Starrsångare

	Starrsångare; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Gräsfåglar; Locustellidae
Släkte	Helopsaltes
Art	Starrsångare; L. certhiola
Vetenskapligt namn
	§ Helopsaltes certhiola
Auktor	Pallas, 1811
Synonymer
	Locustella certhiola

Starrsångare^[2] (Helopsaltes certhiola) är en asiatisk fågel i familjen gräsfåglar (Locustellidae) som tidigare ingick i den idag uppdelade familjen sångare.^[3] Den häckar i östra Asien från Sibirien och östra Kazakstan österut till Ochotska havet och nordöstra Kina, där den hittas i högt gräs intill fuktängar och myrar. Vintertid till flyttar den till södra och sydöstra Asien. Felflygande fåglar uppträder mycket sällsynt i Europa, däribland i Sverige. Likt andra arter i familjen är den mycket svårsedd och rör sig likt en mus i vegetationen. Starrsångaren tros minska i antal till följd av habitatförstörelse, men anses ändå livskraftig.

Kännetecken

Utseende

Starrsångaren är en medelstor sångare som liknar gräshoppsångaren (Locustella naevia), men är något större, har vita spetsar på stjärten och tertialerna samt har rödbrun övergump. Ovansidan är kraftigt streckad, undersidan ostreckat gråvit med undantag för undergumpen. Könen är lika, ungfåglar är gulaktiga undertill.

Läten

Till skillnad från gräshoppsångare och flera andra av sina släktingar är sången inte mekaniskt insektslik utan en melodiös melodi relativt lik sångare i släktet Acrocephalus.

Utbredning och systematik

Starrsångaren delas vanligen in i fyra underarter med följande utbredning:^[4]

rubescens – Sibirien från Irtysj till Kolymaflodens bäcken och Ochotska havet; flyttar vintertid till södra och sydöstra Asien
sparsimstriata – södra Sibirien från Tomsk och Novosibirsk österut till Bajkalsjön och söderut till norra Altaj och norra Mongoliet; flyttar vintertid troligen till södra och sydöstra Asien
certhiola – Transbajkal österut till sydöstra Sibirien (söder om kusten mot Ochotska havet) och nordöstra Kina österut från bergskedjan Da Hinggan Ling; flyttar vintertid till Sydostasien
centralasiae – östra Kazakstan (Zajsansjön söderut till Dzungariska Alatau), nordöstra Kirgizistan (Karkara) samt ryska och gobiska delar av Altaj söderut till norra Kina (i syd till östra Tien Shan, Tsaidambäckenet och Ordosplatån; flyttar vintertid troligen till Indien österut till Myanmar

Vissa urskiljer även underarten minor, med utbredning i sydöstra Sibirien (Amurland) och nordöstra Kina.^[3]

I verket Handbook of Western Palearctic Birds (Shirihai & Svensson 2018) föreslås en annan underartsindelning, där sparsimstriata inkluderas i rubescens.^[5] Sedan 2022 följer svenska BirdLife Sverige dessa rekommendationer.^[6]

Starrsångare i Sverige

Starrsångare har observerats i Sverige vid två tillfällen. Både 2010 och 2015 fastnade en individ i ett ringmärkningsnät i Häradskär i Gryts skärgård.^[7]^[8]

Släktskap

Gräsfåglarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.^[9] Idag delas därför Sylviidae upp i ett flertal familjer, däribland Locustellidae.

DNA-studier från 2018^[10] har också visat att en grupp östasiatiska arter som traditionellt placeras i Locustella, bland annat starrsångare, visserligen är en systergrupp till Locustella, men skildes åt för hela 14 miljoner år sedan. Författarna till studien rekommenderar därför att de placeras i ett eget nyskapat släkte, som de ger namnet Helopsaltes. Numera följer de ledande taxonomiska auktoriteterna rekommendationerna. Starrsångaren är närmast släkt med de östasiatiska arterna ochotsksmygsångare, koreasmygsångare och kilstjärtad smygsångare.^[11]

Ekologi

Fågeln återfinns i högt gräs, ofta nära vatten på myrar eller fuktängar. Fyra till sju ägg läggs i ett bo som placeras på marken. Förutom när den sjunger är den liksom sina släktingar mycket svår att se när den rör sig genom gräs och undervegetation som en mus.

