Storstockholms Lokaltrafik

Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik
Storstockholms Lokaltrafik logo.svg
Org.nr556013-0683
TypPrivat aktiebolag
HuvudkontorSverige Stockholm, Sverige
NyckelpersonerAnton Fendert (MP)
Styrelseordförande
David Lagneholm
VD
BranschKollektivtrafik
Historik
Grundat1916[1]
GrundareStockholms stad
Ekonomi
Omsättning 22,277 miljarder SEK
Rörelseresultat –149 miljoner SEK
Vinst efter skatt –680 miljoner SEK
Tillgångar 86,24 miljarder SEK
Eget kapital 6,679 miljarder SEK
Struktur
ÄgareRegion Stockholm
ModerbolagRegion Stockholm
DotterbolagLista över SL:s dotterbolag.
Övrigt
WebbplatsSL.se
FotnoterStatistik från 2022 års bokslut.[2]

Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik (SL) är ett av Region Stockholm helägt aktiebolag som fram till 2012[3] fungerade som trafikhuvudman för den landburna kollektiva persontrafiken inom Stockholms län liksom för pendelbåtslinjer i Saltsjön och Mälaren medan det likadeles regionägda Waxholmsbolaget ansvarar för sjötrafiken i Skärgården.

Sedan 2012[3] är landstingets (numera Region Stockholms) trafiknämnd och trafikförvaltning regional kollektivtrafikmyndighet ansvariga för kollektivtrafiken. SL fungerar numera som ett varumärke för kollektivtrafik som olika entreprenörer utför på uppdrag av trafikförvaltningen. Själva aktiebolaget AB Storstockholms Lokaltrafik finns fortfarande kvar och förvaltar (förutom varumärket) vissa avtal och tillgångar.

Trafikförvaltningen driver också Stockholms Spårvägsmuseum.

Företaget har organisationsnummer 556013-0683 och registrerades i bolagsregistret år 1916 med namnet AB Stockholms Spårvägar, och var fram till årsskiftet 1966/67, då det nuvarande namnet antogs, helägt av Stockholms stad. Från den 1 januari 1967 ändrades namnet till AB Storstockholms Lokaltrafik. Bolaget är numera helägt av Region Stockholm.

Historia

Intäkter och skattefinansiering år 1969-2020

AB Stockholms Spårvägar (1915–1966)

Det kommunala AB Stockholms Spårvägar (SS) bildades 1916 (konstituerande bolagsstämma den 29 oktober 1915) för att samordna spårvagnstrafiken inom Stockholm och övertog från den 1 januari 1917 Stockholms Nya Spårvägsaktiebolags hela rörelse och från samma datum Stockholms Stads Spårväg.

Det AB Stockholms Spårvägar som i dag är trafikentreprenör för Spårväg City och Lidingöbanan är ett annat företag, grundat 1989.

AB Storstockholms Lokaltrafik (1967 och framåt)

En busskylt i Solna Business Park, Solna.
Bärbar biljettmaskin för det förra biljettsystemet SL Access, som lades ned år 2023.
Biljettstolpe används på Tvärbanan istället för konduktörer.

Hörjelöverenskommelsen, (efter Nils Hörjel, då statssekreterare i kommunikationsdepartementet) innebar att all lokaltrafik i Stockholms län skulle samlas inom ett länsbolag, efter att tidigare ha drivits av SJ och olika privata och kommunala bolag. Eftersom Stockholms stad ännu inte ingick i Stockholms läns landsting, ägdes bolaget i ett övergångsskede av Kommunalförbundet för Stockholms stads och läns regionala frågor (KSL), innan det överfördes till Stockholms läns landstinget.

SL-modellen kom att bli förlaga för länstrafikbolag i andra län, men där kom de ofta att hälftenägas av landstinget och kommunerna. Ansvaret för lokal persontrafik på järnväg inom Stockholms län övertogs den 1 januari 1967 också av SL. Trafiken utfördes fortsatt av Statens Järnvägar på uppdrag åt SL. Även övrig trafik utanför det ursprungliga SS drevs tills vidare på entreprenad. Den första trafik som helt kom att införlivas med SL och köras i egen regi var busslinjen till Kvarnholmen, Nacka som 1968 ersattes med en förlängning av en befintlig busslinje. 1969 övertogs SJ:s tre billinjegrupper; Solna, Upplands-Bro, Sigtuna och Upplands Väsby (500-linjerna), Danderyd och Täby (600-linjerna) och Huddinge, Södertälje, Nykvarn, Botkyrka och Salem (700-linjerna). Övertagande av trafiken skedde successivt och genomfördes på olika sätt på grund av juridiska förhållanden. I vissa fall övertogs hela företag, vilka ibland under några år drevs vidare som dotterbolag innan de fusionerades med SL. I andra fall övertogs trafiken direkt.

