Stenålderskost

Den här artikeln har källor, men den behöver fler fotnoter för att kunna verifieras. (2019-09) Motivering: Få källhänvisningar finns till påståendena i löptexten vilket gör det svårt att verifiera artikeln. Hjälp gärna Wikipedia med att lägga till fotnoter om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som inte verifieras kan tas bort.

Stenålderskost, eller paleolitisk kost som det även kallas, är en kosthållning som har blivit populär på senare tid.^[1] Det är enligt förespråkarna den kost som människan antas ha ätit under tiden som jägare och samlare fram till jordbrukssamhällets början i Mellanöstern för ca 10 000 år sedan. Paleolitikum, eller äldre stenåldern, är en arkeologisk period som inleddes för omkring 2,3 miljoner år sedan och varade till omkring år 10 000 f.Kr.

Grunden i denna kosthållning bygger på antagandet att människan inte har förändrats, eller har förändrats väldigt lite, rent biologiskt, sedan Paleolitikum medan kosten har förändrats desto mer. Stenålderskosten är alltså ett försök att definiera en kost som ligger närmre den kost människan rent biologiskt är gjord för.^[2]

Exempel på livsmedel som kan ingå i stenålderskosten är magert kött, fisk, grönsaker, frukt, rotsaker, nötter med mera, och utesluter sädesslagen, mejeriprodukter, salt, tillsatt socker med mera.

I den paleolitiska kosten undviker man processerad mat. Maten kan stekas, kokas eller ätas rå.

Till den typiska jägare-samlare dieten, och den moderna paleolitiska dieten, hör:

• Kött

• Inälvor

• Fisk, kräftor, bläckfisk och andra vattenorganismer

• Grönsaker

• Rotfrukt

• Frukt och bär

• Nötter och frön

• Honung

• Svampar

• Ägg

• Insekter

• av fett äter somliga smör, och andra endast oliv-, kokosnöts- och avokadoolja

Det råder olika åsikter om mjölkprodukters plats i den paleolitiska dieten.

Vissa föredrar kött med lite fett, men andra menar att stenåldersmänniskor inte hade någon orsak att låta bli att äta djurens feta delar. Kaninsvält som orsakas av för lite fett och för mycket protein drabbade många västerlänningar i Arktis, men inte folken som bodde där eftersom de åt fett och inälvor från bäver, älg och säl.

Ordet stenålderskost kan vara väldigt missvisande eftersom stenåldern även inkluderar den period som kallas neolitikum (yngre stenåldern). Den populära termen "stenålderskost" avser inte det som åts under neolitikum (yngre stenåldern). Under den yngre stenåldern infördes jordbruk och boskapsskötsel. Människan blev också bofast. Under neolitikum tillkommer nämligen nedanstående livsmedel:

• Mejeriprodukter, till exempel ost, smör, yoghurt och filmjölk.
• Sädesgrödor, till exempel vete, havre, råg, ris, korn, majs och soja.
• Kött från tamdjur.

Den diet som beskrivs här kallas alltså "stenålderskost", vilket är ett populärt uttryck för paleolitisk kost.

Med undantag för Nordeuropa samt delar av Östafrika^[3] är det inte så många procent människor som klarar av att dricka stora mängder med mjölk i vuxen ålder. Det är laktosen i mjölken som man inte klarar av att bryta ner, vilket kallas laktosintolerans.

De flesta sädessorter likt nästan alla odlade grödor är varianter som inte växer i vilt tillstånd. Några få undantag är bland annat speltvete och bovete. Det spekuleras om att dessa växter och säden från dessa användes på stenåldern, men då åts det i form av hela korn.

