Storumans kommun
| Storumans kommun Kommun | |
_in_Storuman_-_Sweden.jpg) Kommunhuset i Storuman | |
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Storumans kommunvapen | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Lappland |
| Län | Västerbottens län |
| Centralort | Storuman |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 5 603 ()[1] |
| Areal | 8 234,45 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 7 298,87 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 935,58 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 0,77 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 65°06′N 17°06′Ö / 65.1°N 17.1°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Lycksele domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2577[3] |
| Anställda | 675 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2421 |
| GeoNames | 2671529 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Storumans kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Lappland i Sverige. Centralort är Storuman.
I västra delen av kommunen finns en högfjällsterräng, vilken övergår i en lägre förfjällsterräng. I öster övergår förfjällsterrängen i ett skogslandskap med sjö- och myrrik bergkullterräng. Längst i norr finns Vindelfjällen. Skogsnäringen har under lång tid varit betydelsefull för det lokala näringslivet men kommunen har också betydande vattenkraft och stora förekomster av malm.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit negativ. Efter valen på 2010-talet har kommunen haft borgerliga styren. År 2022 tog en blocköverskridande koalition över makten.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Stensele och Tärna (från 1903). I Stensele socken bildades när kommunreformen 1862 genomfördes i Lappland 1874 Stensele landskommun. Tärna landskommun (och socken) bildades 1 maj 1903 genom en utbrytning ur Stensele landskommun.
Storumans municipalsamhälle inrättades 18 december 1936 och upplöstes med utgången av 1963. Stensele municipalsamhälle inrättades 30 april 1937 och upplöstes med utgången av 1964.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5]
Storumans kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Stensele och Tärna landskommuner.[6]
Kommunen ingår sedan bildandet i Lycksele domsaga.
Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för samiska[7], kommunnamnet är på umesamiska Lusspien kommuvnna och på sydsamiska Luspien tjielte[8].
Geografi
I Sverige gränsar kommunen i norr mot Sorsele, i syd mot Vilhelmina och i öst mot Lycksele. Västerut; i Norge gränsar den mot kommunerna Hattfjelldal, Hemnes och Rana. Kommunen är en av Sveriges till ytan största.
Topografi och hydrografi
I västra delen av kommunen finns en högfjällsterräng som sträcker sig över Hemavan. Därefter kommer en lägre förfjällsterräng som längre österut övergår i ett skogslandskap med sjö- och myrrik bergkullterräng. Längst i norr finns Vindelfjällen som inkluderar kalkstensberget Artfjället som har omfattande underjordiska grottsystem. Som en följd av den kalkrika marken på fjället finns där en rik flora med flera sällsynta fjällväxter. Umeälvens källområde finns i fjällterrängens sjörika vattensystem. Älven vidgas till sjön Storuman längre ner i bergkullterrängen. Vid östra delen av sjön Storuman finns ett märkligt kalspolat område som övergår i väldiga blockmarker.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
| Storumans kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
År 2022 fans 16 naturreservat i Storumans kommun.[11] Bland dessa återfinns det 23 617 hektar stora reservatet Blaiken som även sträcker sig över till Sorsele kommun. Reservatet inkluderar fjäll liksom skogsmark, myrområden och sjöar.[12] Buberget är, förutom naturreservat, även klassat som Natura 2000-område. I reservatet växer den giftiga varglaven som är en av få lavar som nyttjats av människan.[13] Vindelfjällens naturreservat är med sina 564 918 hektar "Sveriges största naturreservat och ett av de största skyddade områdena i hela Europa". Reservatet sträcker sig över till Sorsele kommun och är dessutom klassat som Natura 2000-område.[14]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Stensele församling och Tärna församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i två distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[15] – Stensele och Tärna.
År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.
Tätorter
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2020 fanns det fyra tätorter i Storumans kommun.
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Storuman | 2 135 |
| 2 | Stensele | 462 |
| 3 | Tärnaby | 468 |
| 4 | Hemavan | 273 |
Centralorten är i fet stil.
