Stora röda fläcken
Stora röda fläcken är ett stort röd- eller brunfärgat anticykloniskt stormsystem i planeten Jupiters atmosfär vid 22:a breddgraden söder om Jupiters ekvator, som har pågått minst 194 och kanske så mycket som 359 år.[1][2]
Stormens storlek minskar vartefter den avtar. Under 1800-talet var stormens diameter ca 4 gånger så stor som jorden. När Voyager 2 flög över Jupiter 1979 var den enbart 2 gånger jordens storlek och 2018 var den enbart 1,3 gånger jordens storlek [3]
Den är dock så stor att den kan observeras från jorden med relativt små teleskop. Den observerades möjligen först av den engelske naturforskaren Robert Hooke 1664 och med säkerhet av den italienske astronomen Giovanni Cassini, som beskrev den 1665.[4] Sedan 1878 har fenomenet studerats kontinuerligt [5][6]
Man har känt till andra liknande fast mindre fläckar som varat i decennier. Infraröda observationer och rotationsriktningen tyder på att den röda fläcken är en högtrycksregion vars molntoppar är betydligt högre och kallare än omgivande regioner. Det kan ha funnits liknande strukturer på Saturnus och Neptunus. Man känner inte till hur sådana strukturer kan bestå så länge.
Utforskande
25 februari 1979[7] när Voyager 1 var 9 200 000 km från Jupiter, skickade sonden de första detaljerade bilderna av Stora röda fläcken. Molndetaljer som var så pass små som 160 km var synliga. Det färggranna, vågliknande mönstret som ligger i västra delen (vänster) av fläcken visade sig vara en region med extremt komplext och variabelt vågmönster.
Rymdsonden Juno, som gick in i en bana runt Jupiters poler 2016 flög över fläcken 11 juli 2017 och tog åtskilliga bilder från ett avstånd av 8 000 km.[8][9] Juno kommer att fortsätta studera Jupiters atmosfär, och särskilt den Stora röda fläcken, under hela sitt uppdrag.[8]
Se även
Referenser
- ^ Anonym. ”The Great Red Spot” (på engelska). http://csep10.phys.utk.edu/astr161/lect/jupiter/redspot.html. Läst 5 mars 2014.
- ^ ”Jupiter Data Sheet” (på engelska). Space.com. http://www.space.com/3134-jupiter-data-sheet.html. Läst 5 mars 2014.
- ^ Mosher, Dave. ”Jupiter's Great Red Spot may have only 10 to 20 years left before it disappears” (på amerikansk engelska). Business Insider. https://www.businessinsider.com/how-long-jupiter-great-red-spot-will-last-2018-2. Läst 15 november 2022.
- ^ Björn Davidsson, Hans Helander, Hans Rickman. ”jupiter”. ne.se. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/jupiter. Läst 13 augusti 2020.
- ^ Chang, Kenneth (13 december 2017). ”The Great Red Spot Descends Deep Into Jupiter” (på engelska). The New York Times. https://www.nytimes.com/2017/12/13/science/jupiter-great-red-spot-juno.html. Läst 14 augusti 2020.
- ^ ”Great Red Spot” (på engelska). britannica.com. Encyclopædia Britannica. https://www.britannica.com/place/Great-Red-Spot. Läst 14 augusti 2020.
- ^ BRADFORD A. SMITH, LAURENCE A. SODERBLOM, TORRENCE V. JOHNSON, ANDREW P. INGERSOLL, STEWART A. COLLINS, EUGENE M. SHOEMAKER, G. E. HUNT, HAROLD MASURSKY, MICHAEL H. CARR, MERTON E. DAVIES, ALLAN F. COOK II, JOSEPH BOYCE, G. EDWARD DANIELSON, TOBIAS OWEN, CARL SAGAN, RETA F. BEEBE, JOSEPH VEVERKA, ROBERT G. STROM, JOHN F. MCCAULEY, DAVID MORRISON, GEOFFREY A. BRIGGS, VERNER E. SUOMI (1979). ”The Jupiter system through the eyes of Voyager 1” (på engelska). Science 204 (4396): sid. 951–972. doi:. PMID 17800430. Läst 14 augusti 2020.
- ^ [a b] Perez, Martin (12 juli 2017). ”NASA's Juno Spacecraft Spots Jupiter's Great Red Spot” (på engelska). NASA. Arkiverad från originalet den 15 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170715181311/https://www.nasa.gov/feature/jpl/nasa-s-juno-spacecraft-spots-jupiter-s-great-red-spot/. Läst 14 augusti 2020.
- ^ Chang, Kenneth (5 maj 2016). ”NASA's Juno Spacecraft Enters Into Orbit Around Jupiter” (på engelska). The New York Times. https://www.nytimes.com/2016/07/05/science/juno-enters-jupiters-orbit-capping-5-year-voyage.html. Läst 14 augusti 2020.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Stora röda fläcken.- Jupitersimuleringar
- Oval BA, eller "Röda Fläcken Jr.", uppstår
- Enorma stormar nära att slås ihop
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Detail image of Jupiter's Great Red Spot, taken by the Juno spacecraft flyover (PERIJOVE 7) on July 11,2017
The Great Red Spot as seen from Voyager 1 This dramatic view of Jupiter's Great Red Spot and its surroundings was obtained by Voyager 1 on February 25, 1979, when the spacecraft was 5.7 million miles (9.2 million kilometers) from Jupiter. Cloud details as small as 100 miles (160 kilometers) across can be seen here. The colorful, wavy cloud pattern to the left of the Red Spot is a region of extraordinarily complex and variable wave motion. To give a sense of Jupiter's scale, the white oval storm directly below the Great Red Spot is approximately the same diameter as Earth.
Suggested for English Wikipedia:alternative text for images: quarter view of Jupiter with the Great Red Spot at middle top as orange oval within a turbulent belt of wavy clouds. Below the Great Red Spot are various bands of turbulent clouds with smaller spots: some pale cream, others dark brown.
Original Caption Released with Image: This processed color image of Jupiter was produced in 1990 by the U.S. Geological Survey from a Voyager 2 image captured in 1979. The colors have been enhanced to bring out detail. Zones of light-colored, ascending clouds alternate with bands of dark, descending clouds. The clouds travel around the planet in alternating eastward and westward belts at speeds of up to 540 kilometers per hour. Tremendous storms as big as Earthly continents surge around the planet. The Great Red Spot (oval shape toward the lower-left) is an enormous anticyclonic storm that drifts along its belt, eventually circling the entire planet.