Sten Orrenius

Sten Orrenius
Född14 februari 1937[1][2]
Motala församling[2], Sverige
Död27 april 2020[1][2] (83 år)
Västerleds distrikt[2], Sverige
Medborgare iSverige[2]
SysselsättningToxikolog, forskare
ArbetsgivareKarolinska Institutet
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Stockholms universitet (1982)[3]
Hedersdoktor vid Université Paris Descartes (2000)[4]
Redigera Wikidata

Sten Gösta Orrenius, född den 14 februari 1937 i Motala, död den 27 april 2020, var en svensk läkare och toxikolog.

Orrenius var 1971–1984 professor i rättsmedicin och 1984–2003 professor i toxikologi vid Karolinska Institutet. Han var dekanus vid Karolinska Institutet 1980-1987. Orrenius grundade 1988 Institutet för miljömedicin (IMM), och var prefekt där till 1999.[5] Han blev 1989 ledamot av Vetenskapsakademien och var ledamot av Karolinska Institutets Nobelkommitté från 1983. Orrenius var från 2004 ledamot av styrelsen för Rolf Lufts Stiftelse för diabetesforskning.[6] Han promoverades till hedersdoktor vid Stockholms universitet 1982.

Sten Orrenius var kusin till Hans Orrenius, som är far till Niklas och Johan Orrenius.[7]

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Professor Emeritus Sten Orrenius has died (på engelska), Karolinska Institutet, läs online, läst: 30 april 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, Orrenius, Sten Gösta, läst: 10 januari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Honorary doctorates at DBB, Stockholms universitet, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Journal officiel de la République française, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Minnesruna i Svenska Dagbladet den 10 maj 2020 sidan 35
  6. ^ Rolf Lufts Stiftelse för diabetesforskning 26 april 2004: Stiftelseförordnande och stadgar för Rolf Lufts Stiftelse för diabetesforskning, läst 28 april 2020
  7. ^ Orrenius, Erik A i Vem är Vem?: Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge (andra upplagan, 1965) och Orrenius, K Gösta i Vem är Vem?: Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge (andra upplagan, 1965)

Externa länkar

Auktoritetsdata