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2010 till 2014 styrdes kommunen av en koalition bestående av Centerpartiet, Folkpartiet, Kommunlistan (Storumans kommun), Kristdemokraterna och Moderaterna, vilka samlade 22 av 41 mandat.
Efter valet 2014 fortsatte de fyra Allianspartierna styra, dock i minoritet.[16] Alliansen samlade dock ihop till egen majoritet efter valet 2018 och partierna fick 16 av totalt 31 mandat.[17] Efter valet 2022 styrs kommunen av en blocköverskridande koalition, bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.[18]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026[19] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Ann-Christine Jonsson |
| Förste vice ordförande | L | Martin Bengtsson |
| Andre vice ordförande | C | Patrik Persson |
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | SKL | SD | NYD | ÖVR | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 17 | 1 | 7 | 10 | 3 | 3 |
| 41 | 84,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 17 | 1 | 8 | 7 | 3 | 5 |
| 41 | 86,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 17 | 9 | 7 | 3 | 5 |
| 41 | 86,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 19 | 7 | 7 | 3 | 5 |
| 41 | 85,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 20 | 1 | 6 | 5 | 3 | 6 |
| 41 | 85,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 20 | 2 | 4 | 6 | 3 | 6 |
| 41 | 84,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 20 | 2 | 4 | 6 | 4 | 5 |
| 41 | 80,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 16 | 2 | 1 | 5 | 5 | 6 | 6 |
| 41 | 81,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 19 | 4 | 7 | 3 | 3 | 5 |
| 41 | 82,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 4 | 16 | 2 | 6 | 3 | 4 | 6 |
| 41 | 76,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 4 | 17 | 7 | 4 | 4 | 5 |
| 41 | 75,24 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 6 | 15 | 5 | 4 | 5 | 6 |
| 41 | 75,24 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 3 | 16 | 2 | 8 | 4 | 3 | 5 |
| 41 | 77,39 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 6 | 13 | 1 | 1 | 13 | 2 | 2 | 3 |
| 41 | 79,84 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 4 | 7 | 1 | 3 | 10 | 2 | 2 | 2 |
| 31 | 81,46 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 5 | 9 | 1 | 4 | 4 | 3 | 2 | 3 |
| 31 | 78,69 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter. Mandatperioden 2022 till 2026 tillhör fyra Socialdemokraterna och två Moderaterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna har en ledamot vardera.[20]
| Presidium 2023–2026[20] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Ulrik Dahlgren |
| Vice ordförande | M | Ulf Vidman |
Övriga nämnder
| Nämnder 2022–2026 | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden | C | Anders Persson | L | Lotten Wahlström |
| Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden | S | Maria Gardfall | M | Olle Wärnick |
| Omsorgsnämnden | KD | Roland Gustafsson | M | Karin Holmner |
| Valnämnden | M | Veronika Håkansson | S | Fredrik Boström |
Valresultat 2022
| Parti | Valdistrikt | Kommun | |
|---|---|---|---|
| Starkaste | Andel | Andel | |
| S | Slussfors | 40,00 % | 28,62 % |
| V | Luspen | 20,04 % | 16,76 % |
| C | Slussfors | 18,64 % | 12,60 % |
| SD | Gunnarn | 13,58 % | 11,30 % |
| M | Slussfors | 10,51 % | 9,49 % |
| L | Tärnaby-Hemavan | 17,40 % | 8,63 % |
| KD | Gunnarn | 13,58 % | 7,41 % |
| SKL | Vallnäs | 5,38 % | 3,94 % |
| MP | Tärnaby-Hemavan | 1,69 % | 1,11 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. | |||
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
