Stockholms kommun

Stockholms kommun
Stockholms stad
Kommun
SloganNordens Venedig, Beauty on Water och The Capital of Scandinavia
Kommunens vapen.
Stockholms stadsvapen
LandSverige
LandskapSödermanland
Uppland
LänStockholms län
CentralortStockholm
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd988 943 ()[2]
Areal207,44 kvadratkilometer ()[3]
- därav land187,2 kvadratkilometer[4]
- därav vatten27,72 kvadratkilometer[4]
Bef.täthet5 282,82 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°19′39″N 18°03′17″Ö / 59.3275°N 18.054719444444°Ö / 59.3275; 18.054719444444
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsStockholms domkrets
Solna domkrets (–)
Södertörns domkrets (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0142[5]
Anställda48 675 ()[6]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0180[7]
Riktnummer08
GeoNames2673723
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Stockholms kommun, av kommunen själv benämnd Stockholms stad[a], är en kommun i Stockholms län. Centralort är Stockholm som också är Sveriges huvudstad och residensstad för Stockholms län.

Största delen av kommunen är bebyggd, men de områden som saknar bebyggelse har en omväxlande natur med många öar och grönområden. Den tidigare stora industrisektorn har krympt då många av tillverkningsindustrierna lämnat kommunen. Många företag valde dock ändå att behålla huvudkontoren i huvudstaden. En övervägande majoritet av de förvärvsarbetande är sysselsatta inom service- och administrativa funktioner.

Fram till 1960-talet steg befolkningen, vilket följdes av 20 år där befolkningen minskade med totalt omkring 25 procent. Därefter har befolkningstrenden återigen varit positiv fram till början av 2020-talet. Efter valen på 2010-talet har kommunen växelvis styrts av Alliansen och De rödgrönrosa.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar, förutom Stockholms stad, socknarna Bromma (större delen av), Brännkyrka (större delen av), Huddinge (mindre del av), Järfälla (mindre del av), Sicklaö socken (mindre del av) Sollentuna (mindre del av), och Spånga (större delen av). Av dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Stockholms stad bildade 1863 en stadskommun som 1868 inkorporerade Kungliga Djurgården som tidigare legat under Kunglig dispositionsrätt inom Danderyds skeppslag. Sicklaö landskommun uppgick 1888 i Nacka landskommun samtidigt som ett mindre område runt Danviks hospital överfördes till Stockholms stad.

I området inrättades följande municipalsamhällen:

Brännkyrka landskommun införlivades i Stockholm stad 1 januari 1913. 1916 införlivades Bromma landskommun. 1 januari 1949 inkorporerades såväl Hässelby villastads köping som huvuddelen av Spånga landskommun. Utöver dessa sammanläggningar har mindre områden under åren fogats till Stockholm, såsom Hammarby från Nacka landskommun 1930 en mindre del i norra Bagarmossen från Nacka stad 1959. I samband med Vårbyaffären inkorporerades Skärholmen och Vårberg från Huddinge landskommun 1963.[8]

Stockholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av Stockholms stad.[9] Kyrkhamn överfördes från Järfälla kommun 1975. Hansta överfördes från Sollentuna kommun 1982.[8]

Stockholms stad kom att stå utanför landstinget när Stockholms läns landsting bildades genom 1862 års kommunalförordningar och de uppgifter som landstinget skötte sköttes istället av staden. Staden gick upp i landstinget 1971.

Kommunen ingår sedan bildandet i Stockholms domsaga där sedan 2007 området Söderort ingår i Södertörns domsaga och området Västerort ingår i Solna domsaga medan området Innerstaden kvarstår ingående i Stockholms tingsrätts domsaga.[10]

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska[11] samt sedan 2019 i Förvaltningsområdet för meänkieli och samiska[12]. Kommunnamnet är Tukholman kaupunki på finska [13] och Stokholmin kaupunki på meänkieli[14] samt Stuehkie gávpot (nordsamiska), Staare Stuehkie (sydsamiska), Stockhålma stáda (lulesamiska)[15].

Kommun eller stad

Vid den allmänna kommunreformen 1971 blev Stockholms stad Stockholms kommun, i likhet med alla tidigare landskommuner, köpingar och städer i Sverige. På grund av särskilda regler för Stockholm trädde det nyvalda kommunfullmäktige i funktion redan den 1 oktober 1970, i stället för den 1 januari 1971 som gällde för övriga landet.

