Storbritanniens försvarsmakt
British Armed Forces | |
Information | |
---|---|
Nation | Storbritannien |
Grundad | 1707 |
Organisationer | Flottan Armén Flygvapnet |
Högkvarter | Westminster, London, England, Storbritannien |
Högste befälhavare | Kung Charles III (de jure) Premiärminister Rishi Sunak (de facto) |
Statsråd | Försvarsminister Ben Wallace |
Försvarschef | General Nicholas Carter |
Militärtjänst | Nej |
Stående styrkor | 150 890 (2014) |
Ekonomi | |
Budget | 38,7 miljarder GBP (2009) |
Andel av BNP | 2,0 % (2016) |
Övrigt | |
Historia | Grundad vid sammanslagningen av Englands och Skottlands krigsmakter. |
Storbritanniens försvarsmakt (engelska: British Armed Forces), också känt inom landet som His Majesty's Armed Forces och ibland Armed Forces of the Crown,[1] är de väpnade styrkorna i Storbritannien. De består av tre vapenslag: Royal Navy (däribland Royal Marines), British Army och Royal Air Force.[2]
Organisation
Storbritanniens väpnade styrkor ingår i försvarsministeriet (engelska: Ministry of Defence) och består av tre försvarsgrenar.
Armén
Brittiska armén, på engelska British Army, är de huvudsaklien landbaserade styrkorna och 2014 hade den 87 180 heltidsanställda yrkesmilitärer. Dess huvudstridsstyrka var organiserad i två operativa divisioner och en snabbinsatsbrigad.
Flottan
Royal Navy är världens sjätte största örlogsflotta. Brittiska marinen hade 30 340 heltidsanställda yrkesmilitärer 2014. De största fartygen är två hangarfartyg i Queen Elizabeth-klassen samt tre amfibiefartyg. Det finns vidare sex jagare och 13 fregatter i tjänst. Ubåtsflottan består av 4 strategiska robotubåtar samt flera atomdriva attackubåtar av Trafalgar-klass och Astute-klass.
Marinkårens huvudstyrka bildade en amfibiebrigad.
Flygvapnet
Royal Air Force (RAF), är Storbritanniens flygvapen. RAF hade 33 210 heltidsanställda yrkesmilitärer 2014. Samma år bestod RAF:s huvudstridsstyrka av sex jaktdivisioner och fyra attackdivisioner.
Kärnvapen
Royal Navy och RAF har kärnvapenbestyckade komponenter. Storbritannien antas ha 160-225 kärnstridsspetsar.
Se även
Referenser
- ^ ”Armed Forces Act 1976, Arrangement of Sections” (på engelska). Raf.mod.uk. Arkiverad från originalet den 21 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090221072352/http://www.raf.mod.uk/legalservices/p3chp29.htm. Läst 15 juni 2012.
- ^ ”Ministry of Defence” (på engelska). Ministry of Defence. http://www.mod.uk/DefenceInternet/Home/. Läst 21 februari 2012.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Storbritanniens försvarsmakt.
|
|
|
Media som används på denna webbplats
The Army Flag (non-ceremonial): is authorized to be flown at any Army or inter-Service events of a non ceremonial nature, at Army headquarters and recruiting offices. The Army Flag is not to be flown as the principal flag denoting Army participation at any international event where the Union Flag should be flown (Ministry of Defence (1996). The Queen's Regulations for the Army 1975. Government of the United Kingdom p. 227. Retrieved on 14 November 2015.).
Författare/Upphovsman: George Bosanko, Licens: CC BY-SA 3.0
Ministry of Defence (United Kingdom) badge.
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Geord0 antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 3.0
Source: https://www.mod.uk
Copyright holder: Ministry of Defence
Permission: British Crown Copyright. [1]
Details:
Författare/Upphovsman: UK government, Licens: OGL v1.0
HMS Queen Elizabeth