Siktet var inställt på att SL i princip skulle driva all trafik i egen regi med egna fordon och egen personal. Undantaget utgjordes av pendeltågstrafiken. Vid den här tiden förvaltade SJ järnvägsspåren och hade ensamrätt till trafiken. Därför var SJ självskriven som entreprenör vad gäller den trafiken.

I början av 1970-talet hade SL i olika former övertagit alla de tidigare trafikföretagen i Stockholms län. SJ, som drivit trafiken på Roslagsbanan på entreprenad åt SL, aviserade att man hade för avsikt att lägga ned banan. Landstinget köpte 1 maj 1972 Roslagsbanan söder om Rimbo med infrastruktur, fordon etc. från SJ. För driften av banan bildades ett särskilt dotterbolag till SL, Järnvägsaktiebolaget Roslagsbanan, RB.

I slutet av 1980-talet, sedan Leif Axén tillträtt som vd, ändrades bolagets inriktning. Det var inte längre självklart att trafiken skulle bedrivas i egen regi. De trafikoperativa enheterna samt förvaltningen av infrastrukturen ombildades då till dotterbolag som SL Buss AB, SL Tunnelbanan AB, SL Tåg AB, SL Specialbuss AB, SL Bansystem AB och SL Fastigheter AB. De två sistnämnda slogs senare samman till SL Infrateknik AB.

Moderbolaget SL skulle hädanefter fungera som beställare, med uppgift att "göra rätt saker", främst att upphandla trafik. Dotterbolagen skulle "göra saker rätt" vilket innebar att utföra trafiken. Med start i december 1998 såldes de trafikdrivande dotterbolagen helt eller delvis till utomstående aktörer.

1993 genomfördes den första anbudsupphandlingen av trafik, varvid Swebus tog över några trafikområden. Därefter skedde upphandlingar så gott som årligen.

1995 med verkan från 2000 köpte SL delvis ut sig ur det avtal man hade med staten om pendeltågstrafiken. Detta påverkade dock inte SL:s betalningsansvar fram till 2011 för de investeringar staten gjort i järnvägsanläggningar och tåg i Stockholms län sedan mitten av 1950-talet. En mindre del av dessa pengar avser investeringar i själva tågen. Själva trafiken utförs numera av upphandlad entreprenör, för närvarande MTR Pendeltågen. År 2000 byggs även DLC, Driftledningscentralen, upp för att på så sätt få en gemensam hantering av fel i infrastrukturen och kritiska system.

Infrastruktur

Till skillnad från andra regionala kollektivtrafikmyndigheter har Region Stockholm en synnerligen omfattande egen infrastruktur. Regionen är spårinnehavare och infrastrukturförvaltaretunnelbanan, Lidingöbanan, Nockebybanan, Roslagsbanan, Saltsjöbanan, Spårväg City och Tvärbanan.[4] Regionen äger vidare en mängd fastigheter som är nödvändiga för driften samt kommunikationsradiosystemen för trafikledningen.

Infrastrukturen har en dedikerad larm- och övervakningscentral kallad Driftledningscentralen (DLC).

Depåer

Pendeltågen och andra järnvägar

Spårväg

Tunnelbanan

Fordon

SL äger eller leasar spårfordonen och ställer dessa till trafikentreprenörernas förfogande. Däremot ägs alla bussar av bolagen som kör för SL. Entreprenörerna ansvarar för inköp och beställning av bussarna.

