Storängen

Storängen från luften i september 1967, vy mot väst. Till vänster syns Järlasjön och Saltsjöbanans spår. Till höger löper Värmdövägen och längst ut till höger syns anläggningsarbetena för Värmdöleden.

Storängen är ett villaområde i centrala Nacka i Stockholms län. Området är beläget strax sydost om Nacka Forum vid Saltsjöbanan mellan Lillängen och Saltsjö-Duvnäs. Storängens villasamhälle grundades 1904 av "Tjänstemännens Egnahemsförening vid Storängen" och de första villorna började byggas samma år. Redan 1909 var 107 tomter bebyggda av totalt runt 160.[1] År 2013 fanns drygt 150 villor med lika många familjer i området. Egnahemsföreningen existerar fortfarande och fungerar idag som intresseförening för de boende i Storängen.

Storängen anses vara ett av Sveriges bäst bevarade villasamhällen från 1900-talets början, tack vare sina tidstypiska stora trävillor i nationalromantikens stil och sin förhållandevis orörda miljö. De flesta villorna är arkitektritade, en hel del av dåtidens kända arkitekter, bland dem Ragnar Östberg, Torben Grut, Albin Brag, Ivar Callmander och Carl Westman. Några av dem bosatte sig själva i det nya villasamhället. Den som ritat flest hus i Storängen var Gustaf Hugo Sandberg.

Enligt en kulturhistorisk byggnadsinventering från 1979 bedömdes av 156 undersökta byggnader 18 som "omistliga" och 35 som "värdefulla". Hela området bedömdes som "omistlig kulturmiljö".[2] År 1987 förklarades området som riksintresse för kulturmiljövården.[3]

Bakgrund

Istället för att bruka marken blev det i slutet av 1800-talet allt lönsammare att sälja stora landområden för exploatering. Samtidigt rådde även en svår bostadsbrist i Stockholm. Trots att en byggnadsstadga och en byggnadsordning hade tillkommit för att förbättra bostadsvillkoren, ledde den stora befolkningstillväxten till ökad bostadsmisär.[4] För mindre bemedlade, ofta arbetarklassen, började Stockholms stad anlägga trädgårdsstäder som kunde nås med spårvagn.

Under perioden 1875–1910 uppstod även ett antal fristående samhällsbildningar i Stockholms utkanter som i första hand kunde nås med nya järnvägslinjer.[5] Villaförstäder som Storängen, Saltsjöbaden, Djursholm, Stocksund och Södertörns villastad började anläggas för välbärgade Stockholmare. Alla etablerades längs nya järnvägssträckor, som Saltsjöbanan, Roslagsbanan och Nynäsbanan. De som hade råd, ofta högre tjänstemän, flyttade långt utanför storstaden, där de bosatte sig i nybyggda villor på behörigt avstånd från den "osunda" storstaden.[6]

Geografi och historik

Avgränsning

Området Storängen ligger nära Storängens station och räknas inte till något av de kringliggande villaområdena Lillängen, Fannydalsplatån, Fannydalsområdet/Övre Järlasjön. Enligt en annan avgränsning består Storängen av det gamla optionsområdet tillhörande Tjänstemännens Egnahemsförening. Detta inkluderar bebyggelsen utmed Värmdövägen (från Vikdalsvägen till Skvaltan, med jämna nummer 160-186 och ojämna nummer 197-217), hela Krokvägen, Parkvägen från och med 32A, hela Parkgränden, hela John Lodéns väg, hela Lindvägen, hela Ängsvägen, hela Hörnvägen, Järlavägen jämna nummer från och med 18 och ojämna nummer från och med 9, hela Storängsvägen samt hela Storängens Strandväg. [7]

Storängen på häradskartan omkring 1905.Storängen med omnejd 1917-1934.
Storängen på häradskartan omkring 1905.
Storängen med omnejd 1917-1934.

Tidig historik

I början av 1900-talet letade Tjänstemännens Egnahemsförening efter ett område att bygga villor på för sina medlemmar. Valet stod mellan Stocksund norr om Stockholm och Storängen vid Järla sydost om Stockholm. Intresset var så stort för båda områdena att föreningen delade upp sig i två och Stocksund blev på sätt och vis Storängens systersamhälle.[8]

"Tjänstemännens Egnahemsförening vid Storängen m.b.p.a."