En näring som under lång tid varit betydelsefull är skogsnäringen, men dess vikt har dock minskat. Bland de större lokala företagen hittas Rottne–SMV AB, som tillverkar delar till skogsmaskiner, och Compia Storumans Industri AB, som tillverkar byggsågar och vapenskåp. Kommunen är dock den största arbetsgivaren.[9] I kommunen finns flera samebyar – Ubmejen tjeälldie, Vapstens sameby, Dearna, Vadtejen saemiej sijte, Vaapsten sijte och Álgguogåhtie.[21]
Energi och råvaror
Sedan 1950-talet har vattenkraften präglat Storumans kommun. De åtta vattenkraftverken som finns i kommunen har också varit viktiga för sysselsättningen.[22] De åtta vattenkraftverken Klippen, Abelvattnet, Gejmån, Ajaure, Gardikfors, Umluspen, Stensele och Grundfors ägs av Vattenfall, Klippen ägs dock av Skellefteå kraft. Dessa producerar totalt 2 059 GW/år, vilket motsvarar hushållsel för 400 000 hem.[23]
I Blaikenområdet, som även löper över till Sorsele kommun, byggs en av Europas största vindkraftsparker.[24]
I kommunen finns fyra områden med råvaror som är intressanta för gruvdrift – Svartliden, Högland-Blaiken, Rönnbäcken och Barsele.[25] I Svartliden finns förekomster av guld[26] och i Högland-Blaiken finns stora förekomster av fluorit, en metall som av Europeiska kommissionens expertgrupp klassat som "kritisk metall".[27] Den fjärde största kända nickelfyndigheten i världen finns i Rönnbäcken[28] och guld finns även i Barsele.[29]
Turism
Kommunen är en av de populäraste besökskommunerna i Sverige och turismen är ökande, då i synnerhet området Hemavan – Tärnaby.[30] Exempelvis noterades 191 000 skiddagar säsongen 2016/2017.[31]
Infrastruktur
Transporter
De två europavägarna E12 (Blå vägen) och E45 går genom kommunen och möts i Storuman-Stensele. Väg 73 (Krutfjellsvägen) ansluter vid Trofors och går via Hattfjelldal till Tärnaby.[23]
Inlandsbanan och Tvärbanan möts i Storuman-Stensele. En ny omlastningsterminal färdigställdes där i början av 2010-talet. Reguljär flygtrafik till och från Stockholm-Arlanda bedrivs vid flygplatsen Hemavan Tärnaby Airport. Vid flygplatsen förekommer även charter under vintersäsongen. Flygplatsen är viktig för turismen i kommunen, men även för norska resenärer. Flygplats finns även i Storuman, denna har dock saknat reguljär trafik sedan 2010.[23]
Sjukvård
Då kommunens närmaste sjukhus finns i Lycksele, vilket är minst 10 mil bort, har kommunen istället två sjukstugor – i Storuman och Tärnaby. Dessa bedriver både akutvård och vårdcentral.[32] Eftersom exempelvis förlossningsavdelningen i Lycksele lasarett periodvis varit stängd har de långa avstånden inneburit att boende i kommunen behövt åka 40 mil till närmaste förlossningsavdelning.[33]
I Storuman finns Glesbygdsmedicinskt centrum (GMC), som är "ledande i landet vad gäller kunskap och forskning om medicinsk behandling i glesbygd med åldrande befolkning".[30] Där bedrivs också arbete med samisk hälsa.[34]
Befolkning
Demografi
Statistik
| Storumans kommun | |
| Könsfördelning | |
|---|---|
| Män | 52,9 % (2022) |
| Kvinnor | 47,1 % (2022) |
| Medelålder | |
| Män | 46,7 år (2022) |
| Kvinnor | 48,3 år (2022) |
| Hushåll | |
| Ensamstående | 52,1 % (2022) |
| Sammanboende | 44,0 % (2022) |
| Övriga hushåll | 3,9 % (2022) |
| Födelseland | |
| Sverige | 87,2 % (2022) |
| Utanför Sverige | 12,8 % (2022) |
| Källa:[1] | |
Befolkningsutveckling
Mellan 1970 och 2015 minskade befolkningen i Storumans kommun med 32,2 % jämfört med hela Sveriges befolkning som under samma period ökade med 18,0 %.[35] Kommunen har 5 603 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 265:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Storumans kommun 1970–2020[35] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 8 761 | |||
