Strängbetong

AB Strängbetong
Org.nr556539-4904
TypPrivat, ej börsnoterat
HuvudkontorSverige Stockholm
NyckelpersonerMikael Stöhr[1] VD
BranschByggindustri
ProdukterBetongelement
TjänsterTillverkning och montering av betongelement.
Antal anställda1200
Historik
Grundat1942
GrundareAxel Eriksson
Avknoppat frånBetongindustri
Ekonomi
Omsättning2.5 miljarder SEK
Struktur
ÄgareConsolis
ModerbolagAddtek International AB
Övrigt
Webbplatsstrangbetong.se

Aktiebolaget Strängbetong är en svensk tillverkare av prefabricerade betongelement.

Historia

Strängbetongs första fabrik vid Mejerivägen i Liljeholmen.

År 1939 förvärvade AB Betongindustri en ensamlicens i Sverige på den av den tyske ingenjören Ewald Hoyer 1937 patenterade metoden att armera betong med spända ståltrådar för bättre hållfasthet.[2][3] Man började experimentera med metoden och testerna föll väl ut. Det av tyskans Stahlsaitenbetong direktöversatta ”strålsträngbetong” var för krångligt, varför det kom att kallas "strängbetong" och det fick även bli företagets namn.[4]

Den första fabriken anlades 1942 i kvarteret Tryckeriet i stadsdelen Liljeholmen, Stockholm. Fabriksbyggnaden ritades av Axel Eriksson som var Betongindustris första direktör samt arkitekt och uppfinnare av lättbetongen.[5] Anläggningen existerar fortfarande men är numera ombyggd till tre idrottshallar som går under namnet Liljeholmshallen.

Spända ståltrådar, strängar, användes för förspänning. Slogs det på strängarna, uppstod toner; vid tonen A var spänningen den rätta.[6][7] Strängbetong var länge den gängse benämningen på förspänd betong.[8] 1952 fick man sin första montageavdelning. Från början var Strängbetong en del av Betongindustris verksamhet. Strängbetong blev 1954 ett fristående dotterbolag.[9] År 1958 startade Veddigefabriken och 1962 fabriken i Kungsör. 1997 förvärvades företaget av Consolis.

Strängbetong idag

Kungens Kurva shoppingcenter, Stängbetongs prefabstomme under montage, januari 2013.

Företaget har sju fabriker i Veddige, Herrljunga, Örebro, Kungsör, Norberg, Hudiksvall och Långviksmon. Strängbetong åtar sig även entreprenader och står för montaget och vad övrigt som hör samman med elementbyggtekniken. Strängbetong ingår i Consoliskoncernen med Bain Capital som huvudägare. Strängbetong är Sveriges största tillverkare av prefabricerade betongelement.

Bland byggnader med betongstommen tillverkad av Strängbetong kan nämnas Malmö Arena, Nya Malmö Stadion, Emporia och Friends Arena.

Noter och referenser

  1. ^ Amanda Jones (3 juni 2020). ”Mikael Stöhr ny Chief Executive Officer i Consolis från och med kvartal 3 2020”. Consolis. https://strangbetong.se/aktuellt/mikael-stohr-ny-chief-executive-officer-i-consolis-fran-och-med-kvartal-3-2020/. Läst 21 april 2022. 
  2. ^ ”Teknisk Tidskrift Väg- och vattenbyggnadskonst Husbyggnadsteknik Häfte 7 Strängbetong”. runeberg.org. 27 juli 1940. https://runeberg.org/tektid/1940v/0093.html. Läst 18 juni 2013. 
  3. ^ Anaya, Jesús (11 mars 2006). ”Historical Patents and the Evolution of Twentieth Century Architectural Construction with Reinforced and Pre-stressed Concrete”. arct.cam.ac.uk. http://www.arct.cam.ac.uk/Downloads/ichs/vol-2-1719-1740-anaya.pdf. Läst 18 juni 2013. 
  4. ^ ”Fakta om strängbetong”. Strängbetong. 24 oktober 2012. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305045217/http://a2.mndcdn.com/image/upload/o7ph16yqor4bgynfjdrh.pdf. Läst 10 mars 2013. 
  5. ^ ”Nationalencyklopedin: Uppfinning - Svenska uppfinnare i urval och deras uppfinningar”. http://www.ne.se/artikel/1090251. 
  6. ^ ”Femtio år och starkt framåt för betongen”. Verbergs posten. 16 augusti 1998. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418131514/http://www.varbergsposten.se/News2.asp?idNews=804. Läst 10 mars 2013. 
  7. ^ ”Stor del av Borås föds i tongivande betongfabriker”. Boråstidning. 27 oktober 2008. Arkiverad från originalet den 13 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120213011957/http://www.bt.se/nyheter/naringsliv/stor-del-av-boras-fods-i-tongivande-betongfabriker-%28935865%29.gm. Läst 10 mars 2013. 
  8. ^ ”Järnvägselektrifieringen i Sverige”. historiskt.nu. 31 mars 2004. http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_bakgrund/el_bakgrund.html. Läst 10 mars 2013. 
  9. ^ ”Vår historia”. Strängbetong. 16 augusti 2011. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140817155353/http://www.strangbetong.se/om-strangbetong/fakta/historia/. Läst 10 mars 2013. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Kungens kurva Ikano 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Kungens kurva utbyggnad, prefabstomme från Strängbetong
Tryckeriet 13, 2017a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Fastigheten Tryckeriet 13, Strängbetongs gamla fabrik på .Liljeholmen, arkitekt Axel Eriksson (1942) om- och påbyggnad (1961) arkitekt Gustaf Lettsröm.