Storängens villasamhälle grundades 1904 av Tjänstemännens Egnahemsförening vid Storängen, från början huvudsakligen bestående av tjänstemän från övre medelklass. Föreningen skrev kontrakt med markägaren Järnvägsaktiebolaget Stockholm-Saltsjön som drev Saltsjöbanan. Marken vid Järla hade bolaget några år tidigare förvärvat från Järla gård.[9]

Bolaget ordnade stadsplan, byggde vägar, drog fram vatten och avlopp samt anlade så småningom en järnvägsstation. Vatten och avlopp installerades i husen, vilket ansågs väldigt exklusivt vid denna tid. Vattnet levereras från "ett fullt modernt anordnadt vattenledningsverk", hette det i en samtida reklambroschyr. Storängen fick elektricitet redan 1910, eller som samma reklambroschyr uttryckte det; "Samtliga vägar inom samhället äro väl upplysta medelst elektrisk ljus. Elektrisk ström för innerbelysning levereras inom egnahemsområdet af Aktiebolaget de Lavals Ångturbin enligt därom med föreningen träffat avtal."[10] Alla gemensamma anordningar som gatubelysning, vägrenhållning och vägunderhåll sköttes av genom föreningen anställd personal.

Medlemskap i föreningen var obligatoriskt för att man skulle få köpa tomt och bygga hus i det så kallade optionsområdet. Föreningen kunde avslå en ansökan, om man befarade att den sökande inte hade tillräckligt god ekonomi eller kunde tänkas "att den trefnad, som rådt och råder [...] äfventyras".[11] De som grundade föreningen var från början huvudsakligen tjänstemän i statlig eller privat tjänst, men så småningom anslöt konstnärer, musiker, arkitekter, universitetslärare, direktörer och ingenjörer. Det gav en särskild homogenitet åt både samhälle och bebyggelse.

Men det var inte enbart penningstarka familjer som ville bygga och flytta hit. Därför hade Egnahemsföreningen ett avtal med Svenska Lifförsäkringsbolaget om ett lån. Lånet var kopplat till en livförsäkring som innebar att om familjeförsörjaren avled, betalade försäkringsbolaget lånet.[12] Medlemmarna gick även i borgen för varandra intill ett belopp av 1 500 kr "med begränsad personlig ansvarighet" (m b p a).[13] Det ursprungliga optionsområdet med 77 tomter fulltecknades snabbt, utökades några gånger och 1910 hade föreningen cirka 110 medlemmar.

Historiska bilder, villor

Stadsplan och bebyggelse

Området

Anton Genbergs vy över Storängen och Järlasjön.
John Lodéns väg/Storängsvägen, 1905.
Midsommarfest på "Ängen" nedanför Storängens Samskola, 1927.
Storängssalen i Storängens Samskola.

På 1900-talets början var Storängen ett lantligt område långt utanför storstaden. I norra delen genomkorsades Storängen av Värmdövägen, som var en smal landsväg ut mot Värmdö. I söder gick den 1893 invigda järnvägslinjen mellan Slussen och Saltsjöbaden. Veckotidningen Idun från april 1906 beskrev Storängens lantliga idyll under rubriken ”Två artisthem på landet” (avseende Villa Bergh och Villa Pauli) på följande sätt: ”Den ned mot järnvägslinjen sluttande terrängen, nu öfverdragen af vinterns hvitaste damast, rymmer ett tjogtal villor, också strödda en smula godtyckligt, men dock af en viss karaktär, som bättre stämmer med landskapet. Här har ett antal tjänstemannafamiljer från hufvudstaden slagit sig ned…”[14]

Ett intryck av hur Storängen såg ut i början på 1900-talet ger den samtida målningen ”Vy över Järlasjön” av konstnären Anton Genberg. Utsikten är mot nordväst från berget vid Fannydalsplatån. Anton Genberg bodde själv mellan 1924 och 1929 vid Ängsvägen 14 i Storängen.[2]

Byggnadsordning och stadsplan

Storängens byggnadsordning från 1905 föreskrev att en egen byggnadsnämnd skulle inrättas. Anledningen var att det inte fanns någon kommunal byggnadsnämnd när Storängen började bebyggas. I nämnden satt tre ledamöter från föreningen och en från Järnvägsaktiebolaget Stockholm-Saltsjön. Det stadgas särskilt att byggnadsordningen inte fick fastställas av Kungl. Maj:t. Därför kan den inte heller upphävas av stat eller kommun. Storängens byggnadsordning är en helt privaträttslig inrättning som ingen annan än Egnahemsföreningens medlemmar råder över. Därför är byggnadsordningen i vissa delar giltig än idag.[15] För övrigt gäller idag kommunens bygglovsbestämmelser.

