Staffan Westerberg
| Staffan Westerberg | |
 Staffan Westerberg 1967. | |
| Född | Staffan Gunnar Westerberg 11 juni 1934 Luleå församling, Norrbottens län Luleå, Sverige  |
|---|---|
| Aktiva år | 1956– |
| Betydande roller | |
| Vilse i pannkakan | |
| IMDb SFDb | |
Staffan Gunnar Westerberg, född 11 juni 1934 i Luleå församling, Norrbottens län,[1] är en svensk regissör, manusförfattare och skådespelare. Han är mest känd för sitt barnprogram Vilse i pannkakan som hade premiär 1975.
Biografi
Tidiga år
Westerberg växte upp i Luleå tillsammans med sin familj, och hans far, Folke Westerberg, verkade som bruksdisponent.[2] Då Westerberg var fem år gammal dog hans äldre bror Lasse efter att ha blivit påkörd av en bil då han var ute och cyklade, endast nio år gammal.[3] Detta ägde rum på mors dag, och deras mor återhämtade sig aldrig.[4] Broderns död satte sina spår även hos Staffan, som sökte tröst i fantasins värld.[5]
Redan som barn intresserade Westerberg sig för teater och skådespeleri, och med hjälp av bland annat kartonger, ficklampor och egen dekor skapade han sin egen teater där han satte upp olika pjäser och operetter han sett på Riksteatern.[6]
Karriär
Efter studenten bestämde sig Westerberg för att flytta till Stockholm för att ägna sig åt teater där och under vistelsen där fick han bo hos släktingar.[7] Hans dröm var att få skapa egna TV-program[8] med inriktning på barnteater.[9] Han var elev vid Norrköping-Linköping stadsteaters elevskola 1956–1959.
Westerberg gjorde under 1970- och 80-talen en rad mer eller mindre populära barnprogram med sig själv som dockspelare, men har framför allt blivit omtalad för det surrealistiska programmet Vilse i pannkakan, som av en del barn uppfattades som skrämmande. Westerberg har blivit något av en symbol för 1970-talets kulturradikalism, vilket kom till uttryck med den klassiska skylten "Det är ditt fel, Staffan Westerberg" vid Hultsfredsfestivalen 1998.[10] Han har också fått epitetet "Mannen som förstörde en hel generation".[11][12] Han är också känd för sina program med Lillstrumpa och Syster Yster som första gången dök upp i julkalendern 1983, Lille Luj och Änglaljus i strumpornas hus. Under 1970-talet arbetade han även parallellt med scenteater, och många av dessa pjäser har också sänts i TV.[13]
Westerberg har varit engagerad vid Dramaten, Stockholms stadsteater, Norrbottensteatern, Upsala Stadsteater och Teater Brunnsgatan Fyra.
Hans självbiografi Elvaåringen utkom år 2010.[14]
Filmografi
Filmroller
- 1965 – Ett avsked
- 2001 – Eva & Adam - fyra födelsedagar och ett fiasko
- 2002 – Livet i 8 bitar
- 2003 – Min första kärlek (kortfilm)
TV-roller
- 1972 – Det bara händer att en ask blir en pratsam figur, musik av Lasse Dahlberg (visad första gången 12/1)
- 1973 – Den lilla teatern spelar för dig med Monica Nielsen, musik av Björn Isfält och Lasse Dahlberg (premiär 23/1)
- 1974 – Herr Ingentings funderingar (premiär 18/2)
- 1975 – Vilse i pannkakan
- 1977 – Dockmakarens verkstad (premiär 14/11)
- 1978 – Utebänkens sagor (premiär 18/12)
- 1980 – Den flygande näsduken (premiär 11/10)
- 1980 – Paraplyernas uppror (visad första gången 14/12)
- 1981 – Mellan himmel och jord[15]
- 1982 – Staffans sagor
- 1983 – Ett litet drömspel
- 1983 – Lille Luj och Änglaljus i strumpornas hus
- 1984 – Lillstrumpa och Syster Yster på irrvägar
- 1988 – Vägen hem
- 1992 – Clownen och snarkofagen
- 2000 – Titta en älg
- 2000 – Eva & Adam (TV-serie)
- 2001 – Återkomsten (TV-serie)
- 2014 – Söder om Folkungagatan (TV-serie) (berättare)
Regi
- 1966 – Clownen Beppo
- 1975 – Vilse i pannkakan
- 1983 – Lille Luj och Änglaljus i strumpornas hus
- 2000 – Titta en älg!
