Stockholms stadsvapen
Stockholms stadsvapen | |
Tolkning av stadsvapnet efter dess blasonering. | |
Detaljer | |
---|---|
Ägare | Stockholms kommun |
Infört | 1376 |
Sköldemärken | Krönt huvud av Erik den helige |
Stockholms stadsvapen eller dess kommunvapen innehåller Sveriges skyddshelgon kung Erik den heliges huvud med kunglig krona av medeltida, öppen modell. Vapnet standardiserades och fastställdes formellt först på 1900-talet, men vapnet har en längre historia och dess motiv har använts i sigill för staden sedan 1300-talet.
Blasonering
Nuvarande blasonering av vapnet lyder: I blått fält ett krönt S:t Erikshuvud av guld.
Historik
Medeltida sigill
Stockholms stads vapen har sitt ursprung i stadens medeltida sigill.
Stockholms äldsta sigill är känt genom ett dokument från 1296; det framställde bilden av två torn och vatten, en bild som liknar många andra medeltida städers. Inte långt därefter skaffade sig staden en mer utarbetad sigillbild, men fortfarande på samma tema, framställande tre torn, porttorn och mur, vilket är känt först från 1326.
Sigillbilden med tornen utträngdes av ett annat (äldsta kända avtrycket från 1376) med Erik den heliges huvud, och denna senare bild återfinns i sina huvuddrag i det nuvarande kommunvapnet, men borgmotivet användes länge parallellt, med sin sista kända förekomst 1607.[1][2][3]
- Historiska sigill
- Sigill känt från 1296
- Sigill känt från 1326
- Sigill känt från 1376
- Sigill från 1426
- Sigill från 1680[4]
S:t Eriksbilden
Tidigare framställdes vapnet olika i olika delar av stadens administration, så att S:t Erik i vissa fall kunde framstå som en uppkommande bröstbild. För att få en enlighetlig profil anlitades Yngve Berg 1923 att framställa en bild som skulle gälla för staden. Berg baserade utformningen på en helgonbild i Roslags-Bro kyrka, på förslag från en utredning av andre riksarkivarien Ivar Simonsson.[5] En artikel i Sveriges Hembygdsförbunds tidskrift ifrågasatte dock 1996 om helgonbilden faktiskt föreställer S:t Erik eller möjligen S:t Olof.[6]
Yngve Bergs bild låg till grund för den exempelbild som åtföljde den fastställelse av vapnet som gjordes av Kungl. Maj:t (regeringen) den 19 januari 1934.[källa behövs] Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974[2] i enlighet med den nya lagstiftning som då hade trätt i kraft avseende juridiskt skydd för svenska kommunvapen. Den bild av vapnet som staden numera använder togs fram på stadens uppdrag av konstnären Karl-Erik Forsberg 1961.[7] Detta vapen ingår i stadens logotyp.[8]
- Historiska varianter av Stockholms vapen (urval)
- Polisbricka för Stockholmspolisen, 1800-tal
- På Norra Real, 1888-91
- Stockholms stads sparbank, 1894-97
- Som relief på fasaden Norsborgs vattenverk, 1903
- Apoteket Sankt Erik, Fleminggatan 75, 1899
- Som väggmålning i Norsborgs vattenverk, 1906
- På Nybohovsstationen, 1914
- På gjutjärnslock för Stockholm Vatten
- Som stenläggning på Medborgarplatsen
- Över huvudentrén till Värtaverket, 1903
- Stockholms vapen i logotyp med text
- Bergs förslag, 1922[9]
Inkorporerade stadsdelar
Norrmalm var en egen stad 1602-1635, med egen magistrat och borgmästare. Denna stad använde ett sigill med en sköld omskriven av texten "STOCHOL NORRA FÖRSTADS SECRETE". I skölden syns en vase uppskjutande ur en öppen krona, allt svävande ovanför vad som liknar ett brinnande bål.[10] I själva verket är det Norrmalm som avbildats sett från söder. Det som ser ut som eldslågor är Brunkeberg, och under berget syns Norrström och Norrbro som utgjorde gränsen mellan de båda städerna.[11] Kronan och vasen syftar sannolikt på Norrmalms nära kopplingar till slottet och kungamakten, samt på hertig Karl som gjort staden självständig.