Nybyggnadsområdet var en vidsträckt äng mellan Järlasjöns östra del och runt Värmdövägen.[16] Det fanns möjlighet att välja mellan skogstomter i utkanten av området och mer centralt belägna, plana ängstomter. Vägnätet utlades så att huvudvägarna strålade samman vid järnvägsstationen i den sydöstra delen av samhället. På så vis kunde alla tomter nås snabbt och lätt, eftersom tåget var det främsta kommunikationsmedlet till och från Stockholm. Det ursprungliga vägnätet är fortfarande bevarat nästan i sin helhet, även om några vägar har ändrade namn. I nordöstra delen försvann några kvarter med sju villor när Saltsjöbadsleden anlades i slutet av 1960-talet.[9]

Villorna skulle inte uppföras högre än två våningar, avståndet mellan huset och tomtgränsen fick inte understiga sex meter, villorna fick inte byggas för fler än högst två familjer och grundytan fick inte överstiga en tiondel av tomtens yta. Bebyggelsen i Storängen karakteriseras av stora husvolymer, taken är i många fall generöst tilltagna och ytterväggar utsmyckade med skurna eller svarvade detaljer. Fasaddelar som fönsterfoder, fönsterluckor och vindskivor är ofta målade i grön kulör.[9]

Arkitektur

De flesta villorna är arkitektritade. De mest kända arkitekterna är Ragnar Östberg, Torben Grut och Carl Westman. Den som ritat flest hus i Storängen är Gustaf Hugo Sandberg, med 14 byggnader inklusive Storängens stationshus. Albin Brag ritade åtta villor och Ivar Callmander anlitades också flitigt. Han är representerad med sex hus, bland dem den egna bostaden vid Prästgårdsvägen 8, där han bodde mellan 1906 och 1916.

Den första villan som uppfördes var Villa Lodén, som började byggas den 30 juni 1904.[17] Villan ligger vid John Lodéns väg 15 och dess byggherre var vice häradshövdingen John Lodén, en av föreningens grundare. Vägen hette då Duvnäsvägen, men har senare fått namnet efter Lodén.[18] Grannvillan, Villa Borell vid John Lodéns väg 17, beställdes av riksgäldskommissarien Tor Borell och byggdes 1904 efter ritningar av arkitekt Albin Brag. Även Tor Borell var en av föreningens grundare. Under 1904 blev de sex första villorna färdiga och redan 1910 fanns här ett hundratal färdiga hus.

De tidiga villorna är oftast byggda i nationalromantisk stil eller i jugend/jugendbarock. Ett exempel på jugend är den magnifika Villa Jacobsen vid Lindvägen 13, en stenvilla som överingenjör Waldemar Jacobsen, chef vid Bergsunds Mekaniska Verkstad, lät arkitekt Albin Brag rita. Från 1917 fram till 1961 låg Nackas kommunalkontor i byggnaden. En annan villa med intressant bakgrund är den så kallade Lotterivillan vid Storängens strandväg 4. Villan uppfördes 1908 efter ritningar av Ivar Callmander och visades på Konstindustriutställningen 1909Djurgården, där den var högsta vinsten i ett lotteri. Efter utställningen flyttades den till Storängen. Allt ingick i vinsten: tomt, hus och komplett möblering.[19] Vinnaren av lotteriet och förste ägaren var ingenjör P.A. Broman, som ägde huset fram till 1911.

År 1912 byggdes Storängens Samskola vid Värmdövägen 176 i nationalromantisk stil, efter ritningar av arkitekt Ivar Callmander. Där gavs så kallad förberedande undervisning. Skolan används idag av en Montessoriförskola. På övervåningen finns Storängssalen som är lokalföreningens samlingssal och festlokal. Salens takstolar och takpanel dekorerades av två dekorationsmålare vid Filip Månssons målarskola i Saltsjöbaden.[20] Söder om Samskolan, centralt i området, finns en cirka 10 000 m² stor öppen grönyta som kallas Ängen. Den är numera kulturminne och nyttjas fortfarande som samhällets lekyta och festplats. Mellan Parkvägen, Lindvägen och John Lodéns väg omvandlades ett antal tomter till en park med tennisbana. Egnahemsföreningen är förvaltare samt ägare av Samskolan, Ängen och parken inklusive tennisbanan.