På 1980-talet beslutade kommunfullmäktige i Stockholm att använda namnet Stockholms stad i stället för Stockholms kommun i de fall det ”saknar kommunalrättslig betydelse”. Begreppet Stockholms kommun används normalt i svenskt offentligt tryck till exempel i svensk författningssamling,[16] i namnet på valkretsen som Stockholm utgör, liksom benämningen på dess fullmäktige Stockholms kommunfullmäktige.

Geografi

Georg Biurmans Charta Öfwer Stockholm från år 1750 eller 1751
Gränsmärke från 1936 vid Gamla Södertäljevägen mellan Stockholms stad och Stockholms län.

Kommunen är belägen med de norra delarna i landskapet Uppland och de södra delarna i Södermanland. I öster ligger Östersjön med Stockholms skärgård och i väster Mälaren. I sydost gränsar kommunen till Tyresö kommun, i söder till Huddinge kommun, i väster till Ekerö kommun, i norr till Järfälla kommun, Sollentuna kommun och Danderyds kommun, i nordöst och nordväst till Sundbybergs kommun och Solna kommun, i öster till Lidingö kommun och Nacka kommun, alla i Stockholms län.

Genom de inkorporeringar som gjordes på 1900-talet och framför allt genom de som inte genomfördes har kommunen synnerligen oregelbundna gränser. I norr och öster gränsar Innerstaden direkt mot andra kommuner (Solna och Nacka), medan mycket längre ut liggande områden, som Akalla och Hansta ingår i Stockholm. Vid en resa med tunnelbanan från Kungsholmen till Kista passeras till exempel två andra kommuner (Solna och Sundbyberg) innan man åter är i Stockholm.

Topografi och hydrografi

Största delen av kommunen är bebyggd, men de områden som saknar bebyggelse har en omväxlande natur med många öar och grönområden. Gnejser och graniter utgör den uppspruckna berggrunden. Vid Skinnarviksbergen och Stadsgården löper en förkastningsbrant som tillsammans med Stockholmsåsen, som sträcker sig från Observatoriekullen mot Brunkeberg och Gamla stan och vidare mot Södermalm, utgör de viktigaste topografiska strukturerna i kommunen. På höjder, så som Grimstaskogen och Judarn­området, finns barrskogar och som kontrast finns frodiga ängar och ekskogar på Djurgården.[17]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[18]

Stockholms kommunHela riket






 Bebyggelse (55,0 %)
 Skog (4,9 %)
 Öppen myrmark (0,4 %)
 Jordbruksmark (0,7 %)
 Övrig mark (39,0 %)






 Bebyggelse (3,1 %)
 Skog (68,0 %)
 Öppen myrmark (7,2 %)
 Jordbruksmark (7,4 %)
 Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 1994 inrättades en nationalstadspark, som utgörs av en unik blandning av natur och kultur, på Södra Djurgården samt större delen av Norra Djurgården.[17] Parken löper över tre kommuner – Solna, Stockholm och Lidingö. Där återfinns exempelvis 800 olika sorters blomväxter, mer än 1200 arter skalbaggar och cirka 100 häckande fågelarter. Förutom parken fanns i början av 2020-talet 11 naturreservat och ett kulturreservat.[19]

År 2010 var Stockholm Europas första miljöhuvudstad och utsågs av Europeiska kommissionen. Motiveringen var bland annat att "staden har ett integrerat förvaltningssystem som garanterar att miljöaspekterna beaktas i budget, driftplanering, rapportering och övervakning", att "staden har minskat koldioxidutsläppen med 25 procent per invånare sedan 1990" samt att "staden har fastställt målet att vara fossilbränslefritt 2050".[20]

Administrativ indelning

Kommunen är av administrativa och statistiska skäl indelad i en mängd, ibland delvis överlappande områden. Ur statistiksynpunkt används på högsta nivån begreppen Inre staden och Ytterstaden. I mer dagligt bruk används istället för Inre staden namnet Innerstaden och istället för Ytterstaden dess delar Västerort och Söderort. Huvudområdena är i sin tur indelade i stadsdelar. Det finns i Innerstaden 21, i Västerort 43 och i Söderort 52 stadsdelar. Stadsdelarna är i sin tur indelade i totalt 408 basområden, vilka vart och ett består av ett antal kvarter. Ovanstående områden är statistiska, snarare än administrativa. Det finns även en del informella områden. Exempel på sådana är Birkastaden, Diplomatstaden och Örnsberg.