Företagen som kör busstrafiken under SL-märket har olika bussmodeller. Den dominerande bussen i SL-trafiken idag (2024) är MAN Lion's City. Keolis äger en stor del av dessa bussar, eftersom bolaget utför trafiken i innerstaden där endast MAN Lion's City-bussar framförs. I andra delar av Stockholm framförs dock andra bussar. De vanligaste är VDL Citea, Scania OmniLink, Scania Citywide, Volvo 8900 och Volvo B9. År 2018 gjorde Transdev en stor beställning på VDL Citea bussar, 59 stycken. De flesta används fortfarande i trafik, mest i Upplands Väsby och Märsta. Arriva hade en stor del VDL Citea-bussar fram tills 2022 då företaget köptes av VR som senare sålde dessa till Keolis som i sin tur har exporterat eller sålt dessa bussar. Transdev och Nobina äger en stor andel av alla Scania Citywide-bussar som framförs i SL-trafiken. Transdev kör dessa i nästan hela norrorten medan Nobina mestadels kör dessa mellan Gullmarsplan och Tyresö. VR har mest Scania OmniLink-bussar därför är denna den vanligaste modellen i Västerort där VR till stor del utför trafiken. I Nacka där Keolis utför trafiken är det vanligt med Volvo B9 tillsammans med Scania OmniCity och MAN Lion's City. På stombusslinjerna 670 (Stockholm - Vaxholm), 676 (Stockholm - Norrtälje) och 677 (Norrtälje - Uppsala) kör Transdev dubbeldäckare av bussmodellen Volvo 9700. Nobina som tar över trafiken i Nacka 2025 har köpt 19 stycken dubbeldäckare av modellen Setra TopClass för busslinje 474 mellan Hemmesta och Slussen. Detta kommer bli de första bussarna från Setra i Stockholmsområdet. Dock inte den första från Daimler eftersom Keolis och VR har ett fåtal Mercedes-Benz Citaro-bussar. Totalt har SL drygt 2 200 bussar.

Genom årens lopp har SL varit leasetagare till ett antal motorvagnståg i X10-generationen, som använts av Statens Järnvägar (SJ) i andra delar av Sverige (bl.a. Västmanland). SL inköpte även ett antal Regina-motorvagnar, som dock aldrig använts i SL-trafiken och därför överlåtits till andra trafikhuvudmän.

Flera av SL:s entreprenader har även jour- och trafikledningspersonal i yttre tjänst som kör olika fordon. Dessa fordon får ibland köra med blåljusutrustning.

Bilder av SL:s fordon

Entreprenörer

SL upphandlar trafik och servicetjänster av entreprenörer. Samtliga SL-fordon är markerade med vilket entreprenad som utför tjänsten.

En Transdev-markering på en VDL Citea vid Upplands Väsby Station.

Busstrafiken

VR Sverige ansvarar för busstrafiken i Bromma, Vällingby, Solna, Ekerö och Sundbyberg. Nobina kör busstrafiken i Haninge, Järfälla, Nykvarn, Nynäshamn, Södertälje och Tyresö. Transdev kör busstrafiken i Danderyd, Norrtälje, Sigtuna, Täby, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker. Keolis kör busstrafiken i innerstaden, Lidingö, Botkyrka, Huddinge, Nacka, Salem, och Värmdö. Trafiknämnden i Region Stockholm beslutade i april 2024 att från och med i juni 2025 kommer Nobina köra bussarna i Handen och Nynäs och VR kommer köra bussarna på Tyresö, detta gäller i tio år från och med startdatumet.

Spårvagns-, pendeltågs- och tunnelbanetrafik

VR Sverige kör Nockebybanan, Tvärbanan och Saltsjöbanan. Stockholms Spårvägar (SS) kör Spårväg city och Lidingöbanan. Transdev kör Roslagsbanan. MTR ansvarar för tunnelbanetrafiken. SJ Stockholmståg ansvarar för pendeltågstrafiken. År 2025 upphör kontraktet med MTR som kör tunnelbanan, därmed kommer Connecting Stockholm ta över uppdraget.

Pendelbåtarna

Djurgårdens Färjetrafik (Strömma AB) kör Djurgårdsfärjan och båtarna på Värmdö. Rederi Ballerina kör linje 80 mellan Nybroplan och Ropsten. Blidösundsbolaget (Transdev) kör pendelbåtarna i Stockholms skärgård och Vaxholm.

Övrigt

SL Kundtjänst och SL Center drivs från 1 oktober 2015 av callcenterföretaget Releasy Customer Management AB[5] på uppdrag av Storstockholms Lokaltrafik. Kundtjänsten är placerad i Borås, Linköping och Stockholm (SL Center och SL Kundtjänst Sergels Torg).

Betalningstjänster för e-handel av biljetter och reskassa hanteras av Swedbank Pay.

Även underhåll av infrastruktur upphandlas i konkurrens, bland de större entreprenörerna kan nämnas, Infranord AB, Strukton Rail, Eltel Networks, EIAB m.fl. medan drift av tunnelbanestationer och -depåer sköts av Caverion AB.

