Storbritanniens försvarsminister
Storbritanniens försvarsminister | |
Vapen för försvarsministern | |
Flagga för försvarsministern | |
Säte | Whitehall |
---|---|
Underställd | Premiärministern |
Förste innehavare | Peter Thorneycroft |
Inrättat | 1 april 1964 |
Storbritanniens försvarsminister (engelska: Secretary of State for Defence eller i dagligt tal Defence Secretary) ingår i Storbritanniens regering, kabinettet, och ansvarar för försvarspolitiken och landets väpnade styrkor.[1]
Försvarsministern är chef för försvarsministeriet (Ministry of Defence) och bistås i detta av två vice ministrar som innehar titeln Minister of State. Försvarsministern är även ordförande i försvarsrådet (Defence Council) som är ministeriets högsta beslutsfattande organ. De två högsta opolitiskt tillsatta ämbetsmännen i ministeriet är dels den permanenta understatssekreteraren (Permanent Under Secretary) och försvarschefen (Chief of the Defence Staff).
Historik
Försvarsministerämbetet inrättades 1936 som Minister for Coordination of Defence och var då en av fyra ministerposter som ansvarade för krigsmakten. Försvarsministerns uppdrag var att möta det tilltagande hot från det allt aggressivare Nazityskland och stärka samordningen mellan de olika försvarsgrenarna, som alla hade var sin minister: krigsministern (Secretary of State for War), förste amiralitetslorden (First Lord of the Admiralty) och flygvapenministern (Secretary of State for Air).
När Winston Churchill tillträdde som premiärminister 1940 utnämnde han även sig själv till försvarsminister med den nya titeln Minister of Defence. Han efterträddes i båda befattningarna av Clement Attlee 1945. Från 1946 var försvarsministern ensam representant för militären i kabinettet och därmed tydligt överordnad krigs- och flygvapenministern samt förste amiralitetslorden. År 1947 inrättades Ministry of Defence (MoD).
I och med att Defence (Transfer of Functions) Act 1964 gick genom parlamentet samma år och erhöll kunglig sanktion införlivades Admiralty, War Office och Air Ministry i Ministry of Defence.[2] I samma lag ändrades också ministertiteln till Secretary of State for Defence.[2]
Tabell över historisk utveckling
Royal Navy | British Army | Royal Air Force | Samordning | |
1628 | First Lord of the Admiralty (1628–1964) | |||
1794 | Secretary of State for War (1794–1801) | |||
1801 | Secretary of State for War and the Colonies (1801–1854) | |||
1854 | Secretary of State for War (1854–1964) | |||
1919 | Secretary of State for Air (1919–1964) | |||
1936 | Minister for Co-ordination of Defence (1936–1940) | |||
1940 | Minister of Defence (1940–1964) | |||
1964 | Secretary of State for Defence (1964–) |
Lista över Storbritanniens försvarsministrar
Minister for Coordination of Defence (1936–40)
Namn | Från | Till | Parti | Premiärminister |
---|---|---|---|---|
Thomas Inskip | 1936 | 1939 | Konservativa partiet | Stanley Baldwin Neville Chamberlain |
Lord Chatfield | 1939 | 1940 | partipolitiskt obunden | Neville Chamberlain |
Minister of Defence (1940–64)
Namn | Från | Till | Parti | Premiärminister |
---|---|---|---|---|
Winston Churchill | 1940 | 1945 | Konservativa partiet | Winston Churchill |
Clement Attlee | 1945 | 1946 | Labourpartiet | Clement Attlee |
A.V. Alexander | 1946 | 1950 | ||
Manny Shinwell | 1950 | 1951 | ||
Winston Churchill | 1951 | 1952 | Konservativa partiet | Winston Churchill |
Earl Alexander av Tunis | 1952 | 1954 | partipolitiskt obunden | |
Harold Macmillan | 1954 | 1955 | Konservativa partiet | |
Selwyn Lloyd | 1955 | 1955 | Anthony Eden | |
Sir Walter Monckton | 1955 | 1956 | ||
Antony Head | 1956 | 1957 | ||
Duncan Sandys | 1957 | 1959 | Harold Macmillan | |
Harold Watkinson | 1959 | 1962 | ||
Peter Thorneycroft | 1962 | 1964 | Harold Macmillan Alec Douglas-Home |
Secretary of State for Defence (1964– )
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ ”Ministerial role: Secretary of State for Defence” (på engelska). www.gov.uk. https://www.gov.uk/government/ministers/secretary-of-state-for-defence.
- ^ [a b] ”Defence (Transfer of Functions) Act 1964” (på engelska). www.legislation.gov.uk. 1964. https://www.legislation.gov.uk/ukpga/1964/15. Läst 14 mars 2023.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Förenade kungarikets försvarsminister.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Valethske; Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Royal Coat of Arms of the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland in the style used by the Government of King Charles III from 2022 to the present (as used in all places except Scotland).
“ | Quarterly, First and Fourth Gules three lions passant guardant in pale Or armed and langued Azure (for England), Second quarter Or a lion rampant within a double tressure flory counter-flory Gules (for Scotland), Third quarter Azure a harp Or stringed Argent (for Ireland), the whole surrounded by the Garter; for a Crest, the imperial crown Proper; for Supporters, dexter a lion rampant guardant Or crowned as the Crest, sinister a unicorn Argent armed, crined and unguled Proper, gorged with a coronet Or composed of crosses patée and fleurs de lys a chain affixed thereto passing between the forelegs and reflexed over the back also Or; Motto 'Dieu et mon Droit’ ('God and my Right') below the shield. | ” |
- PINCHES, J.H & R.V., The Royal Heraldry of England, 1974, Heraldry Today.
The Army Flag (non-ceremonial): is authorized to be flown at any Army or inter-Service events of a non ceremonial nature, at Army headquarters and recruiting offices. The Army Flag is not to be flown as the principal flag denoting Army participation at any international event where the Union Flag should be flown (Ministry of Defence (1996). The Queen's Regulations for the Army 1975. Government of the United Kingdom p. 227. Retrieved on 14 November 2015.).
Författare/Upphovsman: Greenshed, Licens: GFDL
The flag of the British Secretary of State for Defence
Författare/Upphovsman: Lauren Hurley / No 10 Downing Street, Licens: OGL 3
Official cabinet portrait of John Healey