Statsflyget

Gulfstream IV

Statsflyget, eller mer vardagligt regeringsplanet, kallas en enhet av två svenska militära transportflygplan med uppgift att transportera Svenska statens högsta civila och militära ledning samt kungafamiljen.

Historia

Statsflyget har sin rötter från Stabens flygavdelning, vilken omorganiserades 1938 till Flygledningens flygavdelning och som var en del av Svea flygflottilj. Åren 1963–1974 tillhörde Flygledningens flygavdelning Svea flygkår. År 1974 överfördes Flygledningens flygavdelning till Flygvapnets Södertörnsskolor i Tullinge flygplats, där flygavdelning antog namnet Sambandsflygenheten. Sambandsflygenheten opererade i huvudsak två transportflygplan Sk 50 och Sk 60. Dock hade dessa flygplan vissa begränsningar då de saknade civila navigerings- och landningshjälpmedel vilket medförde att man endast kunde flyga vardagar då den militära flygledningen tjänstgjorde. För att komma runt detta problem modifierades två Sk 60 med civila navigeringssystem och fick beteckningen Sk 60D. Senare tillfördes också en Tp 87, vilket gav betydligt större transportkapacitet. Efter affären med den grundstötta U 137 fick sambandsflyget ett uppsving. Senare införskaffades ett Tp 88 som kom att användas för VIP-flygningar, även om det köptes för förflytta klargörningsstyrkor för incidentberedskapen. År 1985 flyttade sambandsflyget till Bromma flygplats, då Bromma erbjöd start och landning utanför den ordinarie arbetstiden.[1] Samma år, den 1 juni 1985, överfördes Sambandsflygenheten till F 16 i Uppsala, men bibehöll viss verksamhet på Bromma. Vid F 16 ingick enheten i flygunderhållsenheten och fick den 1 juni 1990 det nya namnet Transportflygenheten.[2] Inför att F 16 skulle avvecklas 2003 överfördes enheten organisatoriskt (då benämnd Specialflygenheten) den 31 december 2002 till Blekinge flygflottilj (F 17).[3] Den 31 december 2008 överfördes Specialflygenheten från F 17 till att från den 1 januari 2009 organisatoriskt tillhöra Skaraborgs flygflottilj (F 7) i Såtenäs, där den tillsammans med Transportflygdivisionen bildade Transport- och specialflygenheten (7. TSFE) vilken fram till 2016 var baserad på Bromma flygplats, Ronneby flygplats, Malmens flygplats, Luleå flygplats och Uppsala flygplats.[4][5] Sedan 2016 opereras Statsflyget helt från Arlanda flygplats.

Organisation

Flygplanen tillhör Transport- och specialflygenheten under Skaraborgs flygflottilj (F 7), vilken opererar från Arlanda flygplats. Flygenheten opererar (2020) med en Tp 102 Gulfstream IV och en Gulfstream G550, det sistnämnda levererat 2011. Flygplanen har plats för åtta respektive tolv passagerare och en besättning om fyra personer. Längsta flygtid är cirka 8 timmar.[6]

Prioritetsordning för utnyttjande

Anropssignaler

Gulfstream IV-planet går under anropssignalen "Swedforce 24" och Gulfstream 550-planet "Swedforce 25".

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Åshage 2011, s. 135–140.
  2. ^ Vingar över Uppland (1993), s. 214-218
  3. ^ Det sista decenniet (2003), s. 77
  4. ^ Krigsarkivet
  5. ^ Kronologi över flyget i Sverige: 2000–2009
  6. ^ ”TP 102”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/materiel-och-teknik/luft/tp-102/. Läst 6 juni 2020. 

Webbkällor

Tryckta källor

  • Regefalk, Egon (1993). Vingar över Uppland: Ett halvsekel med Ärnaflyget: F 16 1943–1993. Västerås: Upplands flygflottilj. ISBN 91-630-1597-8 
  • Ulriksson, Christer (2003). Det sista decenniet: F 16 Upplands flygflottilj: en minnesbok 1993–2003. Ödeshög: Upplands flygflottiljs kamratförening. ISBN 91-631-3932-4 
  • Åshage Jarl, red (2011). Sjunde jaktflottiljen: F 18 - en nedlagd flygflottilj. [Tullinge]: Norlén & Slottner. Libris 12306331 


Svenska Flygvapnets historiska och aktiva staber och förband
Flygflottiljer
F 1 • F 2 • F 3 • F 4 • F 5 • F 6 • F 7 • F 8 • F 9 • F 10 • F 11 • F 12 • F 13 • F 14 • F 15 • F 16 • F 17 • F 18 • F 19 • F 20 • F 21 • F 22 • F 30 • HKP F • Hkpflj • HAW
Flygvapnet vapen bra.svg
Flygeskadrar
E 1 • E 2 • E 3 • E 4
Staber
Förband, skolor
och centrum
17. flygbasjägarkompaniet • Basbefälsskolan • Flygbefälsskolan • Flygkrigshögskolan • Flygmedicincentrum • Flygtekniska skolan • Flygvapnets centrala skolor • Flygvapnets Halmstadsskolor • Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen • Flygvapnets flygskola • Flygvapnets markteletekniska skola • Flygvapnets officershögskola • Flygvapnets sambands- och stabstjänstskola • Flygvapnets Södertörnsskolor • Flygvapnets teletekniska skola • Flygvapnets Uppsalaskolor • Flygförvaltningens verkstadsskola • Flygvapnets väderskola • Flygvapnets underofficersskola • Flygvapnets underrättelseskola • Flygvapnets uttagningscentrum • Försvarsmaktens Halmstadsskolor • Försökscentralen • Gripencentrum • Hallands flygkår • Informationsteknologiskolan • Krigsflygskolan • Luftstridsskolan • Roslagens flygkår • R3-skolan • Stridslednings- och luftbevakningsskolan • Svea flygkår
Verkstäder, enheter och
annan verksamhet
Se även: Lista över svenska flygdivisioner

Media som används på denna webbplats

Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Gulfstream G-400.jpg
Författare/Upphovsman: Planephotoman, Licens: CC BY 2.0
A Gulfstream G-400 aircraft (N413QS) during takeoff