Stadsdelsområden

För den kommunala förvaltningen är stadsdelarna grupperade i 11 stadsdelsområden (14 före 2020, 13 före 1 juli 2023), varav fem i Söderort (sex före 2020) och tre vardera i Innerstaden och Västerort. Dessa motsvarar dock inte de ovan nämnda stadsdelarna utan grupper av sådana. I varje stadsdelsområde finns en politiskt tillsatt stadsdelsnämnd med 11–13 ledamöter och under denna en stadsdelsförvaltning. Därutöver finns facknämnder och förvaltningar med hela kommunen som arbetsområde.

Stadsdelsområdena, per 1 juli 2023, med antal invånare per 31 december 2022[21]:

Västerort

Innerstaden

Söderort

 
 

För befolkningsrapportering

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 25 församlingar.

(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distrikt inom Stockholms kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 28 distrikt:[22]

Valkretsar

För val till Sveriges riksdag utgör kommunen en valkrets, Stockholms kommuns valkrets. Denna valkrets har sedan 2014 29 fasta mandat.

Vid val till Stockholms kommunfullmäktige och Stockholms regionfullmäktige består kommunen av sex valkretsar. Dessa är:

  1. Södermalm–Enskede
  2. Bromma–Kungsholmen
  3. Norrmalm–Östermalm
  4. Östra Söderort
  5. Västra Söderort
  6. Yttre Västerort

Postorter

Det finns omkring 20 postorter inom kommunen.

Tätorter

Huvuddelen av bebyggelsen i kommunen ingår i tätorten Stockholm, som går över kommungränserna och omfattar bebyggelse i tio andra kommuner. Norra delen av Järvafältet ingår i tätorten Upplands Väsby och Sollentuna. Inom kommunen finns också sedan år 2020 även två småorter, Geber, i Orhem och Lambarön.

Kommunen har även en landsbygdsbefolkning, med bland annat boende kring Kyrkhamn, Lilla Sickla och Flatensjön.

Styre och politik

Styre

Borgarråden i Stockholms stad efter valet 2022

Mandatperioden 2014 till 2018 styrdes kommunen av en koalition bestående av De rödgrönrosa. I valet 2018 tappade detta block tre mandat. De rödgrönrosa var fortsatt större än Alliansen, men inget av de politiska blocken hade egen majoritet. Sverigedemokraterna, som stod utanför blocken, hade en potentiell vågmästarroll.[23] Miljöpartiet lämnade då det rödgrönrosa samarbetet för att istället bilda en majoritetskoalition tillsammans med Alliansen, vilken styrde kommunen mandatperioden 2018 till 2022.[24]

Efter valet 2022 bildades ett rödgrönt majoritetsstyre med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, med socialdemokraten Karin Wanngård som finansborgarråd och kommunstyrelsens ordförande.[25]

Kommunalråd

Bland kommunalråden, som i Stockholm tituleras borgarråd, anses finansborgarrådet (för närvarande Karin Wanngård) ha den främsta positionen (i egenskap av kommunstyrelsens ordförande), och tillsätts sedan 1930-talet alltid av fullmäktiges majoritet. Med början efter valet 1994 tillsätts alla borgarråd som har en särskild rotel av den politiska majoriteten, medan oppositionen tillsätter oppositionsborgarråd; innan dess delade man upp rotlarna mellan alla de större partierna i fullmäktige.

Politik

Stockholm är Sveriges till folkmängden största kommun, vars politiska debatt ofta präglas av storstadsrelaterade frågor som infrastruktur och byggande.

Bostadspolitik

År 2021 fanns det 478 439 bostäder i kommunen, varav 433 008 var lägenheter i flerbostadshus. Den vanligaste upplåtelseformen var bostadsrätter, totalt var 249 241 bostadsrätter och 188 459 var hyresrätter.[26] Det är mycket stor variation i upplåtelseformerna mellan stadsdelarna. Till exempel saknade Rinkeby år 2014 bostadsrätter helt och hållet (0 procent)[27] medan närliggande Kista (12 027 invånare) hade en andel på 83 procent.[28]

Andelen hyresrätter har minskat kraftigt sedan 1990 på grund av ombildning till bostadsrätter inom såväl Allmännyttan som hos privata fastighetsägare. Exempelvis bestod Östermalm stadsdelsområde år 1990 till 70 procent av hyresrätter.[29] 2014 var 67,5 procent av lägenheterna bostadsrätter.[30]

Efter valet 2014 stoppade den nya majoriteten alla ombildningar av Allmännyttans bestånd.[31]