Det finns även några funkisvillor från 1930- och 1940-talen och under senare årtionden har tillkommit några hus ritade av okända arkitekter. Nu är alla tomter bebyggda och någon förtätning får ej göras till följd av ett villaservitut, som innebär att de boende har rätt att kräva att övriga fastighetsägare inom området måste följa vissa bestämmelser. Exempelvis är det inte tillåtet att avstycka tomten eller att använda huset till annat än privatbostad.[21] Mer än två tredjedelar av husen kom till under områdets första tio år.

Tidiga storängsbor

Hanna Pauli i sin ateljé i Villa Pauli, 1906.
Villa Jularbo i Storängen.

Till de första nybyggarna i villasamhället hörde konstnärsparet Georg och Hanna Pauli. De flyttade redan 1904 till Villa Pauli vid Värmdövägen 205. Till nära grannar hade de sedermera borgarrådet Yngve Larsson, arkitekten Gustaf Hugo Sandberg och konstnären Richard Bergh. Bland andra bildkonstnärer, som bodde i Storängen märks Anton Genberg, Gottfrid Kallstenius med hustru Gerda Roosval-Kallstenius och Thure Lennart Nyblom samt skulptören John Börjeson. Skulptören Hjalmar Norrström hade sin bostad och ateljé vid Ängsvägen 21. Huset hade han ritat själv och där bodde han fram till sin död 1924.[2]

Tidningsmannen Thorgny Wallbeck-Hallgren och författaren Per Hallström bodde i Storängen liksom bokförläggarna Wilhelm Widstrand och Per Karl Wahlström (förlag Wahlström & Widstrand).[22] Till kända ingenjörer, som hörde till de första boende, hör konstruktören Jonas Hesselman. Han bodde mellan 1907 och 1957 i den efter honom uppkallade Villa Hesselman, nuvarande Krokvägen 13.

Dragspelsvirtuosen Carl Jularbo bodde i Storängen fram till sin död 1966. [23]

Storängen idag

År 2013 fanns drygt 150 villor med lika många familjer i Storängen. Sju hus revs i slutet av 1960-talet för att ge plats för Saltsjöbadsleden och två hus har brunnit ner, men ersatts av nya. På 1960-talet hade kommunen planer på att riva Storängen och bygga flerbostadshus istället. Men tack vare lokalföreningens motstånd räddades Storängen kvar. I Storängen finns idag ett aktivt föreningsliv med bland annat ”Storängens Lawntennisklubb” (bildad 1919), ”Trädgårdssällskapet” (bildat 1994), ”Storängstraktens Villaägareförening” (bildad 1997) och ”Storängens bokklubb” (bildad 2012).[24] ”Tjänstemännens Egnahemsförening vid Storängen” fungerar idag som intresseförening för de boende i Storängen.[25] Numera är området klassat som riksintresse för kulturmiljövården och ses som ett av Sveriges bäst bevarade villaområden från tidigt 1900-tal.[26]

Byggnader i urval

Ordnade efter adress och i alfabetisk ordning. Bedömningarna "omistlig", "värdefull" och "intressant" enligt en kulturhistorisk byggnadsinventering av Storängen år 1979.[2]

