Stora Skedvi kyrka
Stora Skedvi kyrka | |
Kyrka | |
Stora Skedvi kyrka i september 2008 | |
Land | Sverige |
---|---|
Län | Dalarnas län |
Ort | Skedvi kyrkby |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Västerås stift |
Församling | Säterbygdens församling |
Koordinater | 60°24′23.9″N 15°48′16″Ö / 60.406639°N 15.80444°Ö |
Invigd | 1200-talet |
Bebyggelse- registret | 21300000003979 |
Interiör |
Stora Skedvi kyrka är en kyrkobyggnad i Skedvi kyrkby. Den tillhör Säterbygdens församling i Västerås stift.
Kyrkobyggnaden
Stora Skedvi kyrka ligger på krönet av en trädbevuxen kulle, omgiven av odlingslandskap. Kyrkan består av ett kvadratiskt, treskeppigt långhus, smalare kor med tresidig östmur, utbyggd sakristia i norr och västtorn. Ingång i väster genom tornet. Exteriören har blottade gråstensmurar. Det brutna sadeltaket är avvalmat över koret. Tornhuven kröns av en lanternin. Interiören är helt övervälvd; mittskeppet med ribbförstärkta stjärnvalv. Mitt- och sidoskepp åtskiljs av åttkantiga murpelare. Läktare i väster, med insvängt mittparti buren av marmorerade träpelare.
Historik
Den äldsta stenkyrkan var en salkyrka av gråsten, sannolikt uppförd under 1200-talet. Kyrkan utvidgades, välvdes samt pryddes med kalkmålningar under senmedeltiden. Medeltidskyrkan utgör den befintliga långhusets mittskepp, medan sidoskeppen tillkom under 1600-talets andra hälft. Det nuvarande korpartiet daterar sig från 1735. Kyrkans befintliga planform blev fullständig 1762-1764 när tornet fogades till västgaveln. Vid en omfattande restaurering 1920-1922, under ledning av arkitekt Lars Israel Wahlman, knackade man bort exteriörens puts samt frilade valvens senmedeltida målningar. Filip Månsson tillfogade även dekorativa målningar i mittskeppets västra travé samt korpartiet. Markus Dahlberg 1995-11-27. 1991-1992 utfördes en större interiör restaurering, med bland annat ombyggnad av bänkinredning och läktare, samt rengöring av kalkmålningar.
Inventarier
- Krucifix av trä, oidentifierad upphovsman från början av 1400-talets första fjärdedel.
- Dopfunt i huggen kalksten inköpt 1675.
- Altarskåp av ek, annat lövträ och furu från verkstad i mälardalen under 1400-talets andra hälft.
- Kalkmålning av oidentifierad upphovsman under 1500-talets första hälft.
- Predikstol från 1827 av Johan Görsson, som även gjort högaltaret och bänkinredningen.
Orgel
- 1570 Kyrkans äldsta kända orgelverk.
- 1652 bygger av Lars Erichson en ny orgel.
- 1729 restaureras orgeln av Daniel Stråhle (1700-1746).
- 1744 restaurering av Gren & Stråhle.
- 1763-1769 ombyggnad av Anders Bengtsson Bergstedt, Dala-Husby (1704-1778).
- 1838 bygger Gustaf Andersson, Stockholm, (1797-1872) nuvarande orgel.
- 1922 firma A. Magnusson, Göteborg, bygger om orgeln.
- 1937 renovering, varvid Carillon utbytes mot Sesquialtera. Cornett ändras till III-korig.
- 1971 omfattande omdisponering av Gunnar Carlsson.
Disposition 1937:
Manual I | Manual II | Pedal | |
Borduna 16' | Gedackt 16' | Violon 16' | |
Principal 8' | Basetthorn 8' | Subbas 16' | |
Dubbelflöjt 8' | Rörflöjt 8' | Ekobas 16' | |
Flûte harmonique 8' | Violin 8' | Kvinta 10 2/3' | |
Gamba 8' | Aeolin 8' | Violoncell 8' | |
Dolce 8' | Voix céleste 8' | Borduna 8' | |
Oktava 4' | Flûte octaviante 4' | Basun 16' | |
Spetsflöjt 4' | Salicet 4' | ||
Oktava 2' | Waldflöjt 2' | ||
Cornett III ch. | Sesquialtera II ch. 2 2/3' + 1 3/5' | ||
Trumpet 16' | Vox humana 8' | Crescendosvällare | |
Trumpet 8' | Tremulant | Registersvällare |
Externa länkar och källor
- Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
- Historiska museet: Medeltidens bildvärd.
- Västerås stift: Stora Skedvi kyrka. Kulturhistorisk karakterisering
Litteratur och källor
- Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8
- Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Calle Eklund/V-wolf. Perspective corrections by Wolfgangus Mozart., Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.
Författare/Upphovsman: Edaen, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.
Författare/Upphovsman: Calle Eklund/V-wolf, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.
Författare/Upphovsman: Calle Eklund/V-wolf, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.
Författare/Upphovsman: Calle Eklund/V-wolf, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.
Författare/Upphovsman: Calle Eklund/V-wolf, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.
Författare/Upphovsman: Calle Eklund/V-wolf, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.
Författare/Upphovsman: Calle Eklund/V-wolf, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.
Författare/Upphovsman: Calle Eklund/V-wolf, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.
Författare/Upphovsman: Calle Eklund/V-wolf, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.