Nuvarande mandatfördelning

Mandaten i Stockholms kommunfullmäktige fördelades efter kommunvalet 2022 enligt följande:

ValårVSMPSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
202216316978420
1631697820
10179,94
4853
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste valdistrikt, valet 2022

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
SKista 4 Akalla V44,73  %29,43  %
MOscar 2 Garnisionen-Diplomatstaden47,68  %18,33  %
VSkarpnäck 4 Bergsrådsvägen mfl40,71  %15,37  %
SDFarsta 29 Sköndal C18,36  %8,03  %
LVästerled 1 Smedslätten V23,39  %7,98  %
CS:t Göran 2 Fredhäll N20,32  %6,69  %
MPSkarpnäck 11 Björkhagen Ö16,86  %6,03  %
KDOscar 2 Garnisionen-Diplomatstaden13,47  %3,83  %
FISkarpnäck 1 Bagarmossen S5,19  %1,18  %
MEDVästerled 3 Stora Mossen3,87  %1,17  %
PNySpånga 27 Rinkeby mellersta29,92  %0,93  %
AfSFarsta 5 Gubbängen Ö1,29  %0,28  %
PPEngelbrekt 19 Lappkärrsberget Ö1,31  %0,22  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Förvaltning

Kommunstyrelsens förvaltning finns i stadsledningskontoret, som har ansvar för styrning, uppföljning och utveckling av kommunens verksamheter. Förvaltningen arbetar med strategiska frågor och skall ha ett övergripande ansvar för hela verksamheten. Kommunen har därutöver stadsdelsförvaltningar, facknämnder och bolag, som tillsammans har över 40 000 anställda.[32]

Facknämnder

Facknämnderna fattar beslut om verksamheter som gäller i hela staden, så som skola, idrott, miljö, kultur, gatuskötsel och stadsplanering.[33] Fackförvaltningarna genomför sedan nämndernas beslut.[34]

Facknämnder i början av 2020-talet var:[33]

  • Arbetsmarknadsnämnden
  • Exploateringsnämnden
  • Fastighetsnämnden
  • Förskolenämnden
  • Idrottsnämnden
  • Kulturnämnden
  • Kyrkogårdsnämnden
  • Miljö- och hälsoskyddsnämnden
  • Revisionskontoret
  • Servicenämnden
  • Socialnämnden
  • Stadsbyggnadsnämnden
  • Trafiknämnden
  • Utbildningsnämnden
  • Valnämnden
  • Äldrenämnden
  • Överförmyndarnämnden

Internationella relationer

Stockholms kommun är medlem i ett flertal internationella organisationer och nätverk. I syfte att bekämpa klimatförändringarna deltar man i C40 Cities - Climate Leadership Group, ett samarbete kommunen deltagit i sedan 2007. 10 år senare blev kommunen medlemmar i WHO:s globala nätverk för åldersvänliga städer och samhällen, WHO Global Network for age-friendly Cities and Communities (GNAFCC). Andra medlemskap var i början av 2020-talet i organisationerna EIT Urban Mobility, Carbon Neutral Cities Alliance (CNCA), OECD Inclusive Growth initiative, Strong Cities Network, Local Governments for Sustainability (ICLEI) och Eurocities.[35]

Stockholms kommun saknar formella vänortsavtal. Policyn år 2022 var att "vänortsavtal i princip inte tecknas men att alla huvudstäder av princip är vänorter till Stockholm" men att "avgränsade avtal mellan fackförvaltningar i olika städer kan tecknas i enskilda fall".[35]

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Industri

Sysselsättningen inom industrisektorn ökade fram till 1950-talet, därefter har sektorns betydelse för sysselsättningen minskat. Detta beror dock inte enbart på att företagen minskade sin verksamhet utan också på att företag som växte inom metall- och elektroteknik förpassades från innerstan till ytterområden, förorter och förstäder som en följd av bland annat utrymmesbrist. Flera företag valde också, i synnerhet under 1950- och 1960-talen, att flytta produktionen annorstädes men behöll huvudkontoren i Stockholm. Stockholms norra del fick under 1980-talet en påtaglig industri- och annan företagstillväxt. Som exempel kan nämnas att Kistaområdet blev ett centrum för modern högteknologi. Totalt svarade den tidigare stora industrisektorn för omkring fem procent av den totala sysselsättningen i början av 2020-talet. Då var de större industrierna Ericsson-koncernen, IBM Svenska AB, livsmedelsföretaget Carlsberg Sverige AB samt ett antal företag i början på 2020-talet inom den grafiska industrikoncernen Bonnier.[17]

