Stavsjö

Stavsjö
Tätort
SJ:s järnvägsstation Stavsjö ca 1932-1939
SJ:s järnvägsstation Stavsjö ca 1932-1939
LandSverige Sverige
LandskapSödermanland
LänSödermanlands län
KommunNyköpings kommun
DistriktKila distrikt
Koordinater58°43′46″N 16°26′10″Ö / 58.72944°N 16.43611°Ö / 58.72944; 16.43611
Area30 hektar (2020)[1]
Folkmängd215 (2020)[1]
Befolkningstäthet7,2 inv./hektar
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
TätortskodT0854[2]
SmåortskodS1305 (–1995)
Beb.områdeskod0480SB140 (1990–1995)[3]
0480TB113 (1995–)[3]
Geonames7284714
Ortens läge i Södermanlands län
Ortens läge i Södermanlands län
Ortens läge i Södermanlands län
Wikimedia Commons: Stavsjö
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Stavsjö är en tätort i Nyköpings kommun i Kila socken, cirka 35 km väster om Nyköping.

E4 gick under många år rakt igenom samhället. Under 1990-talet flyttades dock vägen till den nybyggda motorvägen vilket medförde att genomfartstrafiken minskade markant.

Orten ligger intill Stavsjön, en kräftrik badsjö.

Historia

Stavsjös historia är i stora delar intimt förknippad med Stavsjö bruks. Bruket anlades i Stavsjö för att ligga nära de viktiga naturtillgångarna skog och vattenkraft. 1719 anfölls Stavsjö av ryska trupper som förflyttade sig utmed den svenska kusten. Stavsjö anfölls under två dagar och förlusterna var betydande, 57 340 daler kopparmynt i fast egendom och 35 404 daler i lösöre. I stort sett hela Stavsjö brändes ner under härjningarna, dock lämnades byggnaden som nu benämns "Ryssköket". Anledningen sägs vara att ryssarna i detta hus intog sina måltider. Huset ligger utmed gamla E4 och är idag privatägt.

Stavsjö Bruk

Stavsjö Bruk anlades 1666 av brukspatron Gerdt Störning på Stavsjötorpet vid Stavsjön i Kila socken, för att tillverka kanoner. För att driva verksamheten behövdes malm, träkol, vattenkraft och arbetare. Malmen hämtades i första hand från Förola gruva, som också ägdes av Störning. Träkol fanns i tillräcklig mängd i Kolmårdsskogarna. Vattenkraft fanns i ån som förband Dammkärret med Stavsjön där fallhöjden var 14 meter. För att säkra vattenkraften lät man gräva en 3,5 kilometer lång grav från stora Fjällmossen till Lövsjön och vidare till Dammkärret. Kanonloppen slätborrades i borrvinden. Inleveranserna av malm till masugnarna och utskeppningen av färdiga produkter skedde i huvudsak vid Sandvik beläget vid Bråviken. Kanontillverkningen pågick i ungefär 200 år och upphörde 1859.[4]

Senare tillverkade Stavsjö bruk ångpannor, lokomobiler och tröskverk.

År 1881 tillverkades den första ventilen, en så kallad kilslidventil och år 1928 tillverkades den första skjutspjällsventilen, vilket är den typ av ventil bruket numera tillverkar.

Bruket ägdes under ett flertal år av Beijer Alma men såldes för 50 Mkr till det tyska Bröer Holding GmbH år 2005.[5] I samband med ägarbytet skedde en namnändring av företaget från AB Stafsjö Bruk till Stafsjö Valves AB.

Idag har bruket ungefär 80 anställda och tillverkar ca 18 000 ventiler per år. Företaget omsätter drygt 200 MSEK varav 85 % är exportinkomster.[6]

Stafsjö Järnväg (Nunnebanan)

Under åren 1898-1902 uppstod stora skador på ungefär 3 000 hektar granskog som en följd av fjärilen barrskogsnunnans framfart (därav namnet Nunnebanan). Som en lösning att transportera de stora mängderna timmer från området anlades Stafsjö Järnväg. Koncessionen erhölls 30 november 1899. Banan upphörde 18 augusti 1939 som resultat av ökande konkurrens från bilismen. Numera lever Nunnebanan kvar som cykel- och vandringsled.[7] I den historiska romanen Konsul Enhörning och barrskogens nunnor av Leif Syrén berättas om barrskogsnunnans härjningar och Nunnebanan.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Stavsjö 1990–2020[8]
ÅrFolkmängdAreal (ha)
1990
  