| 1975 | 8 439 | |||
| 1980 | 8 330 | |||
| 1985 | 8 201 | |||
| 1990 | 7 735 | |||
| 1995 | 7 438 | |||
| 2000 | 6 934 | |||
| 2005 | 6 507 | |||
| 2010 | 6 120 | |||
| 2015 | 5 943 | |||
| 2020 | 5 826 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. | ||||
Befolkningstäthet
Kommunen hade den 31 december 2017 en befolkningstäthet på 0,8 invånare per km², medan den i riket var 24,8 inv/km².[36]
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 486, eller 8,24 % av befolkningen (hela befolkningen: 5 899 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 227, eller 3,40 % av befolkningen (hela befolkningen: 6 679 den 31 december 2002).[37]
| Bakgrund den 31 december 2016 | Antal | Andel | Varav män | Kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| Utrikes födda | 448 | 7,59 % | 194 | 254 |
| Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar | 38 | 0,64 % | 19 | 19 |
| Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder | 259 | 4,39 % | 133 | 126 |
| Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar | 5 154 | 87,37 % | 2 655 | 2 499 |
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Denna tabell redovisar födelseland för Storumans kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[38]
| Födelseland 31 december 2017[38] | ||||
|---|---|---|---|---|
| Nr | Land/världsdel | Antal | Andel | Andel i hela riket |
| 1 |  Sverige | 5 397 | 91,44 % | 81,45 % |
| 2 |  Norge | 68 | 1,15 % | 0,42 % |
| 3 |  Somalia | 50 | 0,85 % | 0,66 % |
| 4 |  Eritrea | 47 | 0,80 % | 0,39 % |
| 5 |  Afghanistan | 45 | 0,76 % | 0,43 % |
| 6 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 39 | 0,66 % | 2,15 % |
| 7 |  Finland | 37 | 0,63 % | 1,49 % |
| 8 |  Syrien | 35 | 0,59 % | 1,70 % |
| 9 | Asien: Övriga länder | 33 | 0,56 % | 2,22 % |
| 10 |  Thailand | 30 | 0,51 % | 0,41 % |
| 11 | Afrika: Övriga länder | 27 | 0,46 % | 1,01 % |
| 12 | Europa utom EU: Övriga länder | 22 | 0,37 % | 0,77 % |
 Tyskland | 22 | 0,37 % | 0,50 % | |
| 14 |  Polen | 15 | 0,25 % | 0,90 % |
| 15 | Nordamerika | 9 | 0,15 % | 0,38 % |
| 16 |  Iran | 7 | 0,12 % | 0,73 % |
| 17 |  Irak | 6 | 0,10 % | 1,39 % |
| Sydamerika | 6 | 0,10 % | 0,70 % | |
| 19 | Oceanien | 4 | 0,07 % | 0,06 % |
| 20 |  Turkiet | 2 | 0,03 % | 0,48 % |
| 21 |  Danmark | 1 | 0,02 % | 0,40 % |
| 22 |  Bosnien och Hercegovina | 0 | 0,00 % | 0,58 % |
 Island | 0 | 0,00 % | 0,06 % | |
 / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 0 | 0,00 % | 0,65 % | |
| Okänt födelseland | 0 | 0,00 % | 0,01 % | |
 Sovjetunionen | 0 | 0,00 % | 0,06 % | |
Utländska medborgare
Den 31 december 2016 hade 339 invånare (5,75 %), varav 163 män och 176 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[39]
Kultur
Kulturarv
År 2022 fanns 963 fornlämningar, som hittats i kommunen, registrerade hos Riksantikvarieämbetet. Bland dessa ett stort antal visten.[40] I kommunen fanns ett byggnadsminne, Före detta järnvägshotellet, Kulturen 2.[41]
Kommunen bedriver även projektet Aktene tillsammans med Sijti Jarnge i Hattfjelldal i syfte att utveckla och bevara det samiska kulturarvet.[42]
Kommunvapen
Blasonering: Sköld tre gånger delad i silver, blått och grönt. Den övre skuran oregelbunden, avbildande Ryfjällets siluett sedd från nordväst, den mellersta rak, den undre formad som en grantoppskura med tre toppar.[43]
Stensele landskommun hade ett vapen från 1951, medan Tärna landskommun saknade ett sådant. Här valde man att skapa ett helt nytt vapen för den nya kommunen och det registrerades hos Patent- och registreringsverket 1985.