Tjänster och turism

Samtidigt som industrisektorn successivt minskat sedan 1950-talet har service- och administrativa funktioner växt. Exempelvis har en stor del av svenskt näringslivs huvudkontor samlats i kommunen tillsammans med företagens administrativa personal, ledning för intresseorganisationer, finansorgan men också för offentlig förvaltning. Således har en stor andel av Sveriges största företag inom industri och handel liksom banker, finans- och försäkringsbolag samt reklambyråer och konsultföretag sina huvudkontor i Stockholms kommun. Kring huvudkontoren har det sedan vuxit fram alla upptänkliga former av service samt radio, TV, tidningar och bokförlag. Samtidigt har allt fler statliga verk och institutioner flyttats från området till andra delar av landet. I början av 2020-talet sysselsattes 85 procent inom sektorn.[17]

Infrastruktur

Transporter

Innerstaden och city har hittills varit den främsta platsen för Stockholms arbetsmarknad. Detta kan härledas till näringslivets sammansättning, där verksamheter med stort kontaktbehov, är förlagda dit. Tyngdpunkten på centrum har förstärkts av att de kollektiva transportnäten, så som tunnelbane- och pendeltågsnäten, byggts ut radiellt. I egenskap av att kommunen är medelpunkt för Sveriges näringsliv och förvaltning återspeglas också i transportförbindelserna. Exempelvis sammanstrålar flera av Sveriges viktigaste järnvägar i Stockholm. Bromma flygplats är förlagda till kommunen. Kommunen är också en av landets största hamnstäder med ett flertal hamnanläggningar, exempelvis Stockholms frihamn. Det går också regelbundet färjor till och från de finska orterna Helsingfors, Åbo och MariehamnÅland samt till ryska Sankt Petersburg, estniska Tallinn och lettiska Riga.[17]

Utbildning och forskning

År 2022 fanns 254 grundskolor, varav 109 var fristående.[36] För gymnasieelever fanns 90 gymnasieskolor, varav 65 var fristående. Bland de fristående hittas Campus Manilla gymnasium på Östermalm och Nordiska musikgymnasiet i Hägersten–Älvsjö.[37]

Vid Stockholms universitet studerade 30 500 helårsstudenter och 1 400 doktorander i början av 2020-talet.[38] I kommunen hittas även Kungliga Tekniska högskolan, som bildades 1827.[39] Handelshögskolan i Stockholm finansieras primärt genom privata investeringar och utbildar kandidat- och masterstudenter[40] inom ämnen som exempelvis Business & Economics och Retail Management.[41] Forskning bedrevs inom områdena nationalekonomi, finansiell ekonomi, företagsekonomi och angränsande forskningsområden.[42]

Nedan presenteras andelen personer med minst tre års eftergymnasial utbildning i åldersgruppen 25-64 år: 

ÅrAndel

(Stockholm)

Andel

(Sverige)

1985[43]15,9%9,5%
1990[43]18,8%11,4%
1995[43]21,6%12,3%
2000[43]28,4%16,2%
2005[43]33,3%20,3%
2010[43]37,0%23,6%
2015[43]40,0%26,2%
2020[43]43,3%29,6%

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 988 943 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 1:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner. Befolkningstillväxten i kommunen år 2010-2035 prognostiseras till +27%.[44]

Befolkningsutvecklingen i Stockholms kommun 1900–2020[45]
ÅrFolkmängd
1900
 
300 523
1910
 
343 832
1920
 
419 788
1930
 
502 203
1940
 
590 543
1950
 
744 562
1960
 
808 603
1970
 
744 911
1975
 
665 202
1980
 
647 214
1985
 
659 030
1990
 
674 452
1995
 
711 119
2000
 
750 348
2005
 
771 038
2010
 
847 073
2015
 
923 516
2020
 
975 551

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2020 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 331 339, eller 33,96 % av befolkningen (hela befolkningen: 975 551 den 31 december 2020).[46]

Utrikes födda

Den 31 december 2021 utgjorde folkmängden i Stockholms kommun 978 770 personer. Av dessa var 252 750 personer (25,8 %) födda i ett annat land än Sverige.[47]

Invånare efter de 15 vanligaste födelseländerna

Följande länder är de 15 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Stockholms kommun.[48]

