Stjärnmullvad
| Stjärnmullvad Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 Stjärnmullvad | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Äkta insektsätare Eulipotyphla |
| Familj | Mullvadsdjur Talpidae |
| Underfamilj | Scalopinae |
| Släkte | Condylura Illiger, 1811 |
| Art | Stjärnmullvad C. cristata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Condylura cristata | |
| Auktor | Linnaeus, 1758 |
| Utbredning | |
 (c) IUCN Red List of Threatened Species, species assessors and the authors of the spatial data., CC BY-SA 3.0 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Stjärnmullvad (Condylura cristata) är den enda nu levande arten i släktet Condylura i familjen mullvadsdjur (Talpidae). Den beskrevs först av den svenske botanikern och zoologen Carl von Linné, 1758. Stjärnmullvaden har sin utbredning i sydöstra Kanada och nordöstra USA.[2][3]
Det vetenskapliga släktnamnet är sammansatt av de gammalgrekiska orden kondylos (led/bula) och oura (svans). Artepitet cristata är det latinska ordet för kam.[4]
Underarter
Det finns två underarter beskrivna, C. cristata cristata och C. cristata nigra.[5]
Utseende
Mullvaden har ett mycket karaktäristiskt utseende. Nosen är lång och slutar i en ring av tentakler vid näsborrarna. Tentaklerna formar en liten stjärna, därav artnamnet. Sammanlagt rör det sig om 22 mjuka tentakler, med väl utvecklade sinnesceller, som gör att stjärnmullvaden kan registrera vattenrörelser på ett effektivt sätt.[6] Tentaklerna innehåller mer än 25000 receptorer av typen Eimers organ, vilka reagerar på seismiska vågor.[7]
Stjärnmullvaden liknar till kroppskonstitutionen den vanliga mullvaden. Det vuxna djuret väger mellan 40 och 85 gram, med en medelvikt av 48,15 gram[8] och når en kroppslängd av 18–19 centimeter och därtill en svanslängd av 6–8 centimeter.[9]
Habitat, vanor och utbredning
Stjärnmullvaden trivs i våt jord vid myrmarker och längs flodstränder. Den äter skalbaggar och småfisk, som den dyker efter. Stjärnmullvaden är en mycket duktig simmare[10], men inget utpräglat vattendjur. Stjärnmullvaden gräver tunnlar, men lämnar inga mullvadshögar, eftersom ingångshålen ligger i vattenbrynet. Den kan vara aktiv även på vintern under isarna. Dess revir uppskattas till ungefär 0,4 hektar.[6]
Arten är både dag- och nattaktiv.[9] Eftersom den mestadels lever i tunnlar, gör den ingen direkt skillnad på natt och dag,[6][3] men verkar oftare nattaktiv än dagaktiv.[11]
Stjärnmullvaden förekommer i de kanadensiska provinserna Nova Scotia och Labrador och österut till sydöstra Manitoba, i ett bälte över de stora sjöarna och söderut till Georgia och nordvästra South Carolina.[5]
Fossila fynd
Det första fossila fyndet av stjärnmullvad dokumenterades 1968. Det gällde ett fynd i Bedford i Pennsylvania och daterades till 11000 f. Kr. Senare fynd av arten har daterats så långt tillbaka som 700000 år sedan.[11] Ännu äldre fossil av släktet Condylura har hittats i Polen och daterats till 4 miljoner år. Två arter har beskrivits utifrån fossilen, C. kowalski och C. izabellae. Hypotesen är att släktet dog ut i den gamla världen på grund av konkurrens från arter av myskmöss.[11]
Förökning
Honan får tre till sju ungar med ett genomsnitt av 4,4 ungar per kull, efter att ha varit dräktig i ungefär 45 dygn.[8] Ungarna föds på våren eller under tidig sommar.[12][3]
Noter
Fotnoter
- ^ Condylura cristata på IUCN:s rödlista, auktor: Hammerson, G. 2008, besökt 8 maj 2010.
- ^ Feldhamer, George A.; Thompson, Bruce C.; Chapman, Joseph A. (red.) (2003). Wild Mammals of North America: Biology, Management and Conservation (2:a upplagan). Johns Hopkins University Press, Baltimore, Maryland
- ^ [a b c] 2012 Xenophidion acanthognathus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ Merritt & Matinko (1987). ”Condylura cristata”. Guide to the Mammals of Pennsylvania. University of Pittsburgh Press. sid. 75
- ^ [a b] ”SPECIES Condylura cristata” (på engelska). Mammal Species of the World. Wilson & Reeder. http://www.departments.bucknell.edu/biology/resources/msw3/browse.asp?s=y&id=13700629. Läst 13 oktober 2014.
- ^ [a b c] Valste 1998, s. 92-95.
- ^ Kenneth C. Catania (junie 2000). ”A Star is Born”. Natural History Magazine. http://www.naturalhistorymag.com/picks-from-the-past/201397/a-star-is-born. Läst 13 oktober 2014.
- ^ [a b] ”Condylura cristata — Overview – Star-nosed Mole” (på engelska). EOL – Encyclopedia of Life. http://eol.org/pages/327366/overview. Läst 13 oktober 2014.
- ^ [a b] Clutton-Brock 2002, s. 82.
- ^ M. Wund (1 september 2004). ”Condylura cristata” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.ummz.umich.edu/accounts/Condylura_cristata/. Läst 2 oktober 2012.
- ^ [a b c] Petersen & Yates 1980, s. 2.
- ^ Valste 1998, s. 93.
Tryckta källor
- Juliet Clutton-Brock (red.) (2002). Mammals – Star-nosed mole. Dorling Kindersley Ltd., London. ISBN 0-7513-3374-3
- Petersen, Karen E. och Yates, Terry L. (15 april 1980). ”Mammalian Species – Condylura cristata”. The American Society of Mammalogists (129). http://www.science.smith.edu/departments/Biology/VHAYSSEN/msi/pdf/i0076-3519-129-01-0001.pdf. Läst 13 oktober 2014.
- Juha Valste (red.) (1998). Däggdjur 1 – Djur i världens natur. Bertmarks förlag,. ISBN 91-973632-0-0
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Stjärnmullvad.
|
Media som används på denna webbplats
Star-nosed Mole from US NPS
This map shows the range of Condylura cristata (Star-nosed Mole) across North America.
(c) IUCN Red List of Threatened Species, species assessors and the authors of the spatial data., CC BY-SA 3.0
Star-nosed Mole (Condylura cristata) range