Företagen Swedish Paleo och Paleo Institute fick priset Årets förvillare av föreningen Vetenskap och Folkbildning] för sitt förespråkande av stenålderskost på tveksam vetenskplig grund^[4]

• Cordain Loren: The Paleo Diet, 2002
• Walter L. Voegtlin: The Stone Age Diet
• Vilhjalmur Stefansson: The fat of the land
• Vilhjalmur Stefansson: Hunters Of The Great North
• Vilhjalmur Stefansson: My Life With The Eskimos
• Vilhjalmur Stefansson: Cancer : Disease Of Civilization
• Weston A. Price: Nutrition and Physical Degeneration
• Maryn Enig/Sally Fallon: Guts and Grease: The Diet of Native Americans
• Lars Wilsson: Välfärdens ohälsa
• Lars Wilsson: Naturlig mat - naturlig hälsa

• Lindeberg, Staffan (2003). Maten och folksjukdomarna — ett evolutionsmedicinskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. ISBN 9144041675. OCLC 186108854 
• Lindeberg, Staffan (2010). Food and Western Disease: Health and Nutrition from an Evolutionary Perspective. Chichester, U.K.: Wiley-Blackwell. ISBN 1405197714. OCLC 435728298 
• Lindeberg, Staffan (June 27 – July 10, 2005). ”Paleolitisk kost och evolutionsmedicin: nyckel till västvärldens sjukdomar”. Läkartidningen "102" (26–27): ss. 1976–78. PMID 16044751. Arkiverad från originalet den 19 december 2008. https://web.archive.org/web/20081219000559/http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=1513. Läst 16 december 2008. 
• Torgerson, Jarl S (June 27 – July 10, 2005). ”Replik: Den paleolitiska kosten bör tas med en stor nypa salt”. Läkartidningen "102" (26–27): ss. 1980–81. PMID 16044752. Arkiverad från originalet den januari 7, 2009. https://web.archive.org/web/20090107063137/http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=1516. Läst 16 december 2008. 
• Lindeberg, Staffan (June 27 – July 10, 2005). ”Slutreplik: Paleolitisk kost handlar om hälsa inte om viktnedgång”. Läkartidningen "102" (26–27): ss. 1982–83. PMID 16044752. Arkiverad från originalet den januari 7, 2009. https://web.archive.org/web/20090107061636/http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=1518. Läst 16 december 2008. 
• Lindeberg, Staffan; & Norder, Stig (August 22–28, 2005). ”Replik: Paleolitisk kost är ett realistiskt alternativ” (PDF). Läkartidningen "102" (34): ss. 2334. PMID 16167639. Arkiverad från originalet den 25 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090225121328/http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/1852/LKT0534s2334_2334.pdf. Läst 16 december 2008. 
• Magnusson, Per A (18 december 2007). ”Paleolitisk kost ger bättre glukostolerans än medelhavskost”. Läkartidningen "104" (51–52): ss. 3852. Arkiverad från originalet den januari 7, 2009. https://web.archive.org/web/20090107043829/http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=8376. Läst 16 december 2008. 
• Johansson, Lennart (16 januari 2008). ”Tarzan – spindelapa på villovägar”. Läkartidningen "105" (3): ss. 146. Arkiverad från originalet den 19 november 2011. https://web.archive.org/web/20111119012109/http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=8583. Läst 16 december 2008. 
• Lindeberg, Staffan (29 januari 2008). ”Stärkelse eller fett till diabetiker – ett skenbart dilemma?”. Läkartidningen "105" (5): ss. 269. Arkiverad från originalet den 19 november 2011. https://web.archive.org/web/20111119010126/http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=8713. Läst 16 december 2008. 
• Lindeberg, Staffan (6 maj 2008). ”Epidemiologi bortom sans och måtta”. Läkartidningen "105" (19): ss. 1357-58. Arkiverad från originalet den 19 november 2011. https://web.archive.org/web/20111119005557/http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=9427. Läst 16 december 2008. 
• Lindeberg, Staffan. ”Paleolitisk kost - stenåldersmaten vi byggdes för”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818023620/http://www.medicallink.se/news/showNews.cfm?newsID=1848. Läst 16 december 2008.