15424#
1995
  
24328
2000
  
22329
2005
  
22129
2010
  
21228
2015
  
21030
2020
  
21530
Anm.: Ny tätort 1995.
 # Som småort.

Byggnader

Dianatemplet

I Stavsjö finns ett litet tempel i gustaviansk stil, Dianatemplet. Templet är i vissa böcker daterat till 1771 men motstridiga uppgifter förekommer då andra uppgifter nämner mitten av 1780. Det tillägnades Gustav III på hans väg hem från Frankrike. En renovering har påbörjats genom finansiering av Länsstyrelsen samt markägaren och i samråd med Sörmlandsmuseum. Byggnaden som tidigare tillhört Stavsjö bruk är numera i privat ägo.

Stavsjö skola

Skolan i bygden uppfördes 1910 och hade karaktär av Sörgårdsskola. Fritidshem är integrerat i samma byggnad. På grund av vikande elevunderlag lades skolan i malpåse från och med höstterminen 2007. Om underlaget ökar planeras skolan åter tas i drift.[9]

Stafsjö Bruksmuseum

År 1998 invigdes Stafsjö Bruksmuseum i den gamla kraftstationen som en gång i tiden utgjorde brukets hjärta. I museet finns en modell av Stavsjö år 1914 i skala 1:200 som visar de centrala delarna av orten.[10]

Stavsjö Värdshus

Utmed gamla E4 finns Stafsjö Värdshus som drevs som värdshus till 2011. Under 2014-16 så har det i två omgångar varit ett asylboende. Sommaren 2015 drevs det tillfälligt som restaurang och kafé. [11]

Galleri

  • Stavsjö Värdshus.
    Stavsjö Värdshus.
  • Stavsjö Bruk.
    Stavsjö Bruk.
  • Stavsjö Bruksmuseum.
    Stavsjö Bruksmuseum.
  • Modellen av Stavsjö 1914.
    Modellen av Stavsjö 1914.
  • Måltavla i gjutjärn, tillverkad i Stafsjö bruk.
    Måltavla i gjutjärn, tillverkad i Stafsjö bruk.

Referenser

  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 18 september 2013.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Stavsjö bruk i Södermanland - Ivar Schnell
  5. ^ http://www.uppsalanytt.se/news.asp?newsID=2193 Uppsalanytt - Beijer Alma säljer Stafsjö
  6. ^ Företagets webbplats 2007-06-27
  7. ^ Om Stafsjö Järnväg
  8. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  9. ^ Nyköpings kommun om Stavsjö skola Arkiverad 28 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Stafsjö Bruksmuseums webbplats
  11. ^ ”Asylboende”. Arkiverad från originalet den 9 december 2014. https://web.archive.org/web/20141209063331/http://www.svtplay.se/klipp/2378492/nu-oppnar-asylboendet-i-stavsjo. Läst 1 februari 2015. 
Nyköpings kommun i Södermanlands län
DistriktNyköpings kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter

Media som används på denna webbplats

Sweden Södermanland location map.svg
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Location map of Södermanland county in Sweden

Equirectangular projection, N/S stretching 195 %. Geographic limits of the map:

  • N: 59.60° N
  • S: 58.50° N
  • W: 15.50° E
  • E: 17.80° E
Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Stavsjö SJ railway station 1932-1939.jpg
Stavsjö järnvägsstation (Statens Järnvägar) i Sverige. Smalspåren i bildens nedre vänstra hörn tillhör Stafsjö Järnväg. SJ elektrifierade sin linje 1932 och Stafsjö Järnväg lades ner och spåret revs upp 1939.
Stavsjö.jpg
Författare/Upphovsman: TS Eriksson, Licens: CC BY-SA 4.0
Stavsjö värdshus.
Stavsjö bruksmuseum.JPG
Författare/Upphovsman: Masugn, Licens: CC BY-SA 3.0
Visning inne i museet vid modellen
Stavsjö Bruk 1666.jpg
Författare/Upphovsman: Kavelgrisen, Licens: CC BY-SA 4.0
Stavsjö Bruk.
Måltavla Stafsjö bruk.jpg
Författare/Upphovsman: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 4.0
Target in cast iron, made by Stafsjö Bruk, Sweden, 1861