Nutida bilderFastighetAdressByggårArkitektByggherreBedömning
Villa ÅstrandJohn Lodéns väg 141904
områdets skola 1905-1912
Kristian LundmarkO. Åstrand,
bokhållare och skolfröken[27]
"Värdefull"
Villa LodénJohn Lodéns väg 151904
områdets första villa
OkändJohn Lodén,
en av Storängens grundare
Ingen bedömning
Villa BorellJohn Lodéns väg 171904Albin BragTor Borell,
en av Storängens grundare
"Intressant"
Villa WahlströmJärlavägen 231906Torben GrutPer Karl Wahlström,
bokförläggare
"Omistlig"
Villa EdbergJärlavägen 281907Ivar CallmanderJohn Edberg,
bergsingenjör
"Omistlig"
Villa Widstrand
Villa Skoga
Krokvägen 1A1906Elis BerghWilhelm Widstrand,
bokförläggare
Ingen bedömning
Villa Kallstenius
Villa Kallstena
Krokvägen 1B1906Gustaf PettersonGottfrid Kallstenius,
och hustru Gerda Roosval-Kallstenius
konstnärer
"Värdefull"
Villa WaernKrokvägen 71905Torben GrutCharles U. Waern[28]
grosshandlare
"Omistlig"
Villa Georg LangeKrokvägen 101906Edvard BäckströmGeorg Lange,
direktör[28]
"Intressant"
Villa UpmarkKrokvägen 111906Georg A. NilssonGustaf Upmark den yngre
museiman,
bodde här 1906-1917
"Intressant"
Villa HesselmanKrokvägen 131906Albin BragJonas Hesselman
civilingenjör och konstruktör,
bodde här 1906-1957
"Intressant"
Villa WallinLindvägen 1B1907Gustaf Hugo SandbergFanny Wallin[27]"Värdefull"
Villa EricsonLindvägen 101904Gustaf Hugo SandbergAnders Ericson,
kassör i villaföreningen
"Omistlig"
Villa JacobsenLindvägen 131905Albin BragWaldemar Jacobsen,
överingenjör
Nackas kommunalkontor 1916-1961
"Värdefull"
La FéreLindvägen 161904Hugo RahmGustaf de Frumerie,
arkitekt
Här växte kompositören Gunnar de Frumerie upp.
"Omistlig"
Villa TrobäckParkvägen 411906Gustaf Hugo SandbergFredrik Trobäck,
musikdirektör[29]
"Värdefull"
Villa KrahéParkvägen 451904Carl Fredrik KrahéCarl Fredrik Krahé,
ingenjör[27] (den egna bostaden)
"Värdefull"
Villa Wallbeck-HallgrenParkvägen 461907-1908Alf LandénThorgny Wallbeck-Hallgren,
tidningsman
"Omistlig"
Villa WållgrenPrästgårdsvägen 11907Ivar CallmanderErnst Fritz Wållgren,
ingenjör
därefter Emile Stiebel, skådespelare
"Omistlig"
Villa Callmander
Villa Rendahl
Prästgårdsvägen 81906Ivar CallmanderIvar Callmander,
arkitekt (den egna bostaden)
"Omistlig"
Villa Tillflykten
Villa Leander
Storängens strandväg 11904Arvid BjerkeHans Leander,
journalist[28]
"Omistlig"
Storängens stationshusStorängens strandväg 2A1905Gustaf Hugo SandbergJärnvägsaktiebolaget Stockholm-SaltsjönIngen bedömning
LotterivillanStorängens strandväg 41908 (Biskopsudden)
1909 (Storängen)
Ivar CallmanderKonstindustriutställningen 1909,
högsta vinsten i ett lotteri som gick till P.A. Broman, ingenjör
"Omistlig"
Villa SchubertStorängens strandväg 91905
(enligt vindflöjeln)
Gustav Louis SchubertG.L. Schubert,
tjänsteman[27]
"Omistlig"
Villa Solvik
Villa Bjönidet
Storängens strandväg 141904Adolf NordenborgAdolf Nordenborg.
arkitekt (den egna bostaden)[28]
"Värdefull"
Villa DahlströmStorängens strandväg 161904P.G. HjerténHjalmar Dahlström,
veterinär[27]
"Intressant"
Villa GaddStorängens strandväg 201905Axel Herman ForsbergA.D. Gadd,
amanuens, konsistorienotarie[27]
"Intressant"
Villa Lidforss
Villa Liden
Storängsvägen 61906Edvard BernhardErik Lidforss,
advokat[28]
"Värdefull"
Villa SundelinStorängsvägen 71906Karl GüettlerArtur Sundelin,
banktjänsteman[28]
"Omistlig"
Villa JacobssonStorängsvägen 131904Gustaf Hugo SandbergP.M. Jacobsson,
banktjänsteman[27]
"Värdefull"
Villa BellanderStorängsvägen 261918,
efter en brand
Ragnar ÖstbergAdolf Bellander,
läkare[30]
"Intressant"
Storängens SamskolaVärmdövägen 1761912Ivar CallmanderTjänstemännens egnahemsförening"Omistlig"
Villa HallströmVärmdövägen 1991907Albin BragPer Hallström,
författare och civilingenjör
"Värdefull"
Villa Yngve LarssonVärmdövägen 2011907Ragnar ÖstbergYngve Larsson,
politiker
"Omistlig"
Villa PauliVärmdövägen 2051904Albin BragGeorg och Hanna Pauli,
konstnärer
"Omistlig"
Villa SandbergVärmdövägen 2091904Gustaf Hugo SandbergGustaf Hugo Sandberg,
arkitekt (den egna bostaden)
"Omistlig"
Villa BerghVärmdövägen 2151906Albin BragRichard Bergh,
konstnär och museiman
"Omistlig"
Villa SoltäppanÄngsvägen 121907Gunnar DjurbergE. Blanck,
Grosshandlare
"Värdefull"
Villa NorrströmÄngsvägen 211907Hjalmar NorrströmHjalmar Norrström,
skulptör (den egna bostaden)
bodde här fram till 1924
"Intressant"

