Stereotyp (tryckteknik)
Stereotyp, klisché eller cliché är en helgjuten tryckplåt med text och/eller bild, gjuten i en tryckform av papier-maché eller gips. Avgjutningen görs av ett original med satta metalltyper och tryckplåten används sedan vid tryck i stället för originalet vilket förenklar mångfaldigandet av trycksaker.
Klichéavdrag är en papperskopia av en tryckform för t.ex. ett fotografi. Termen påträffas i arkivförteckningar över bilder.
Ordet "stereotyp" härstammar från grekiskans στερεός (stereos) 'solid', 'fast'[1] och τύπος (tupos) 'avtryck'[2] Äldsta kända användningen av ordet härstammar från 1798 av Firmin Didot för att beskriva en tryckplåt som duplicerade typografi.
Kliché (franska: cliché, av clicher, avklappa) betecknar egentligen detsamma som tyskans abklatsch, sv. avklapp, det vill säga ett avtryck av en upphöjd (fördjupad) bildskrift), taget i en lätt torkande eller hårdnande massa, till exempel starkt olimmat papper (används till exempel vid kopiering av runstenar och monumentala inskrifter).[3]
Inom boktryckeriet betecknade ordet kliché till en början (före uppfinningen av stereotyp) dels den form (matris), som togs i gips, papier-maché, guttaperka eller stilmetall direkt från en stilsats eller en xylografisk träplatta, dels den i denna form senare tagna avbildningar, med vars hjälp nya avtryck kunde tas.[3]
Kliché kallades de illustrationstryckplattorna (av zink eller koppar) som framställdes genom fotomekaniska (kemigrafiska) reproduktionsmetoder efter fotografier, träsnitt och annat tryck, teckningar och så vidare. Detta förfaringssätt bidrog i hög grad till utvecklingen av autotypi och zinkografi. För tryckpressen anbringades klichén på en fot av trä eller metall till samma höjd som bokstavstyperna.[3]
Metoden har funnits länge, även om flera personer såsom Johann Muller i Leiden, William Ged i Edinburgh oberoende av varandra utvecklade metoder att med gipsformar skapa förlagor till gjutning av tryckplåtar.
I bildlig mening betecknas med kliché någonting dussinartat, banalt, icke originellt på litteraturens eller konstens områden.[3]
Referenser
Noter
Tryckta källor
- Gernandts konversationslexikon, Stockholm 1895
- Hemmets konversationslexikon, Stockholm 1935
Media som används på denna webbplats
(c) Deutsche Fotothek, CC BY-SA 3.0 de