Storbritanniens utomeuropeiska territorier
 | Den här artikeln har källor, men den behöver fler fotnoter för att kunna verifieras. (2021-12) Hjälp gärna Wikipedia med att lägga till fotnoter om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som inte verifieras kan tas bort. |
Storbritanniens utomeuropeiska territorier (British Overseas Territories) är avhängiga territorier under kontroll av Storbritannien, som inte är en del av den brittiska statsbildningen (Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland).
Relationer till Storbritannien
| Storbritanniens statsskick | |
.svg) Denna artikel ingår i en artikelserie | |
| Monarkin | |
|---|---|
| Kung Charles III | |
| Tronföljare: Prins William, hertig av Cambridge | |
| Kronrådet · Kunglig sanktion · Prorogation | |
| Samväldesriken | |
| Lagstiftande makt | |
| Parlamentet | |
| Parlamentsval | |
| Underhuset · Överhuset | |
| Årlig öppningsceremoni | |
| Verkställande makt | |
| Premiärminister Liz Truss | |
| Kabinettet · Kronrådet | |
| Cabinet Office | |
| Dömande makt | |
| Högsta domstolen | |
| Common law · Rättsväsen | |
| Engelsk rätt · Skotsk rätt | |
| Självstyre | |
| Skottland: Parlament | |
| Wales: Nationalförsamling | |
| Nordirland: Församling | |
| Administrativ indelning | |
| Riksdelar | |
| Kronbesittningar | |
| Utomeuropeiska territorier |
Dessa områdens förhållande till Storbritannien regleras i en lag som kallas British Overseas Territories Act som stiftades år 2002. Dessa områden är vad som återstår av det tidigare Brittiska imperiet. Flera av dem har varit kronkolonier (engelska: crown colonies). Den beteckningen avskaffades år 1981 till förmån för British dependent territory vilket i sin tur år 2002 byttes mot den nuvarande termen British overseas territory av vilka det idag (2008) finns 14 stycken. Dessa områden har i de flesta fall långtgående självstyre med egen regering, parlament och lagstiftning. Det är i huvudsak utrikespolitik, försvarspolitik och statsöverhuvud (i detta fall kung Charles III) som är gemensamt med Storbritannien.
Territorierna och EU
Med undantag för Gibraltar stod de utomeuropeiska territorierna även före Storbritanniens utträde utanför Europeiska unionen (EU), klassificerade som utomeuropeiska länder och territorier (overseas countries and territories, OCT). Dessa områden kunde sälja varor tullfritt till EU.
Gibraltar följde med Storbritannien in i Europeiska gemenskapen (EG) 1973, men på grund av dess särskilda status inom Storbritannien (såsom momsfrihet), och Storbritanniens särskilda status inom EU (såsom euro och Schengen) omfattades inte Gibraltar av alla samarbeten. Gibraltarborna var alltså EU-medborgare utan att vara brittiska medborgare. 2004 deltog Gibraltars invånare för första gången i val till Europaparlamentet och bildade för detta ändamål en särskild valkrets tillsammans med Sydvästra England.[1]
Territorieinvånarnas medborgarskap
Medborgare i territorierna har inte fullt brittiskt medborgarskap, utan ett territoriemedborgarskap (British Overseas Territories citizenship). Enligt den brittiska medborgarskapslagen från 1981 är medborgarna dock garanterade brittiskt medborgarskap om de bosätter sig i Storbritannien.[2]
Valuta
De flesta av territorierna använder andra valutor än det brittiska pundet, dock oftast kopplade 1:1 till pundet, så att det mest är ett särskilt utseende på sedlarna.
Utomeuropeiska territorier
Akrotiri och Dhekelia, Asien
Anguilla, Västindien
Bermuda, Nordamerika
Brittiska Antarktis (obebott; ensidigt anspråk), inklusive Sydorkneyöarna och Sydshetlandsöarna, Atlanten
Brittiska territoriet i Indiska oceanen
Brittiska Jungfruöarna, Västindien
Caymanöarna, Västindien
Falklandsöarna, Sydamerika
Gibraltar, Europa
Montserrat, Västindien
Pitcairnöarna, Stilla havet- Sankta Helena, Ascension och Tristan da Cunha, Afrika
Sydgeorgien och Sydsandwichöarna (närmast obebott), Atlanten
Turks- och Caicosöarna, Västindien
Se även
Källor
Noter
- ^ Gibraltar should join South West for elections to European Parliament Arkiverad 5 december 2007 hämtat från the Wayback Machine., Storbritanniens valkommission
- ^ British Nationality Act 1981
| |||||||
.svg){kind=small}
Media som används på denna webbplats
A text document icon with a red question mark overlaid. This icon is intended to be used in e.g. "unverified content" templates on Wikipedia.
Flag of Anguilla, adopted on 30 May 1990 and modified slightly on 25 January 1999.
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC0
Flag of the Turks and Caicos Islands
Location of the British Overseas Territories (red), Crown dependencies (blue), and Great Britain and Northern Ireland (green)
The flag of the Pitcairn Islands, arms courtesy an e-mail from the author of xrmap and the Blue Ensign from Image:Government Ensign of the United Kingdom.svg
Flag of Gibraltar
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 3.0
Royal Coat of Arms of the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland used by the monarch of the United Kingdom from 1952 to 2022 (as used in all places except Scotland).
| “ | Quarterly, First and Fourth Gules three lions passant guardant in pale Or armed and langued Azure (for England), Second quarter Or a lion rampant within a double tressure flory counter-flory Gules (for Scotland), Third quarter Azure a harp Or stringed Argent (for Ireland), the whole surrounded by the Garter; for a Crest, the imperial crown Proper; for Supporters, dexter a lion rampant guardant Or crowned as the Crest, sinister a unicorn Argent armed, crined and unguled Proper, gorged with a coronet Or composed of crosses patée and fleurs de lys a chain affixed thereto passing between the forelegs and reflexed over the back also Or; Motto 'Dieu et mon Droit’ below the shield, with the Union rose, shamrock and thistle engrafted on the same stem. | ” |
- PINCES, J.H & R.V., The Royal Heraldry of England, 1974, Heraldry Today.