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Storängen - Fastigheterna.
  2. ^ [a b c d] Storängen: Bedömningar enligt kulturhistorisk byggnadsinventering 1979.
  3. ^ ”Storängens och Storängssalens historia.”. Arkiverad från originalet den 10 december 2013. https://web.archive.org/web/20131210104956/http://storangssalen.se/historia.html. Läst 2 december 2013. 
  4. ^ Lundevall (2006), sida 71
  5. ^ Lundevall (2006), sida 97
  6. ^ ”Om Storängen - Goda arkitekter.”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924110638/http://www.storangen.se/om-storangen/. Läst 6 december 2013. 
  7. ^ ”Karta över optionsområdet.”. Arkiverad från originalet den 26 december 2013. https://web.archive.org/web/20131226220847/http://www.storangen.se/wp-content/uploads/2013/02/Optionsomr%C3%A5det.jpg. Läst 25 december 2013. 
  8. ^ Storängens historia / Hur det började.
  9. ^ [a b c] Stockholms Läns museum: Storängen, bebyggelsen.
  10. ^ Stockholms förstäder och villasamhällen 1911, s. 207
  11. ^ Stockholms förstäder och villasamhällen 1911, s. 205
  12. ^ Stockholms förstäder och villasamhällen 1911, s. 206
  13. ^ Storängens historia / Finansiering.
  14. ^ ”Idun, april 1906: Två artisthem på landet.”. Arkiverad från originalet den 3 december 2013. https://web.archive.org/web/20131203042649/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_14.pdf. Läst 4 december 2013. 
  15. ^ Storängens historia / Lokal byggnadsnämnd.
  16. ^ Hultin (2002), s. 179
  17. ^ Nacka infobank: John Lodéns villa var det första nybygget i Storängen.
  18. ^ John Lodéns villa. Arkiverad 12 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  19. ^ Sörenson (1999), s. 409
  20. ^ ”Storängens samskola och Storängssalen.”. Arkiverad från originalet den 10 december 2013. https://web.archive.org/web/20131210104956/http://storangssalen.se/historia.html. Läst 2 december 2013. 
  21. ^ Storängens historia / Servitut.
  22. ^ Storängens historia / Kända storängsbor i äldre tid.
  23. ^ Minnenas Journal
  24. ^ Storängens föreningsliv.
  25. ^ Tjänstemännens Egnahemsförening vid Storängen på Facebook.
  26. ^ ”Nacka Värmdö Posten: ”Man får en varm känsla av att bo här”, publicerad 22 maj 2012.”. Arkiverad från originalet den 24 december 2013. https://web.archive.org/web/20131224102219/http://www.nvp.se/Arkiv/Artiklar/2012/05/Man-far-en-varm-kansla-av-att-bo-har/. Läst 23 december 2013. 
  27. ^ [a b c d e f g] Storängens adressförteckning 1906.
  28. ^ [a b c d e f] Storängens adressförteckning 1909.
  29. ^ Storängens adressförteckning 1907.
  30. ^ Adressförteckning Stockholms förstadssamhällen 1920.

Tryckta källor

  • Peter Lundevall (2006). Stockholm, den planerade staden. Carlssons bokförlag. ISBN 91-7203-788-1 
  • Sörenson, Ulf (1999). När tiden var ung. Stockholm: Monografier utgivna av Stockholms stad. ISBN 91 7031 064 5 
  • Olof Hultin; Ola Österling; Michael Perlmutter (2002) [1998]. Guide till Stockholms arkitektur. Stockholm: Arkitektur Förlag. Libris 8465772. ISBN 91 86050‐58‐3 
  • Stockholms förstäder och villasamhällen. (faksimil av särtryck av originalupplaga, 1911). Tjänstemännens egnahemsförening vid Storängen, Trädgårdssällskapet. 2004. Libris 11169191. ISBN 91-7120-072-X 

