3%B6mstad-(kommun-ingress). Läst 10 april 2023.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/sok.html. Läst 12 april 2023.
- ^ ”Kosterhavets nationalpark”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/nationalparker/kosterhavets-nationalpark.html. Läst 12 april 2023.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ Bergström, Erik (7 oktober 2022). ”Klart med nytt styre i Strömstad – "Kom överens ganska enkelt"”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/klart-med-nytt-politiskt-styre-i-stromstad. Läst 10 april 2023.
- ^ ”Kommunfullmäktige”. Strömstads kommun. https://www.stromstad.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation/kommunfullmaktige.4.b5400fe1453b28b6b71e593.html/. Läst 15 september 2024.
- ^ [a b] ”Sök ledamot, politiker - kontaktinformation”. www.stromstad.se. 9 april 2024. https://www.stromstad.se/kommunochpolitik/sokpolitikerkontaktinformation.4.4c0436f114c21790129418ea.html. Läst 13 januari 2025.
- ^ ”Kommunens organisation - Strömstad”. www.stromstad.se. 30 maj 2024. https://www.stromstad.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation.4.b5400fe1453b28b6b71e37e.html. Läst 16 juni 2024.
- ^ ”Kommunstyrelsen - Strömstad”. www.stromstad.se. 9 januari 2023. https://www.stromstad.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation/kommunstyrelsen.4.b5400fe1453b28b6b71e5ae.html. Läst 16 juni 2024.
- ^ ”Nordby Shoppingcenter - Orvelin Fastigheter”. www.orvelinfastigheter.se. https://www.orvelinfastigheter.se/fastigheter/nordby-svinesund/item/35-nordby. Läst 10 april 2023.
- ^ ”Alaska i Strömstad”. www.vastsverige.com. https://www.vastsverige.com/stromstad/produkter/alaska/. Läst 11 april 2023.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 6 december 2015)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
- ^ Miljö 1 Blomsholm. Strömstads kommun. sid. 1. https://www.stromstad.se/download/18.23e4907e16d676f00793e68/1569485123073/Milj%C3%B6+1+Blomsholm.pdf. Läst 11 april 2023.
- ^ ”Skee kyrka”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/stromstad/skee-kyrka. Läst 11 april 2023.
- ^ Miljö 2 Massleberg - Jörlov. Strömstads kommun. sid. 1. https://www.stromstad.se/download/18.23e4907e16d676f00793e69/1569485123131/Milj%C3%B6+2+Massleberg.pdf. Läst 11 april 2023.
Externa länkar
- Strömstads kommun
Wikimedia Commons har media som rör Strömstads kommun.
| |||||||||||
| ||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. 
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
.svg)
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Syria and the Syria Revolution (2024-present)
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
.svg){kind=link}
Författare/Upphovsman: User Tubaist on sv.wikipedia, Licens: CC BY-SA 3.0
Skeppsättningen i Blomsholm, Strömstads kommun, Bohuslän. Fotograferad 22/7 2004 av Tubaist.
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Strömstads kommun
World file:
69.37545324095277977 0 0 -69.37545324095277977 1214102.99148202687501907
8207598.48701262567192316Författare/Upphovsman: Tubaist, Licens: CC BY-SA 3.0
Strömstads stadshus / City hall of Strömstad, Sweden
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Strömstad Municipality in Västra Götaland County
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se