Födelseland 31 december 2021[48]
NrLandAntalAndelAndel i
hela riket
1Sverige Sverige&&&&&&&&&0726020.&&&&&0726 02074,18 %80,00 %
2Irak Irak&&&&&&&&&&016004.&&&&&016 0041,64 %1,40 %
3Finland Finland&&&&&&&&&&015289.&&&&&015 2891,56 %1,31 %
4Iran Iran&&&&&&&&&&012557.&&&&&012 5571,28 %0,80 %
5Polen Polen&&&&&&&&&&011613.&&&&&011 6131,19 %0,91 %
6Indien Indien&&&&&&&&&&&08659.&&&&&08 6590,88 %0,45 %
7Somalia Somalia&&&&&&&&&&&08447.&&&&&08 4470,86 %0,67 %
8Turkiet Turkiet&&&&&&&&&&&07743.&&&&&07 7430,79 %0,52 %
9Syrien Syrien&&&&&&&&&&&07193.&&&&&07 1930,73 %1,88 %
10Kina Kina&&&&&&&&&&&06892.&&&&&06 8920,70 %0,36 %
11Eritrea Eritrea&&&&&&&&&&&06577.&&&&&06 5770,67 %0,46 %
12Storbritannien Storbritannien&&&&&&&&&&&06035.&&&&&06 0350,62 %0,31 %
13Tyskland Tyskland&&&&&&&&&&&05388.&&&&&05 3880,55 %0,51 %
14Etiopien Etiopien&&&&&&&&&&&05253.&&&&&05 2530,54 %0,22 %
15USA USA&&&&&&&&&&&05232.&&&&&05 2320,53 %0,23 %

Kultur

Kulturarv

År 2022 fanns 98 byggnadsminnen i kommunen. Sju av dessa finns på Djurgården och inkluderar exempelvis teater- och konsertlokalen Cirkus och Sveriges största kulturhistoriska museum, Nordiska museet. I gamla stan fanns 16 byggnadsminnen, så som Petersenska huset och Postmuseum. På Kungsholmen hittas fem stycken – Bostadshus kvarteret Vindruvan 10, Gamla Polishuset, Kungliga Myntet, Stockholms Rådhus och Sven Markelius kollektivhus. 15 byggnadsminnen, däribland Kungliga tekniska högskolan, hittas på Norra Djurgården medan 23 hittas på Norrmalm. Almgrens sidenväveri och sex andra minnen hittas på Södermalm. Resterande är fördelade på Vasastaden, Östermalm, Nordvästra ytterstaden och Sydvästra ytterstaden.[49]

I kommunen finns sedan 1994 ett av Unesco klassat världsarv, Skogskyrkogården.[50]

Stadsvapen

Stockholms vapenflagga i flera exemplar här utanför Eriksdalsbadet.

Stockholms stadsvapen är beskrivet enligt följande blasonering: I blått fält ett krönt S:t Erikshuvud av guld. Ett krönt manshuvud är äldst belagt för Stockholms stad i ett sigill från 1370-talet. Huvudet kom snart att tolkas som stadens och rikets skyddspatron Erik den helige. Det konkurrerade länge med en öppen krona. Den bild vi är vana vid att se som Stockholms vapen utformades på 1920-talet av konstnären Yngve Berg och antogs av stadsfullmäktige 1923. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t först 1934. Det registrerades enligt de nya reglerna för kommunvapen i Patent- och registreringsverket 1974.

Staden har ett eget typsnitt Stockholm Type och Stockholm Type Display ritade av Emmanuel Rey. Logotypen S:t Erik finns ofta med i stadens kommunikation som ofta är i NCS S 7502Y (mörkgrå). Stadens flaggor är kvadratiska, i färgerna PMS 285, PMS 109 och PMS Black.

Se även

Anmärkningar

  1. ^ Se vidare under rubriken Kommun eller stad.

