Stalaktit
Stalaktit är en droppstensformation i grottor, oftast kalkhaltig berggrund.
Stalaktiter är de hängande, istappsliknande formationerna.[1] Där dropparna träffar golvet bildas ofta stalagmiter. Stalaktiten är i de flesta fall både smalare och spetsigare än motsvarande stalagmit.
Kalkutfällningar
Lite av kalken i det droppande vattnet fastnar på den blivande eller existerande stalaktitens spets, och bygger på denna, innan droppen faller.
CaCO3(s) + H2O + CO2 <=> Ca2 + 2HCO3
En annan typ av stalaktit förekommer i lavagrottor och bildas när lavan i taket fortfarande är så het att det droppar därifrån. De bildas genom att lite av den tillflödande lavan stelnar till på spetsen och blir kvar där i stället för att droppa ner. Ungefär samma process, fast med vatten, är det som bildar istappar.
Kom-ihåg-regel
En enkel och bra kom-ihåg-regel för att skilja på stalagmit och stalaktit:
- Stalaktiter sitter i taket.
- Stalagmiter sitter på marken.
Referenser
- ^ ”Stalaktit”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/stalaktit. Läst 24 april 2019.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Stalaktit.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Ice stalactite from a leaking pipe under a viaduct in Stockholm.