Stora och Lilla Somens kvarn

S. von Vogels del av Södermalm, 1647.

Stora och Lilla Somens kvarn var två väderkvarnarSödermalm i Stockholm. De låg i en grupp med en tredje, Christian Hanssons kvarn, på Kvarnbacken söder om Maria Magdalena kyrka i Maria Magdalena församling. Båda var från 1600-talet och försvann under 1800-talet. Ej att förväxla med Mårten Sommes kvarn eller Skinnarviks kvarn, som stod på Skinnarviksberget.

Stora och Lilla Somens kvarn

Tillaeus 1733: "Lilla Somens" (l), "Stora Somens (k) och "Christian Hanssons kvarn" (m). Norr är till höger.

Söder om Maria Magdalena kyrka fanns en grupp av väderkvarnar som är kända sedan 1480-talet. Vid slutet av dagens Kvarngatan, ungefär på platsen för nuvarande Södra Latin, fanns Kvarnberget (Quarneberget 1645, Väderkvarnsbacken 1646) med tre kvarnar i rad. De är markerade på Petrus Tillaeus karta från 1733 som: ”Stora Somens qu.”, ”Lilla Somens qu.” och ”Cristian Hanssons”.[1][2]Sigismund von Vogels ”Stockholmspanorama från Skinnarviksberget 1647” med del av Södermalm syns dessa tre väderkvarnar i rad strax söder om Maria Magdalena kyrka.

Ägare till kvarnarna var den tyska bagarsläkten Som (även Sohm eller Somme), genom Joachim Sohm eller möjligen brodern Mårten Sohm. Källorna är inte eniga i denna punkt.[3] Den mindre ”Lilla Somen” var en stolpkvarn och den större ”Stora Somen” var en holländare. På den lilla kunde man vrida hela kvarnhuset, medan på holländaren manövrerades enbart kvarnhuven med sina vingar i önskad vindriktning. Efter bagarsläktet uppkallades även Kvarnberget för ”Soms qwarn berg” (1740-tal). Tillaeus redovisade 1733 båda kvarnar som befintliga, medan Hanssons kvarn har en notis: ”Hwilken afbran d. 1 maj 1723”, alltså i samband med Katarinabranden 1723. Det betyder att Som-kvarnarna klarade den stora branden som förstörde Katarina kyrka samt 500 hus (varav 448 trähus) av Södermalms bebyggelse. Under 1800-talet är de inte längre med i några handlingar.

Mårten Sommes kvarn - Skinnarviks kvarn

Kvarteret Somens kvarn med "Mårten Sooms quarn" i Holms tomtbok, 1679.

Bagarsläktet Som (eller Sohm) från Tyskland ägde ytterligare en kvarn på Södermalm. Den kallas ”Skinnarviks kvarn” eller ”Mårten Sommes kvarn”. Denna stolpkvarn, som även syns i Holms tomtbok (1679) och på Tillaeus karta (1733), ägdes ett tag tillsammans med en annan tysk bagare, Mårten Kammecker (se Kammeckers kvarn).

Skinnarviks kvarn återfinns på kartor fram till 1840-talet men inte längre på Heinrich Neuhaus Stockholmspanorama från 1879, vilket innebär att kvarnen försvann någon gång mellan 1840-talet och 1879.[4] Björn Hasselblad (Stockholmskvarter 1979) anger felaktigt att kvartersnamnet Somens kvarnSkinnarviksberget härrör från Stora och Lilla Somens kvarn. Kvartersnamnet har sin förklaring i ”Mårten Sommes kvarn” som stod här. Kvarnplatsen motsvarar ungefär dagens adress Ludvigsbergsgatan 21.

Referenser

Noter

  1. ^ Förteckning över Stockholms kvarnar på Petrus Tillaeus karta från 1733.
  2. ^ Fogelström (1995), s. 146
  3. ^ Stockholms gatunamn (1986), s. 212
  4. ^ Fogelström (1995), s. 145-146

Tryckta källor

Media som används på denna webbplats

Kvarnen Schultan cropped.jpg
Kvarnen Schultan vid Grevgatan nära Karlaplan. Fotkvarn från 1600-talet namngiven efter en bagare Schult, revs i maj 1888 som Östermalms sista kvarn.
Von Vogel Södermalm.jpg
Sigismund von Vogel Stockholmspanorama från Skinnarviksberget 1647, del av Södermalm
Tillaeus Fatburen 1733.jpg
Sjön Fatburen och väderkvarnarna: "Lilla Somens" (l), "Stora Somens (k) och "Christian Hanssons kvarn" (m)
Mårten Sooms quarn, 1679.JPG
Mårten Sooms quarn i kvarteret Sommens Kvarn, Södermalm