- 2009 – Selma och Ågust
Teater
Roller
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1956 | Vita hästen Hans Müller och Ralph Benatzky | John Zacharias | Norrköping-Linköping stadsteater | |
| 1957 | David, kontorist hos Hansan | Gustav Vasa August Strindberg | John Zacharias | Norrköping-Linköping stadsteater |
| Cato | Vägen till Rom Robert E. Sherwood | Kurt-Olof Sundström | Norrköping-Linköping stadsteater | |
| Simones drömmar Bertolt Brecht och Hanns Eisler | Kurt-Olof Sundström | Norrköping-Linköping stadsteater | ||
| Lysistrate Aristofanes | Olof Thunberg | Norrköping-Linköping stadsteater | ||
| 1958 | Don Quijote – Riddaren av den sorgliga skepnaden Wulf Leisner | Lars-Erik Liedholm | Norrköping-Linköping stadsteater | |
| Claude | Efter levande modell Michel Arnaud | Lars-Erik Liedholm | Norrköping-Linköping stadsteater | |
| Sir John Bushy | Richard II William Shakespeare | Olof Widgren John Zacharias | Norrköping-Linköping stadsteater | |
| 1959 | Tom Cherry | Den stora drömmen Robert Bolt | Lars-Erik Liedholm | Norrköping-Linköping stadsteater |
| Ung och grön Dorothy Reynolds och Julian Slade | Ingrid Luterkort | Norrköping-Linköping stadsteater | ||
| Grip | Ett resande teatersällskap August Blanche | Bertil Norström | Norrköping-Linköping stadsteater | |
| 1961 | Geoffrey | Doft av honung Shelagh Delaney | Eva Sköld | Riksteatern[16] |
| 1970 | Go’vännen Staffan Westerberg | Norrköping-Linköping stadsteater | ||
| Bland stubbar och troll Staffan Westerberg | Hans Elfvin | Norrköping-Linköping stadsteater |
Regi
| År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
|---|---|---|---|
| 1966 | Amédée Amédée, ou Comment s'en debarasser? | Eugène Ionesco | Riksteatern |
| 1985 | SnällPelle | Staffan Westerberg | Folkteatern i Göteborg |
Scenografi och kostym
| År | Produktion | Upphovsmän | Regi | Teater | Noter |
|---|---|---|---|---|---|
| 1973 | Gula tassen | Annika Holm och Staffan Westerberg Efter en saga av Werner Aspenström | Peter Egge | Norrköping-Linköping stadsteater | Kostym och kattmatta |
| 1985 | SnällPelle | Staffan Westerberg | Staffan Westerberg | Folkteatern i Göteborg |
Bibliografi
- 1969 – Leka teater
- 1986 – Staffans sagor
- 2006 – Storgatan : en Las Vegasshow i Luletappning, manus
- 2010 – Elvaåringen
- 2011 – Onyttingen
- 2014 – Hoppla (bok+ljud/cd-rom)
- 2017 – Girafferna
Diskografi
- 1975 – Vilse i pannkakan (med Thomas Wiehe)
- 1980 – Med örat mot jorden (med Thomas Wiehe)
- 1980 – Utebänkens sagor (med Ellika Lindén, Per Dunsö och Ola Ström)
Priser och utmärkelser
- 1994 – Expressens teaterpris
- 1998 – Svenska Dagbladets Poppepris
- 2001 – Mensapriset
- 2002 – Hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet[17]
- 2006 – Litteris et Artibus[18]
- 2006 – Aspenströmpriset
- 2010 – Svenska teaterkritikers Hederspris
Referenser
Noter
- ^ Sveriges befolkning 2000: Westerberg, Staffan Gunnar (1934-06-11) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
- ^ Marie Ström. ”Biografi med barnaögon”. Sverige: Piteåtidningen. Arkiverad från originalet den 21 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140221215645/http://mobil.pitea-tidningen.se/Default.aspx?id=5850444&ix=-1&ixs=-1. Läst 18 juni 2012. ”Det är en svåråtkomlig, komplicerad och kylig relation som framträder i den stora villan i Luleå där pappan arbetade som bruksdisponent.”
- ^ Therese Eriksson. ”Sorgen i pannkakan”. Sverige: Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 18 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110118002940/http://mobil.hd.se/kultur/boken/2011/01/15/sorgen-i-pannkakan/. Läst 18 juni 2012. ”När han var fem år blev hans äldre bror, nio år, påkörd av en bil och dog.”