Externa länkar


Media som används på denna webbplats

Villa Mattsson 1910.jpg
När disponent Rudolf Mattsson 1904 lät bygga denna villa på Lindvägen 9 - nu nr 12 - 1905 lät han måla den röd med vita knutar. Huset är numera ommålat och kallas "rosa villan". Arkitekten är okänd.
Villa Lockshall 1910-tal.jpg
Storängen, Lindvägen, Villa Jacobsen (Villa Lockshall)
Villa Hallström 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Hallström, Värmdövägen 199, arkitekt Albin Brag
Villa Upmark 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Upmark, Krokvägen 11, arkitekt Georg A. Nilsson
Villa Jularbo, Storängen.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Jularbo, Krokv 16, Storängen, bostad för Carl (Kalle) Jularbo, dragspelsmästare (1953-66).
Villa Edberg, Storängen 2008b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Edberg hörn Järlavägen 28/Parkvägen, arkitekt Ivar Callmander
Villa Kallstenius 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Kallstenius även Kallstena, Krokvägen 1B, arkitekt Gustaf Petterson (1855-1933)
Storängen 1917-1934.JPG
Författare/Upphovsman: SE/SSA/Stockholmskartor/ 1917-34, Licens: CC BY-SA 3.0
Storängen på detaljerad karta över Stockholm med omnejd. Upprättad mellan 1917 och 1934.
Villa Pauli 2013a 02.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Pauli, Storängen, arkitekt Albin Brag
Villa Dahlström 2013a 01.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Dahlström, Storängens strandväg 16, arkitekt PG Hjertén
Villa Storängsvägen 13.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Storängsvägen 13, arkitekt Gustaf Hugo Sandberg
Villa Wållgren 1911.jpg
Wållgrens villa, Prästgårdsvägen 1, arkitekt Ivar Callmander
Soltorp Skola Storängen 1905.JPG
Soltorps skola var den första skolan i Storängen. Den startades omkring 1905 av fru Åstrand. Skolan låg på Duvnäsvägen 12, nuvarande John Lodéns väg 14. Huset ritades 1904 av Kristian Lundmark.
Villa Skoga 1920-tal.JPG
Villa Skoga på f.d. Skogsvägen - idag Krokvägen 1 A. Byggnaden ritades av arkitekt Elis Bergh på uppdrag av bokförläggare Wilhelm Widstrand, som åren 1906 - 1922 var bosatt i villan.
Lotterivillan 1909.jpg
Lotterivillan på Konstindustriutställningen 1909, arkitekt Ivar Callmander
Villa Hesselman 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Hesselman, Krokvägen 13, arkitekt Albin Brag
Villa Krahé 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Krahé, Parkvägen 45, arkitekt Carl Fredrik Krahé till sig själv
Villa Wahlström 2013 01.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Wahlström, Järlavägen 23, arkitekt Torben Grut
Storängen station sationshus nov 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Storängens station sationshus
Villa Pauli, 1906 a.jpg
Villa Pauli, Hanna Paulis ateljé
Villa Borell, Storängen.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Borell, John Lodéns v 17, arkitekt Albin Brag, byggherre Th Borell, en av Storängens grundare (1904-08)
Villa Solvik 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Solvik, även kallad Björnidet, Storängens strandväg 14, arkitekt Adolf Nordenborg (den egna bostaden)
Ängen 1927.jpg
Vid Egnahemsföreningens traditionella midsommarfest på Ängen nedanför samskolan gick man förr “man ur huse” för att klä stången, leka och dansa.
Storsalen Storängen 2013a 02.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Storängssalen i Storängens samskola
Lotterivillan 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Lotterivillan, Storängens strandväg 4, arkitekt Ivar Callmander
Lindvägen 13 Villa Jacobsen.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Lindvägen 13, Villa Jacobsen Storängen
Krokvägen 27 Gamla Enskede Typhus IV 003.jpg
Författare/Upphovsman: Jordgubbe, Licens: CC BY 3.0
Krokvägen 27, Gamla Enskede, typhus IV. Huset byggdes 1910, arkitekt C A Andersson och Axel H Forsberg. 1½ vån trähus med röd liggande fasspåntpanel, sadeltak. Huset kallade även "Enskedesugan".
Anton Genberg Järlasjön från Vattentornsberget.jpg
Utsikten är mot nordväst från berget vid Fannydalsplatån.
Storängen flygfoto 1967.jpg
Författare/Upphovsman: Claesson, Erik, Licens: CC0
Storängen flygfoto vy mot väst med Järlasjön t.v.