SL:s trygghetsvärdar och säkerhetsvakter är oftast anställda hos CSG, Avarn Security eller Rapid Bevakning.

Dotterbolag/intressebolag

  • AB SL Finans (100%)
  • SL HR Service AB (100%) (Fusionerat 2016)
  • SL Kundtjänst AB (51%) (övertaget efter 2015 av Releasy Customer Management AB, ett privatägt callcenterföretag) (Fusionerat 2016)
  • SL Infrateknik AB (100%) (Fusionerat 2018)
  • SL Lidingö Trafik AB (97%) (Likviderat 2013)
  • Fastighets AB Viggestaberg (100%) (Fusionerat 2016)
  • Tågia AB (100%) (Fusionerat 2016)
  • AB Transitio (5%) - anskaffar spårfordon, ägs även av 19 andra kollektivtrafikmyndigheter
  • Stockholms Terminal AB (40%)
  • Busslink i Sverige AB (30%) - ägs sedan augusti 2010 av den franska kollektivtrafikgruppen Keolis. Busslink i Sverige AB bytte samtidigt namn till Keolis Sverige AB.
  • Industritekniska Gymnasiet grundades år 1963. Skolan drevs genom SL:s dotterbolag Tågia och såldes år 2013.[6] Därefter bedrev Tågia ingen verksamhet.

Ledande befattningar

Styrelseordförande

Verkställande direktörer

  • Helge Berglund, 1967–31 december 1972
  • Ingemar Bäckström, 1 januari 1973–31 augusti 1988
  • Leif Axén, 1 september 1988–30 september 1998
  • Kjell Nilsson, 1 oktober 1998–31 mars 2000
  • Gunnar Schön, 1 april 2000–6 maj 2003
  • Ingemar Ziegler, 2003 (tillförordnad)
  • Lennart Jangälv, 1 november 2003–14 december 2006
  • Lars Nordstrand, 14 december 2006 (tillförordnad)
  • Ingemar Ziegler, 1 januari 2007–30 september 2009
  • Göran Gunnarsson, 1 oktober 2009–23 februari 2010 (tillförordnad)
  • Göran Gunnarsson, 23 februari 2010–23 juni 2011
  • Madeleine Raukas, 23 juni 2011–31 december 2011 (tillförordnad)
  • Anders Lindström, 1 januari 2012–maj 2015
  • Ragna Forslund, 2015–29 februari 2016 (tillförordnad)
  • Caroline Ottosson, 1 mars 2016–juli 2019
  • Sara Catoni, 2019–hösten 2020 (tillförordnad)
  • David Lagneholm hösten 2020–[7]

Trafik

Huvudartikel: Kollektivtrafik i Stockholms län
Stockholms tunnelbana korsar Söderström mellan stationerna Slussen och Gamla stan.

SL har en mycket omfattande trafik vars stomme utgörs av pendeltåg och tunnelbana. Spårtrafiken består också av lokaltågRoslagsbanan och Saltsjöbanan samt av spårvagnarSpårväg City, Lidingöbanan, Nockebybanan och Tvärbanan. Bussnätet täcker hela länet. SL äger även Djurgårdslinjens infrastruktur, men trafiken där bedrivs ideellt av medlemmar i Svenska Spårvägssällskapet. SL-nätet sträcker sig även till Uppsala och Södermanlands län med ett antal busslinjer samt pendeltåg till stationerna Gnesta, Uppsala och Bålsta.

Det är cirka 800 000 resenärer som gör totalt nästan 3 miljoner resor (antal påstigande 2017) i SL-trafiken en vanlig vardag.[8] Varav 1 miljon sker i busstrafiken.

SL:s koldioxidutsläpp uppgick under 2017 till 14 903 ton per år vilken är en minskning med 87% sen 2011 trots ökad trafikmängd, Utsläppen härrör i huvudsak kommer från busstrafiken.[8]

SL har biljettintäkter på 8,1 miljarder, övriga intäkter på 4,4 miljarder och kostnader på 18,5 miljarder kronor exkl avskrivningar (2017). Skillnaden täcks av bidrag från landstinget, 9,9 miljarder. SL AB redovisade en vinst på 483 miljoner 2017.[9]