Ingen av de mindre kommuner som inkorporerades i staden under 1900-talet hade egna vapen, varför det föll sig naturligt att stadens vapen oförändrat registrerades för kommunen enligt de nya reglerna på 1970-talet.
- Norrmalms sigill
Se även
Referenser
Noter
- ^ Scheffer, C. Gunnar U. (1967). Svensk vapenbok för landskap, län och städer. Stockholm: Generalstabens litografiska anstalt. sid. 57. Libris 8079834
- ^ [a b] Nevéus 1922.
- ^ Stockholm.se - Legenden om S:t Erik in fine
- ^ Cederborg 1922, s. 11.
- ^ Cederborg 1922, s. 7.
- ^ Carl-Axel Rydholm (mars 1998). ”S:t Olof eller S:t Erik?”. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927214000/http://www.heraldik.se/artiklar/oloferik.html. Läst 22 juni 2008.
- ^ Stockholms stad om vapnet
- ^ ”Grafisk manual för Stockholms stad”. Stockholms stad. http://www.stockholm.se/Global/Om%20Stockholms%20stad/Grafisk%20manual%20och%20logotypen%20st%20erik/grafisk_manual_v1_2006_low.pdf. Läst 22 juni 2008.
- ^ Cederborg 1922, s. 15.
- ^ Nils-Gustaf Stahre, Per Anders Fogelström, Jonas Ferenius och Gunnar Lundqvist: Stockholms gatunamn, 3:e uppl., Stockholmia förlag, Stockholm 2005, ss. 153f
- ^ Elias Sonnek (2019). ”Norrmalms sigill”. Vapenbilden (Heraldiska Föreningen i samarbete med Heraldiska Samfundet).
Tryckta källor
- Cederborg, Allan; Oscar Larsson; Yngve Larsson (1922). Stadskollegiets utlåtande angående Stockholms stads vapen och sigill. Stadskollegiets utlåtande ; nr 181 år 1922. Stockholm. Libris 2368922
- Nevéus, Clara; de Wærn, Bror Jacques; Eriksson, Kurt (1992). Ny svensk vapenbok. Stockholm: Streiffert i samarbete med Riksarkivet. sid. 132. Libris 7672458. ISBN 91-7886-092-X
- Stockholms vapen i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Stockholms stadsvapen.
- Wikimedia Commons har media som rör Stockholms stads sigill.
- Stockholms stad om vapnet
Media som används på denna webbplats
Stockholms stads tredje sigill som visar Erik den helige. Känd från 1376
Stockholms vapen, "Sankt Erik"
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY 3.0
Portalsköld på Stockholms Stads Sparbank
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Nybohovsstationen i Liljeholmen stod klar 1914 (detalj med S:t Erik över dörren)
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Norsborgs vattenverk maskinhallen, Sankt Erik-motiv på gaveln
Författare/Upphovsman: Urbourbo, Licens: CC BY-SA 3.0
"S:t Erikssigill efter 1680 års stamp, vilken ännu bevaras å rådhusarkivet."
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Polisbricka Stockholm 1800-tal i Stockholms stadsmuseum
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Brunnslock "Stockholm Vatten"
Författare/Upphovsman: Koyos, Licens: CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Sankt Erik över huvudentrén till Värtaverket, arkitekt Ferdinand Boberg
Författare/Upphovsman: Urbourbo, Licens: CC BY-SA 3.0
Proposed by Yngve Berg 1922
King Eric the Holy of Sweden is thought to have looked like this wooden bust from Roslagsbro Church
Norrmalns sigill
Författare/Upphovsman: |Date 2011, Licens: CC BY-SA 3.0
Norra Real. Roslagsgatan 1 Byggnadsår 1888-91, arkitekt Per Emanuel Werming, byggherre Skoldirektionen, byggmästare Stadens byggnadskontor.
Stockholms stads andra sigill (1326), förminskat.
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Sankt Erik Fleminggatan 75. Portalfigur för Apoteket Sankt Erik
Äldsta bevarade avdrag av S:t Erikssigillet.
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Norsborgs vattenverk, vapen med Sankt Erik, fasadutsmyckning 1903
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Sankt Erik i stenläggningen på Medborgarplatsen