Referenser

Noter

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.statistikdatabasen.scb.se.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Söderström, Göran : Stockholm utanför tullarna - 97 stadsdelar i ytterstaden, s. 330, Stockholmia Förlag 2003, ISBN 9170311323
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Stockholms tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
  12. ^ ”SFS 2018:2068 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2018/2000-2099/d_3478843-sfs-2018_2068-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 paril 2023. 
  13. ^ Enligt egen webbplats
  14. ^ enligt minotitet.se
  15. ^ enligt minotitet.se Arkiverad 20 oktober 2020 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ Se till exempel SFS 2007:229 Arkiverad 11 februari 2018 hämtat från the Wayback Machine.
  17. ^ [a b c d e] ”Stockholm - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/stockholm-(kommun-ingress). Läst 12 juli 2022. 
  18. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  19. ^ ”Naturreservat - Stockholms stad”. parker.stockholm. https://parker.stockholm/naturreservat/. Läst 13 juli 2022. 
  20. ^ ”Europas första Miljöhuvudstad 2010 - Stockholms stad”. start.stockholm. https://start.stockholm/om-stockholms-stad/priser-och-utmarkelser/utmarkelser/stockholm-europas-forsta-miljohuvudstad-2010/. Läst 13 juli 2022. 
  21. ^ ”Områdesfakta – statistik om stadens delområden”. https://start.stockholm/. Stockholms kommun. juli 2023. https://start.stockholm/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/statistik/omradesfakta/. Läst 5 september 2023. 
  22. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  23. ^ Kudo, Per (10 september 2018). ”Rödgrönrosa förlorar majoritet i Stockholm”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/4deO4E/rodgronrosa-forlorar-majoritet-i-stockholm. Läst 13 juli 2022. 
  24. ^ ”Facknämnder - Stockholms stad”. start.stockholm. https://start.stockholm/om-stockholms-stad/politik-och-demokrati/namnder-och-bolagsstyrelser/facknamnder/. Läst 13 juli 2022. 
  25. ^ ViaTT (13 okt 2022). ”Stockholms stad får ett rödgrönt styre”. Pressmeddelande.
  26. ^ ”Statistik om Stockholm, Bostadsbyggandet”. Stockholms stad. 3 juni 2022. https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/statistik/bostader/byggande/arsrapport_bostadsbyggandet-2021.pdf. Läst 12 juli 2022. 
  27. ^ ”Områdesstatistik Rinkeby stadsdel”. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118183506/http://statistikomstockholm.se/omradesfakta/pdf/22405_SVE.pdf. Läst 17 november 2015. 
  28. ^ ”Områdesfakta Kista stadsdel”. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118184649/http://statistikomstockholm.se/omradesfakta/pdf/22423_SVE.pdf. Läst 17 november 2015. 
  29. ^ ”Färre hyresrätter – så är läget i stadsdelarna - DN.SE”. DN.SE. http://www.dn.se/sthlm/farre-hyresratter-sa-ar-laget-i-stadsdelarna/. Läst 17 november 2015. 
  30. ^ ”Områdesfakta Östermalm stadsdelsnämnd”. Arkiverad från originalet den 17 november 2015. https://web.archive.org/web/20151117183614/http://statistikomstockholm.se/omradesfakta/pdf/SDO10_SVE.pdf. Läst 17 november 2015. 
  31. ^ ”1 350 lägenheter stoppas från ombildning i Stockholm”. www.hemhyra.se. http://www.hemhyra.se/stockholm/1-350-lagenheter-stoppas-fran-ombildning-i-stockholm. Läst 19 november 2015. 
  32. ^ ”Staden som arbetsgivare - Stockholms stad”. start.stockholm. 9 november 2022. https://start.stockholm/om-stockholms-stad/sa-arbetar-staden/staden-som-arbetsgivare/. Läst 25 februari 2024. 
  33. ^ [a b] ”Facknämnder - Stockholms stad”. start.stockholm. https://start.stockholm/om-stockholms-stad/politik-och-demokrati/namnder-och-bolagsstyrelser/facknamnder/. Läst 25 februari 2024. 
  34. ^ ”Fackförvaltningar - Stockholms stad”. start.stockholm. https://start.stockholm/om-stockholms-stad/organisation/fackforvaltningar/. Läst 13 juli 2022. 
  35. ^ [a b] ”Organisationer och nätverk - Stockholms stad”. start.stockholm. https://start.stockholm/om-stockholms-stad/internationellt-arbete-och-eu-relationer/organisationer-och-natverk/. Läst 13 juli 2022. 
  36. ^ ”Hitta grundskola - Stockholms stad”. grundskola.stockholm. https://grundskola.stockholm/hitta-grundskola/. Läst 14 juli 2022. 
  37. ^ ”Hitta gymnasieskola - Stockholms stad”. gymnasieskola.stockholm. https://gymnasieskola.stockholm/hitta-gymnasieskola/. Läst 14 juli 2022. 
  38. ^ ”Universitetsfakta - Stockholms universitet”. www.su.se. https://www.su.se/om-universitetet/universitetsfakta. Läst 14 juli 2022. 
  39. ^ ”Sveriges största tekniska universitet”. KTH. https://www.kth.se/om/fakta/sveriges-storsta-tekniska-universitet-1.3487. Läst 14 juli 2022. 
  40. ^ ”Om oss”. www.hhs.se. https://www.hhs.se/sv/om-oss/. Läst 14 juli 2022. 
  41. ^ ”Handelshögskolan - Kandidatprogram”. www.hhs.se. https://www.hhs.se/sv/utbildning/bsc/. Läst 14 juli 2022. 
  42. ^ ”Forskning”. www.hhs.se. https://www.hhs.se/sv/forskning/. Läst 14 juli 2022. 
  43. ^ [a b c d e f g h] ”Stockholm”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Stockholms-lan/Stockholm/. Läst 3 februari 2023. 
  44. ^ ”Kommunerna befolkningstillväxt år 2010-2035”. Svenskt Näringsliv. 1 september 2011. Arkiverad från originalet den 1 november 2014. https://web.archive.org/web/20141101084558/http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Vi_arbetar_med/Lokalt_f_retagsklimat/kommunernas-befolkningstillvaxt-ar-2010-2035_532010.html/binary/Kommunernas%20befolkningstillv%C3%A4xt%20%C3%A5r%202010-2035. Läst 1 november 2014. 
  45. ^ ”Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB: Rapporten befolkningen i Stockholm 1252-2005”. http://www.usk.stockholm.se/arsbok/Tabell%202.3.htm. 
  46. ^ [a b] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2020 (Läst 30 april 2021)
  47. ^ [a b] ”rikes och utrikes födda efter region, ålder och kön. År 2000 - 2021”. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/InrUtrFoddaRegAlKon/. Läst 2 juni 2022. 
  48. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 2 juni 2022. 
  49. ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 13 juli 2022. 
  50. ^ ”Unescos motivering - Skogskyrkogården”. skogskyrkogarden.stockholm.se. https://skogskyrkogarden.stockholm.se/varldsarvet/unescos--motivering/. Läst 14 juli 2022. 