Linjer i spårtrafiken

LinjeLinjenamnFärdvägVagntyper
Tunnelbana
10Blå linjenKungsträdgårdenT-CentralenVästra skogenSundbybergs centrumRissneHjulstaC20 och C25/C20U
11KungsträdgårdenT-CentralenVästra skogenSolna centrumHallonbergenAkalla
13Röda linjenNorsborgLiljeholmenT-CentralenRopstenC20, C25/C20U och C30
14FruängenLiljeholmenT-CentralenMörby centrum
17Gröna linjenÅkeshovAlvikOdenplanT-CentralenSkarpnäckC20 och C25/C20U
18AlvikOdenplanT-CentralenFarsta strand
19Hässelby strandÅkeshovAlvikOdenplanT-CentralenHagsätra
Spårvagn
7Spårväg CityT-Centralen–Kungsträdgården–Nybroplan–Nordiska Museet/Vasamuseet–Skansen–WaldemarsuddeA35
12NockebybananAlvik–Ålstensgatan–Höglandstorget–NockebyA32
21LidingöbananRopsten–Larsberg–AGA–Skärsätra–Gåshaga–Gåshaga bryggaA36
30TvärbananSolna stationSundbybergs centrumAlvik–Stora Essingen–LiljeholmenÅrstabergGullmarsplanSicklaA32 och A35
31Bromma Flygplats–Bromma Blocks–Norra Ulvsunda–Johannesfred–Alvik–Alviks Strand
Lokalbana
25SaltsjöbananSlussenNacka–Lillängen–Saltsjö-Duvnäs–IgelbodaSaltsjöbadenC10 och C11
26Igelboda–Tippen–Tattby–Erstaviksbadet–Solsidan
27RoslagsbananStockholms östraUniversitetetMörbyRoslags NäsbyTäby kyrkbyVallentunaLindholmenKårstaX10p och X15p
28Stockholms östraUniversitetetMörbyRoslags Näsby–Täby Centrum–Viggbyholm–Hägernäs–Åkersberga–Österskär
29Stockholms östraUniversitetetMörbyNäsbypark
Pendeltåg
40PendeltågUppsala centralstationKnivstaArlandaUpplands VäsbySollentunaSolnaStockholm OdenplanStockholm CityStockholms södraÄlvsjö stationHuddingeTumbaSödertälje hamnSödertälje centrumX60 - X60B
41MärstaUpplands VäsbySollentunaSolnaStockholm OdenplanStockholm CityStockholms södraÄlvsjö stationHuddingeTumbaSödertälje hamnSödertälje centrum
42XMärstaUpplands VäsbySollentunaSolnaStockholm OdenplanStockholm CityStockholms södraÄlvsjö stationHandenVästerhaningeÖsmoNynäshamn
43BålstaKungsängenJakobsbergSundbybergStockholm OdenplanStockholm CityStockholms södraÄlvsjö stationHandenJordbroVästerhaningeÖsmoNynäshamn
43XKallhällJakobsbergSundbybergStockholm OdenplanStockholm CityStockholms södraÄlvsjö stationHandenVästerhaningeÖsmoNynäshamn
44(Bro–)KallhällJakobsbergSundbybergStockholm OdenplanStockholm CityStockholms södraÄlvsjö stationHuddingeTumba
48Södertälje centrumSödertälje hamnSödertälje SydJärnaMölnboGnesta

Linjekartor

Klicka på linjenamnet för att se kartan.

Tunnelbanan · Pendeltågen · Roslagsbanan · Saltsjöbanan · Spårväg City · Lidingöbanan · Tvärbanan · Nockebybanan

Biljettsystem

Se: Kollektivtrafik i Stockholms läns biljettsystem

Skattefinansieringsgrad

Sedan början av 1990-talet har skattefinansieringsgraden sänkts från cirka 70 procent till dagens nivå på cirka 50%.

Årfinansieringsgrad
200449%
200549,2%[10]
200652%
200753,1%
200851,4%[11]
200948,6%
201051,2%
201149,1%
201245,8%
201347,7%
201447,8%
201549,2%
201648%
201748%
201845,4%
201945%
202054,4%

Resultat per år

Resultat[12]År
−1 115 mkr[13]2020
563 mkr2019
479 mkr2018
215 mkr2017
86 mkr2016
−250 mkr[13]2015
−75 mkr2014
−21 mkr2013
55 mkr2012
−156 mkr2011
−420 mkr2010
414 mkr2009
282 mkr2008
320 mkr2007
−955 mkr2006
340 mkr2005
98 mkr2004
70 mkr2003
415 mkr2002
158 mkr2001
247 mkr2000
295 mkr1999

