Stinkflokesläktet

Stinkflokesläktet
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAraliaordningen
Apiales
FamiljFlockblommiga växter
Apiaceae
SläkteStinkflokesläktet
Ferula
Vetenskapligt namn
§ Ferula
AuktorLinné
Synonymer
Agasulis Raf.
Buniotrinia Stapf & Wettst.
Dardanis Raf.
Diserneston Jaub. & Spach
Dorema D.Don
Eriosynaphe DC.
Euryangium Kauffm.
Merwia B.Fedtsch.
Narthex Falc.
Pinacantha Gilli
Polycyrtus Schltdl.
Schumannia Kuntze
Scorodosma Bunge
Soranthus Ledeb.
Sumbulus H.Reinsch
Talassia Korovin

Stinkflokesläktet (Ferula) är ett släkte inom familjen flockblommiga växter med omkring 170 arter förekommande i medelhavsområdet samt sydvästra och centrala Asien.[1]

Släktet omfattar glatta, ofta blådaggiga högväxta örter med parbladigt delade blad och gula eller gröna blommor i stora sammansatta flockar. Flera arter innehåller i rötter och rotstockar gummihartser, som kommit att brukas såväl medicinskt som inom kemisk industri. Myskrot som brukat mot kolera har utvunnits ur Ferula sumbal och Ferula suaveolens.[2] Asafoetida är vanlig som krydda i till exempel Indien.

Ferula foetida, Ferula narthex och Ferula gummosa har brukats för att utvinna marockanskt ammoniakgummi.

Ett flertal arter har även brukats till rökelse i religiösa ceremonier, och de har varit flitigt brukade i folkmedicinen.[1][2] I dyvelsträck har också arter ur ferulasläktet varit huvudingrediens.[1]

Arter

Släktet innehåller över 200 arter:[3]

Källor

  1. ^ [a b c] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsrord Ferula)
  2. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 9. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 280 
  3. ^ ”Ferula”. Plants of the World Online. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:30105171-2. Läst 4 april 2025. 

Media som används på denna webbplats

Riesenfenchel.JPG
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0