Villa Wallbeck-Hallgren nov 2013b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Wallbeck-Hallgren, Parkvägen 46, Storängen, Nacka
Villa Lidforss 2013a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Lidforss, Storängsvägen 6, arkitekt Edvard Bernhard
Villa Wållgren 2013b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Wållgren, Prästghårdsvägen 1, arkitekt Ivar Callmander
Villa Callmander 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Callmander (även Villa Rehndahl eller Villa Bjönbo?), Prästgårdsvägen 8, arkitekt Ivar Callmander, den egna bostaden 1906-1916
Villa Norrström 2013b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Norrström, Ängsvägen 21, arkitekt Hjalmar Norrström
Villa Schubert 2013a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Schubert, Storängens strandväg 9, arkitekt Gustav Louis Schubert
Villa Ericson 2013a 01.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Kassör Anders Ericsons villa på Lindvägen 10, hörnet Storängsvägen ritades år 1904 av arkitekt Gustaf Hugo Sandberg
Villa Trobäck.jpg
Villa Trobäck, Parkvägen 41, arkitekt Gustaf Hugo Sandberg
Villa Gadd 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Gadd, Storängens strandväg 20, arkitekt A Forsberg
Storängen 1905.JPG
Storängen ca 1905
Villa Sundelin 2013a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Sundelin, Storängsvägen 7, arkitekt Karl Güettler
Villa Bellander, Storängen.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Bellander, Storängen (Storängsv 26 alt John Lodéns v 11) arkitekt Ragnar Östberg. ursprungligen ritad av Sam Kjellberg och brandskadades.
Villa Soltäppan.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Soltäppan, Ängsvägen 12, arkitekt Gunnar Djurberg
Storängens samskola 2013c.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Storängens samskola, Värmdövägen 1976, arkitekt Ivar Callmander
Villa Wallin, Storängen.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Wallin, Lindv 1B, Storängen, arkitekt Gustaf Hugo Sandberg
Villa La Fére 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
La Fére, villan på Lindvägen 16 ritades år 1904 av arkitekt Hugo Rahm på uppdrag av Gustaf de Frumerie. Här växte senare kompositören Gunnar de Frumerie upp.
Villa Waern 2013a 01.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Waern, Krokvägen 7, arkitekt Torben Grut
Villa Larsson nov 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Yngve Larsson, fasad mot ost.
Villa Widstrand 2013b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Widstrand (även Villa Skoga), på f.d. Skogsvägen - idag Krokvägen 1 A. Byggnaden ritades av arkitekt Elis Bergh på uppdrag av bokförläggare Wilhelm Widstrand, som åren 1906 - 1922 var bosatt i villan.
Villa Richard Bergh 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Richard Bergh, Värmdövägen 215, arkitekt Albin Brag
Korsningen-J-Lodéns-v-o-Storängsv 1905.jpg
Storängen: Bilden är tagen från korsningen John Lodéns väg/Storängsvägen.
Villa Sandberg 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Sandberg, Värmdövägen 209, arkitekt Gustaf Hugo Sandberg, den egna bostaden
John Lodens väg 14.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Åstrand, John Lodens väg 14, arkitekt Kristian Lundmark
Villa Krokvägen 10 Storängen.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa på Krokvägen 10 (f.d. Skogsvägen) ritad år 1906 av arkitekt Edvard Bäckström för direktör Georg Lange. Denna villa, som bland annat inrymt Studieförbundet Vuxenskolan. Skulle rivas 1970 men behölls som platskontor för bygget av Saltsjöbadsleden.
Villa Trobäck 2013a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Trobäck, Parkvägen 41, arkitekt Gustaf Hugo Sandberg
Tjänstemännens egnahemsförening vid Storängen.jpg
Tjänstemännens egnahemsförening vid Storängen
Storängen soltäppan.jpg
Villan på Ängsvägen 13 (nu Ängsvägen 12) byggdes år 1907 efter ritningar av Gunnar Djurberg. Den kallades Soltäppan. Här bodde fil dr Karl Fries med familj.
Villa Tilllflykten 2013a 02.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Tilllflykten, Storängens strandväg 1, arkitekt Arvid Bjerke
Villa Gullvivan 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Gullvivan även Villa Lodén, John Lodéns väg 15, arkitekt okänd