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Stensele landskommun
(1951–1970)
Sport
Kommunen har fostrat flertal idrottsstjärnor, i synnerhet inom vintersporter.[44] Exempelvis har Tärnabys skidåkare, genom tiderna, tagit hem 132 världscupsegrar.[45]
|
Se även
- Personer med anknytning till Storumans kommun
Källor
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
- ^ Enligt uppgift från kommunen i april 2023
- ^ [a b] ”Storuman - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/storuman. Läst 25 juli 2022.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat.html. Läst 26 juli 2022.
- ^ ”Blaiken”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/blaiken.html. Läst 26 juli 2022.
- ^ ”Buberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/buberget.html. Läst 26 juli 2022.
- ^ ”Vindelfjällen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/vindelfjallen.html. Läst 26 juli 2022.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ Müller, Arne (7 november 2014). ”Alliansstyre i Storuman”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/alliansstyre-i-storuman. Läst 25 juli 2022.
- ^ Forsgren, Tommy (4 oktober 2018). ”Alliansen överens – styr Storuman”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/alliansen-overens-styr-storuman. Läst 25 juli 2022.
- ^ ”Tre partier vill styra Storuman”. www.vk.se. 18 oktober 2022. https://www.vk.se/2022-10-18/tre-partier-vill-styra-storuman. Läst 13 januari 2025.
- ^ ”Kommunfullmäktige - Förtroendevalda hos oss.”. storuman.tromanpublik.se. https://storuman.tromanpublik.se/organisation/18ef28f5-0691-4a14-9403-cde544dc0e89. Läst 13 januari 2025.
- ^ [a b] ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda hos oss.”. storuman.tromanpublik.se. https://storuman.tromanpublik.se/organisation/a99bfa2b-4363-4be2-a0cf-7449d3ae4ac5. Läst 13 januari 2025.
- ^ ”Samråd - Storumans kommun”. www.storuman.se. Arkiverad från originalet den 25 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220725184436/https://www.storuman.se/Kommun--politik/Nationella-minoriteter/Samrad/. Läst 25 juli 2022.
- ^ [https://web.archive.org/web/20220725190342/https://www.storuman.se/contentassets/7a26672247a74206b6323ca9faee6e0a/ks_2014_271---lokal-utvecklingsstrategi-lus-for-storumans-kommun-2015-2018-faststalld.pdf ”Storumans kommun Attraktiva Storumans kommun – lokal utvecklingsstrategi 2015-2018”]. Storumans kommun. 23 september 2014. Arkiverad från originalet den 25 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220725190342/https://www.storuman.se/contentassets/7a26672247a74206b6323ca9faee6e0a/ks_2014_271---lokal-utvecklingsstrategi-lus-for-storumans-kommun-2015-2018-faststalld.pdf. Läst 25 juli 2022.
- ^ [a b c] [https://www.storuman.se/contentassets/e35cdd48144d4e47b965b003d40eda9a/storuman-rapport-mars-2016-mindre.pdf ”Investeringseffekter i Storumans kommun 2015-2030 - analys och konsekvensbedömning av planerade investeringar i regionen”]. Storumans kommun. Mars 2016. https://www.storuman.se/contentassets/e35cdd48144d4e47b965b003d40eda9a/storuman-rapport-mars-2016-mindre.pdf. Läst 25 juli 2022.
- ^ ”Vindkraft - Storumans kommun”. www.storuman.se. https://www.storuman.se/Bygga-bo--miljo/Energi/vindkraft/. Läst 25 juli 2022.
- ^ ”Gruvprojekt - Storumans kommun”. www.storuman.se. Arkiverad från originalet den 25 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220725203443/https://www.storuman.se/Naringsliv--arbete/Naringsliv/Projektverksamhet/Avslutade-projekt/Samhandling-vid-stora-investeringar/Gruvor/. Läst 25 juli 2022.
- ^ ”Svartliden, Pauträsk - Storumans kommun”. www.storuman.se. https://www.storuman.se/Naringsliv--arbete/Naringsliv/Projektverksamhet/Avslutade-projekt/Samhandling-vid-stora-investeringar/Gruvor/Svartliden/. Läst 25 juli 2022.
