Stepan Makarov
| Stepan Makarov | |
.jpg) | |
| Född | 8 januari 1849 eller 27 december 1848 (g.s.)[1] Mykolajiv[2] |
|---|---|
| Död | 13 april 1904 eller 31 mars 1904 (g.s.)[1] Lüshunkou[3] |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
| Utbildad vid | Ryska sjökadettkåren |
| Sysselsättning | Militär, hydrograf, ingenjör, upptäcktsresande |
| Utmärkelser | |
| Sankt Annas orden, andra klass Georgsorden, fjärde klass Lütkemedaljen Sankt Vladimirs orden, fjärde klassen Sankt Stanislausorden, första klassen Sankt Stanislausorden, andra klassen Guldsabel "för tapperhet" | |
| Redigera Wikidata | |
Stepan Ossipovitj Makarov i äldre svensk litteratur även transkriberad Stefan Osipovitj, ryska Степа́н О́сипович Мака́ров. Född 27 december (8 januari 1849 enligt gregoriansk kalender) 1848 i Mykolajiv (Nikolajev, i dåvarande Ryska riket), död 31 mars (13 april enligt gregoriansk kalender) 1904 ombord på slagskeppet Petropavlovsk (sjöminsprängning), var en rysk konteramiral, militärstrateg, polarforskare och oceanograf. Befälhavare över Första Stillahavsflottan 1904.
Makarov fick hjältestatus under Rysk-turkiska kriget 1877-1878 när fartyget han var befälhavare över genomförde historiens första torpedering. Under de kommande åren innehade han flera prestigefyllda civila och militära positioner. Främst arbetade han med utveckling av sjöexpeditioner, isbrytare, torped- och minväsende samt pansarbrytande granater. När han 1904 efter det japanska anfallet på Port Arthur utsågs till befälhavare över Stillahavsflottan var Makarov redan en legend. Väl på plats påbörjade han en intensiv utbildningsperiod och började använda flottan offensivt med regelbundna sortier i hopp om att störa eller möjligen ge batalj om en mindre del av den japanska flottan kunde isoleras. Under en av dessa sortier minsprängdes hans flaggskepp Petropavlovsk och Makarov omkom. Till skillnad mot många andra av tidens ryska amiraler har Makarov ett gott eftermäle men hans inverkan på Rysk-japanska kriget blev marginell. Han efterträddas av konteramiral Vithöft.
Eftermäle
Asteroiden 6220 Stepanmakarov är uppkallad efter Stepan Makarov.[4]
Litteratur
- Forczyk, Robert (2009). Russian Battleship vs. Japanese Battleship : yellow Sea 1904–05. ISBN 978-1-84603-330-8
- Klado, N. L. (1908). Sjökrigshändelserna under rysk-japanska kriget. D. 1.
- Lindberg, Henry och Lybeck, Otto (1908). Tre sjöslag under rysk-japanska kriget 1904-1905 : skildring hufvudsakligen efter officiella och tryckta källor.
- Sergeev, Evgeny (2007). Examining Russian military intelligence in the war with Japan of 1904-05. ISBN 978-0-415-41618-4
- Warner, Denis Ashton och Warner, Peggy (1975). The tide at sunrise : a history of the Russo-Japanese War 1904-1905. ISBN 0-207-95554-9
Referenser
- ^ [a b] Vladimir Lamin (red.), Историческая энциклопедия Сибири, 2009, ISBN 5-8402-0230-4, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Макаров Степан Осипович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 6220 Stepanmakarov” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=6220. Läst 22 juli 2023.
Wikimedia Commons har media som rör Stepan Makarov.
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Stepan Osipovitsj Makarov, Russian naval officer, commander of the Russian fleet in the Pacific at the beginning of the war between Russia and Japan (1904). Oceanographer, arctic explorer, boatbuilder and vice-admiral (from 1896), he built the ice breaker Ermak for arctic travels. Introduced the outfitting of steamers with mine carrying boats, and was the first to use automatic (self driven) mine-torpedoes constructed by Robert Whitehead. Pioneer in torpedo defence against submarines. With dedication. (Leningrad).