Se även

Referenser

  1. ^ Bolagets namn var mellan åren 1916 och 1966 AB Stockholms Spårvägar
  2. ^ ”Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik – Bokslut & Nyckeltal”. Allabolag.se. https://www.allabolag.se/5560130683/bokslut. Läst 15 januari 2024. 
  3. ^ [a b] ”SL:s årsberättelse 2012”. Arkiverad från originalet den 27 september 2013. https://web.archive.org/web/20130927091248/http://sl.se/Global/Pdf/Rapporter/SL_Arsberattelse_2012_SVE_web.pdf. 
  4. ^ ”Infrastrukturförvaltare och Tunnelbana/Spårväg”. Transportstyrlesen. https://jarnvagsfordon-etjanster-jv.transportstyrelsen.se/ExternaTjanster.wp/Tillstand/Infrastructure. Läst 18 mars 2019. 
  5. ^ ”Numera svarar vi när du ringer SL – Releasy”. Arkiverad från originalet den 27 november 2017. https://web.archive.org/web/20171127091119/http://releasy.se/2015/12/numera-svarar-vi-nar-du-ringer-sl/. Läst 16 februari 2019. 
  6. ^ ”SL:s årsberättelse 2013”. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141013192446/http://www.sll.se/Global/Verksamhet/Kollektivtrafik/%C3%85rsber%C3%A4ttelser%20f%C3%B6r%20SL/arsberattelse-2013-sl.pdf. Läst 8 oktober 2014. 
  7. ^ ”Ny chef för trafikförvaltningen och VD för SL och Waxholmsbolaget”. www.sll.se. Region Stockholm. https://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/nyheter/20202/05/ny-chef-for-trafikforvaltningen-och-vd-for-sl-och-waxholmsbolaget/. Läst 20 maj 2020. 
  8. ^ [a b] ”SL:s årliga rapport 2017” ( PDF). https://www.sll.se/globalassets/2.-kollektivtrafik/fakta-om-sl-och-lanet/sl_och_lanet_2017.pdf. 
  9. ^ ”SLLs årsredovisning 2017”. https://www.sll.se/globalassets/6.-om-landstinget/ekonomi/finansiella-rapporter/arsredovisning-2017/sll-arsredovisning-2017-klar2.pdf. 
  10. ^ Yumpu.com. ”SL:s årsberättelse för 2005”. yumpu.com. https://www.yumpu.com/sv/document/read/18611714/sls-arsberattelse-for-2005. Läst 6 november 2021. 
  11. ^ ”AB Storstockholms Lokaltrafik Årsberättelse 2008”. AB Storstockholms Lokaltrafik. http://media.sparvagsmuseet.se/%200_EJ%20LA%CC%88NKAT/SL_tryck/sl_a%CC%8Arsredovisningar/arsredovisning_2008.pdf. Läst 6 november 2020. 
  12. ^ ”Det här är SL”. Arkiverad från originalet den 29 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150129005845/http://sl.se/sv/info/om-sl/om-sl/. Läst 29 januari 2015. 
  13. ^ [a b] ”AB Storstockholms Lokaltrafik - Företagsinformation | hitta.se”. www.hitta.se. https://www.hitta.se/f%C3%B6retagsinformation/aktiebolaget+storstockholms+lokaltrafik/5560130683. Läst 6 november 2021. 