- ^ ”Högland-Blaiken - Storumans kommun”. www.storuman.se. https://www.storuman.se/Naringsliv--arbete/Naringsliv/Projektverksamhet/Avslutade-projekt/Samhandling-vid-stora-investeringar/Gruvor/Hogland-Blaiken/. Läst 25 juli 2022.
- ^ ”Rönnbäcken - Storumans kommun”. www.storuman.se. https://www.storuman.se/Naringsliv--arbete/Naringsliv/Projektverksamhet/Avslutade-projekt/Samhandling-vid-stora-investeringar/Gruvor/Ronnbacken/. Läst 25 juli 2022.
- ^ ”Barsele - Storumans kommun”. www.storuman.se. https://www.storuman.se/Naringsliv--arbete/Naringsliv/Projektverksamhet/Avslutade-projekt/Samhandling-vid-stora-investeringar/Gruvor/Barsele/. Läst 25 juli 2022.
- ^ [a b] ”Strategisk plan 2020-2023”. Storumans kommun. 11 juni 2019. https://www.storuman.se/contentassets/00c87c3905d34e4baab9d7f767f71056/strategisk-plan-2020-2023-antagen-kf_2019-06-11--65.pdf. Läst 25 juli 2022.
- ^ ”Om Hemavan Alpint AB”. Hemavan Tärnaby. https://www.hemavantarnaby.com/om-oss/om-hemavan-alpint-ab/. Läst 25 juli 2022.
- ^ ”Hälso- och sjukvård - Storumans kommun”. www.storuman.se. https://www.storuman.se/Omsorg--hjalp/Sjukvard/. Läst 25 juli 2022.
- ^ ”BB i Lycksele stänger igen – kan tvingas åka 40 mil för att föda”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/MLdGOM. Läst 25 juli 2022.
- ^ ”Glesbygdsmedicin”. Region Västerbotten. 30 maj 2022. https://www.regionvasterbotten.se/glesbygdsmedicin. Läst 25 juli 2022.
- ^ [a b] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2017”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 20 mars 2018.
- ^ ”Kommuner i siffror - Storumans kommun / Sverige”. Kommuner i siffror. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2421®ion2=00. Läst 20 mars 2018.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 20 mars 2018.
- ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 20 mars 2018.
- ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 20 mars 2018.
- ^ ”Fornsök”. Fornsök. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 26 juli 2022.
- ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 26 juli 2022.
- ^ ”Projekt "Aktene" har startat - Storumans kommun”. www.storuman.se. https://www.storuman.se/Nyheter/projekt-aktene-har-startat/. Läst 26 juli 2022.
- ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 15 augusti 2009.
- ^ ”Kultur och fritid - Storumans kommun”. www.storuman.se. https://www.storuman.se/kultur-fritid/. Läst 25 juli 2022.
- ^ ”Tärnaby Alpina Gymnasium - Luspengymnasiet”. www.storuman.se. Arkiverad från originalet den 25 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220725181239/https://www.storuman.se/luspengymnasiet/tarnaby_alpina/. Läst 25 juli 2022.
Externa länkar
- Storumans kommuns officiella webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Storumans kommun.
| |||||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. 
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
.svg)
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Flag of Syria and the Syria Revolution (2024-present)
The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
.svg){kind=link}
Författare/Upphovsman: Leonid 2, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman: W. Bulach, Licens: CC BY-SA 4.0
Local government (town hall) in Storuman, a place with 2,200 inhabitants in the province of Lapland (Västerbottens län), Sweden.
Författare/Upphovsman: Christian Jansky (User:Tschaensky), Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish alpine skier Jens Byggmark during the public draw for the Slalom in Schladming, Austria on January 22, 2008.
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Storumans kommun
World file:
391.47585554840816258 0 0 -391.47585554840816258 1595251.62285125232301652
9927366.9622748140245676
Författare/Upphovsman: Christian Jansky, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish alpine skier Anja Pärson during the public draw for the giant slalom in Semmering (Austria) on 28 December 2008.
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Storuman Municipality in Västerbotten County
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se