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal på grund av habitatförstörelse, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men arten beskrivs som vanlig och lokalt till och med allmän.^[1]

Taxonomi och namn

Starrsångaren beskrevs som art av Peter Simon Pallas 1811. Dess vetenskapliga artnamn certhiola är diminutiv av trädkryparsläktet Certhia, i sin tur av grekiska kerthios, alltså syftande på artens krypande beteende.^[12]

Noter

^ [a b c d] BirdLife International 2017 Helopsaltes certhiola . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 12 december 2021.
^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.2). doi : 10.14344/IOC.ML.9.2.
^ Pearson, D. (2020). Pallas's Grasshopper-Warbler (Locustella certhiola), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.pagwar1.01
^ Shirihai, Hadoram; Lars Svensson (2018). Handbook of Western Palearctic Birds, Volume 1, Passerines: Larks to Warblers. Helm Field Guides. ISBN 9781472937575
^ Erling, J., Lagerqvist, M., Asplund, G., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2022). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/02/Rapport12-2022.pdf. Läst 14 februari 2022.
^ http://www.natursidan.se/nyheter/starrsangare-hittad-pa-samma-lilla-o-som-for-fem-ar-sedan/ (läst 15 september 2015)
^ Starrsångare, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
^ Alström, P., A. Cibois, M. Irestedt, D. Zuccon, M. Gelang, J. Fjeldså, M.J. Andersen, R.G. Moyle, E. Pasquet, and U. Olsson (2018), Comprehensive molecular phylogeny of the grassbirds and allies (Locustellidae) reveals extensive non-monophyly of traditional genera, and a proposal for a new classification, Mol. Phylogenet. Evol.
^ Drovetski, S.V., G. Semenov, Y.A. Red'kin, V.N. Sotnikov, I.V. Fadeev, and E.A. Koblik (2015), Effects of Asymmetric Nuclear Introgression, Introgressive Mitochondrial Sweep, and Purifying Selection on Phylogenetic Reconstruction and Divergence Estimates in the Pacific Clade of Locustella Warblers, PLoS ONE 10:e0122590.
^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör starrsångare.
Bilder & media
Wikispecies har information om starrsångare.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] BirdLife International 2017 Helopsaltes certhiola . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 12 december 2021.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[IOC-3] [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.2). doi : 10.14344/IOC.ML.9.2.

[BOW-4] Pearson, D. (2020). Pallas's Grasshopper-Warbler (Locustella certhiola), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.pagwar1.01

[hbwp-5] Shirihai, Hadoram; Lars Svensson (2018). Handbook of Western Palearctic Birds, Volume 1, Passerines: Larks to Warblers. Helm Field Guides. ISBN 9781472937575

[BirdLife-6] Erling, J., Lagerqvist, M., Asplund, G., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2022). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/02/Rapport12-2022.pdf. Läst 14 februari 2022.

[7] ttp://www.natursidan.se/nyheter/starrsangare-hittad-pa-samma-lilla-o-som-for-fem-ar-sedan/ (läst 15 september 2015)

[8] Starrsångare, BirdLife Sveriges raritetskatalog.

[9] Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.

[10] Alström, P., A. Cibois, M. Irestedt, D. Zuccon, M. Gelang, J. Fjeldså, M.J. Andersen, R.G. Moyle, E. Pasquet, and U. Olsson (2018), Comprehensive molecular phylogeny of the grassbirds and allies (Locustellidae) reveals extensive non-monophyly of traditional genera, and a proposal for a new classification, Mol. Phylogenet. Evol.

[11] Drovetski, S.V., G. Semenov, Y.A. Red'kin, V.N. Sotnikov, I.V. Fadeev, and E.A. Koblik (2015), Effects of Asymmetric Nuclear Introgression, Introgressive Mitochondrial Sweep, and Purifying Selection on Phylogenetic Reconstruction and Divergence Estimates in the Pacific Clade of Locustella Warblers, PLoS ONE 10:e0122590.

[12] James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

Navigation

Navigering

Temaportaler