Vidare läsning

  • Jansen, Holger: Sweden. Planning Public Transport, Customer Representation and Passenger Rights. Page 211–220. At: Martin Schiefelbusch, Hans-Liudger Dienel (ed.): Public Transport and its Users. The Passenger’s Perspective in Planning and Customer Care. Ashgate, Farnham, Surrey, 2009.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Storstockholms Lokaltrafik logo.svg
Logo Storstockholms Lokaltrafik
Access läsapparat 2014.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Läsning av ett Accesskort på Roslagsbanan
Tram at Gåshaga 1.jpg
Författare/Upphovsman: AleWi, Licens: CC0
Lidingöbana, A36 lämnar Gåshaga
SJ Stockholmståg, Huddinge - 20240426 - 01.jpg
Författare/Upphovsman: AleWi, Licens: CC BY-SA 4.0
Utryckningsfordon för SJ Stockholmståg vid Huddinge station den 26 april 2024.
SL UBxp 136.jpg
SL UBxp 136 at Stockholm östra in Stockholm.
SBP2.jpg
This is a picture of a swedish bus stoper.
Arriva 7214 Brommaplanilla.jpg
Författare/Upphovsman: Kaakkuri86, Licens: CC BY-SA 4.0
Scania CK270UB OmniLink II Arriva 7214 on line 117 at Brommaplan, Stockholm 1.9.2021. Manufacturing year: 2011
SL Nya T-Symbolen för tunnelbana..png
SL Nya T-Symbolen för tunnelbana.
Tvärbanan, hållplats Liljeholmen, maj 2021b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Tvärbanan, hållplats Liljeholmen
Transdev Upplands Väsby.png
Författare/Upphovsman: JakeTheFR, Licens: CC BY-SA 4.0
En kortvagn av modellen VDL Citea vid Upplands Väsby station.
Metro in Sankt Eriksplan.jpg
(c) Tiia Monto, CC BY-SA 3.0
Detta foto har tagits med en Olympus E-PL1.
Scania Citywide LE Märsta.jpg
Författare/Upphovsman: Bene Riobó, Licens: CC BY-SA 4.0
Scania Citywide LE na estación de Märsta.
Biljettstolpte Tvärbanan.jpg
Författare/Upphovsman: AleWi, Licens: CC0
Biljettstolpte Tvärbanan
SS Blidosund 2008.JPG
Författare/Upphovsman: Bengt Oberger, Licens: CC BY 3.0
S/S Blidösund. Photo: Bengt Oberger
SS Trafikledningsbil.jpg
(c) Nord68, CC BY-SA 4.0
Stockholms Spårvägars Trafikledningsbil vid Waldemarsudde på Djurgården i Stockholm
SL, intäkter och skattefinansiering.svg
Författare/Upphovsman: Kaj Tallungs, Licens: CC BY-SA 4.0
Skattefininsieringsgraden beräknades under 1993-2008 utifrån dessa intäktskällor. SL definierarde mellan 1993-2008 "skattefinansieringsgrad" som verksamhetsbidragens andel av "summan av verksamhetsbidrag och biljett-, reklam- och externa hyresintäkter". Sen 2008 är den definierad i årsredovisningarna som "andel av kostnaderna för SL:s verksamhet som täcks av bidrag från SLL", men hur detta beräknas angivs inte.
C30 Bredäng 200909 2.jpg
Författare/Upphovsman: NiLaAlLj, Licens: CC BY-SA 4.0
Ett C30-tåg mot Mälarhöjden anländer Bredängs tunnelbanestation den 9 september 2020. Vid den här tiden har vagntypen används i passagerartrafik i en knapp månad och är fortfarande i en period av testkörningar, därav den ovanliga slutdestinationen.
Vorortzug der Saltsjöbanan (8603646290).jpg
Författare/Upphovsman: kaffeeeinstein from Berlin, Germany, Licens: CC BY-SA 2.0
Der Zug der Saltsjöbanan verlässt gerade einen Tunnel und fährt Richtung Stockholm Slussen in den Bahnhof Henriksdal.
Djurgården 9, Stockholm, 20230617 - 12.jpg
Författare/Upphovsman: AleWi, Licens: CC BY-SA 4.0
i Stockholm den 17 juni 2023.
Volvo B9S vid Ellan Vändplan i Stockholm.jpg
Författare/Upphovsman: SL C6, Licens: CC BY-SA 4.0
SL buss vid nordligaste SL-hållplatsen
X60 Riddarholmen September 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Arild Vågen, Licens: CC BY-SA 3.0
X60 commuter train (pendeltåg) at Riddarholmen, Stockholm. X60 is the designation of Greater Stockholm Transport's (SL) new Coradia Lirex-model commuter trains, which are replacing the older commuter trainsets.
Volvo 8900 RLE 02.jpg
Författare/Upphovsman: Bene Riobó, Licens: CC BY-SA 4.0
Volvo 8900 RLE no aeroporto de Estocolmo-Arlanda.
Keolis 7032 Stomlinje 2.jpg
Författare/Upphovsman: SL C6, Licens: CC BY-SA 4.0
Keolis 7032 på SLs stomlinje 2 vid Karl den XII:s torg i Stockholm
Stockholms subway at Söderström-Slussen.jpg
Författare/Upphovsman: Jordgubbe, Licens: CC BY-SA 2.0
Stockholm Subway at Söderström and Slussen, Stockholm, Sweden.