Stora Kils landskommun var en tidigare kommun i Värmlands län.
Administrativ historik
När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft inrättades i Stora Kils socken i Kils härad i Värmland då denna kommun. Den 1 januari 1886 (enligt beslut den 17 april 1885) ändrades namnet till Stora Kil.[1]
I kommunen inrättades 22 februari 1901 Kils municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1962.
Vid kommunreformen 1952 kvarstod kommunen oförändrad.
1 januari 1953 överfördes till Stora Kils landskommun och församling från Ulleruds landskommun och Övre Ulleruds församling ett område (Bonserud) med 29 invånare och omfattande en areal av 4,27 km², varav 2,50 km² land.[2]
1 januari 1971 uppgick den i Kils kommun.[3]
Kyrklig tillhörighet
I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Stora Kils församling.
Kommunvapen
Blasonering: I fält av silver en blå kil.
Vapnet fastställdes 1963, och övertogs 1971 av Kils kommun.
Geografi
Stora Kils landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 172,05 km², varav 144,63 km² land.[4]
Tätorter i kommunen 1960
I Stora Kils kommun fanns tätorten Kil, som hade 3 288 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i kommunen var då 69,7 procent.[5]
Politik
Mandatfördelning i valen 1938-1966
| Valår | V | S | SP | ÖVR | C | FP | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|
| 1938 | | 9 | 3 | | 6 | 5 | 2 | | 25 | | |
| 1942 | | 12 | | | 7 | 4 | 2 | | 25 | | |
| 1946 | 2 | 10 | | | 7 | 4 | 2 | | 25 | | |
| 1950 | | 12 | | | 7 | 4 | 2 | | 25 | 83,3 | |
| 1954 | 1 | 11 | | | 5 | 5 | 3 | | 25 | 78,3 | |
| 1958 | 1 | 12 | | | 5 | 4 | 3 | | 25 | 81,3 | |
| 1962 | | 13 | | | 5 | 5 | 2 | | 25 | 81,9 | |
| 1966 | | 11 | | 1 | 5 | 5 | 3 | | 25 | 84,1 | |
- Övriga 1966 var Vänstern-Kommunisterna
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Källor
- ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1890. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jämte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1894. sid. 65. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1890-andra.pdf. Läst 2 oktober 2014 Arkiverad 3 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 46. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014 Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 87. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 20. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
