Stockholms idrottspark

	Stockholms idrottspark
	Idrottsparken på en karta från 1899
Plats	Stockholm, Sverige
Typ	Idrottspark
Hemmalag	AIK; Djurgårdens IF
Större evenemang
	Svenska mästerskapsfinalen i bandy 1909
Datum
Invigd	8 september 1896
Riven	November 1910

Stockholms Idrottspark var en idrottsplats anlagd på mark som tillhörde jaktparken Djurgården, och låg vid platsen för nuvarande Stockholms stadion på Norra Djurgården i Stockholm, gränsande till Sturevägen (som var Lidingövägens föregångare), Valhallavägen och Sofiahemmet.^[1] Idrottsparken invigdes den 8 september 1896 och revs i november 1910^[2]. Den var Stockholms första civila idrottsarena. Dess arkitekter var Fredrik Liljekvist och Rudolf Arborelius. Anläggningen omfattade bland annat en grusplan för fotbollsspel och friidrott med en cementbana runtomkring. Cementbanan hade en omkrets på 400 meter, och användes för cykling och löpning.

Vid sidan om Stockholms idrottspark fanns två tennisplaner samt två större paviljonger, varav den östra, Tennispaviljongen, inrymde bland annat två täckta tennisplaner med trägolv, samt den västra, Skridskopaviljongen, bland annat en större samlingshall. Bolaget för Stockholms idrottspark drevs av bland andra Viktor Balck.

Stockholms idrottspark ansågs vara en mönsteranläggning i sitt slag, och dess anläggande möjliggjordes genom att kung Oscar II upplät mark på Norra Djurgården. Anläggningen var uppförd i en lätt festarkitektur som präglade Sveriges äldsta idrottsanläggningar.

Svenska bandyfinalen var ett rent Stockholmsderby när den hölls här 1909. AIK besegrade Djurgårdens IF med 7-3.

Stockholms idrottspark revs 1910 för den nuvarande Stockholms Stadion som byggdes till Olympiska sommarspelen 1912. Från anläggningens tid finns numera enbart Tennispaviljongen kvar, som flyttades 1911 till sin nuvarande plats vid Fiskartorpsvägen 20.

Strax intill byggdes 1906 Östermalms IP, som ännu finns kvar.