Tryckta källor

Vidare läsning

Externa länkar

Distriktsindelning i Stockholms kommun.

Media som används på denna webbplats

Stockholm vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos, Licens: CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]
Circle frame.svg
A transparent circle on a light-colored background (hex color code #F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.
Flag of Iran.svg
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of Syria.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Stockholm Sankt Erik 2009a.jpg
Stockholms vapen, "Sankt Erik"
Map-icon.svg
Författare/Upphovsman: Loginname, Licens: CC BY-SA 3.0
Map icon
Nya borgarråden i Stockholms stad 2022.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Stockholm bildar ett rödgrönt styre efter 2022 års val.

Finansroteln: Karin Wanngård (S), finansborgarråd Stadsbyggnads- och idrottsroteln: Jan Valeskog (S), stadsbyggnads- och idrottsborgarråd Utbildnings-, arbetsmarknads- och personalroteln: Emilia Bjuggren (S), skol-, arbetsmarknads- och personalborgarråd Social- och trygghetsroteln: Alexander Ojanne (S), social- och trygghetsborgarråd Bostads- och fastighetsroteln: Clara Lindblom (V), bostads- och fastighetsborgarråd Äldre- och kulturroteln: Torun Boucher (V), äldre- och kulturborgarråd Förskole-, barn- och fritidsroteln: Alexandra Mattsson (V), förskole- barn- och fritidsborgarråd Trafikroteln: Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Miljö- och klimatroteln:

Åsa Lindhagen (MP), miljö- och klimatborgarråd
Segeltorp 5.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0

Gränsskylt mellan Stockholms och Huddinge kommun, vid Gamla Södertäljevägen på gränsen mellan Segeltorp och Fruängen (RAÄ-nummer Brännkyrka 147:1).

Detta är en bild av en svensk kulturhistorisk lämning, nummer Brännkyrka 147:1 i RAÄ:s fornminnesdatabas (Fornsök).

Stockholm Municipality in Stockholm County.png
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5

Stockholm Municipality in Stockholm County

  • Designed by me.
  • Mere outlines are a PD source from www.scb.se
1a, Stadshuset 2009k.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Stockholms stadhus, torn
Stockholmskarta 1750.jpg
Historical map showing Stockholm, in the 18th century. The map is produced by Georg Biurman about 1750-51.
Distrikt Stockholm.jpg
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Stockholms kommun