- ^ Marie Ström. ”Biografi med barnaögon”. Sverige: Piteåtidningen. Arkiverad från originalet den 21 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140221215645/http://mobil.pitea-tidningen.se/Default.aspx?id=5850444&ix=-1&ixs=-1. Läst 18 juni 2012. ”Han dog på Mors dag, med en bukett kabblekor på pakethållaren. Mamman kom aldrig över sorgen.”
- ^ Marie Ström. ”Biografi med barnaögon”. Sverige: Piteåtidningen. Arkiverad från originalet den 21 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140221215645/http://mobil.pitea-tidningen.se/Default.aspx?id=5850444&ix=-1&ixs=-1. Läst 18 juni 2012. ”Fantasin blev hans lekkamrat. Med den skapade han överlevnadsvärldar.”
- ^ Marie Ström. ”Biografi med barnaögon”. Sverige: Piteåtidningen. Arkiverad från originalet den 21 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140221215645/http://mobil.pitea-tidningen.se/Default.aspx?id=5850444&ix=-1&ixs=-1. Läst 18 juni 2012. ”Med hjälp av kartongkulisser från Allers familjejournal byggde han sin första teater. Där satte han upp egna versioner av pjäser och operetter han sett på Riksteatern, med hjälp av egendesignad dekor, ficklampor och stearinljus.”
- ^ Lotta Ringdahl. ”Norrskenet lyser igenom”. Sverige: Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/bostad/mittkvarter/norrskenet-lyser-igenom_2741505.svd. Läst 18 juni 2012. ”Direkt efter gymnasiet lämnade Staffan Luleå för ett liv med teatern i Stockholm. Han fick bo hos släktingar i Gamla stan, hos konstnären Rudolf Govenius, hans fru Maya och dottern Vera.”
- ^ Malena Janson. ”Intervju med Staffan Westerberg”. Sverige: Barnkulturbloggen. http://barnkulturbloggen.blogspot.se/p/intervju-med-staffan-westerberg.html. Läst 29 juni 2012. ”TV var ett medium som lockade. TV var för mig en miniatyrteater i varje hem, som jag kunde befolka. Känslan var att jag flyttade in i varje litet hem i Sverige.”
- ^ Malena Janson. ”Intervju med Staffan Westerberg”. Intervju med Staffan Westerberg. Sverige: Barnkulturbloggen. http://barnkulturbloggen.blogspot.se/p/intervju-med-staffan-westerberg.html. Läst 29 juni 2012. ”TV måste ju också ha varit ett perfekt medium för dig eftersom man där kan arbeta mycket med närbilder. Dina figurer är ju ofta så väldigt små? Det måste funka bättre än på en scen? - Ja, det gör det ju. Jag har ju använt dockorna på scen också men då i en annan funktion. Men jag hade ju en fantastisk frihet, man var liksom öppen för allt. Jag undrar vem som i dag skulle kunna få göra en serie som Herr Ingentings funderingar?”
- ^ Storpotäten ska göra comeback Arkiverad 30 april 2007 hämtat från the Wayback Machine., Aftonbladet, 13 november 2001
- ^ Vilse i livet - med Staffan Westerberg Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.. Flamman. 25 februari 2010. Läst 2014-08-18.
- ^ Sorgen i pannkakan. Helsingborgs Dagblad. 15 januari 2011. Läst 2014-08-18.
- ^ Malena Janson. ”Intervju med Staffan Westerberg”. Intervju med Staffan Westerberg. Sverige: Barnkulturbloggen. http://barnkulturbloggen.blogspot.se/p/intervju-med-staffan-westerberg.html. Läst 29 juni 2012. ”Du arbetade även med scenteater parallellt under 70-talet? - Ja, det gjorde jag. Det var ju en period när jag arbetade väldigt mycket för TV. Men jag skrev också för barn och många av pjäserna sändes sedan också i TV.”
- ^ ”Staffan Westerberg: "Elvaåringen. En självbiografisk resa"”. Dagens Nyheter. 28 december 2010. http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/staffan-westerberg-elvaaringen-en-sjalvbiografisk-resa/. Läst 30 juni 2016.
- ^ Mellan himmel och jord på Svensk mediedatabas
- ^ S B-l (7 februari 1961). ”'Doft av honung' på Riksteatern”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-02-07/36/12. Läst 26 september 2020.
- ^ ”Staffan Westerberg blir doktor”. Svenska Dagbladet. 24 augusti 2002. http://www.svd.se/staffan-westerberg-blir-doktor. Läst 30 juni 2016.
- ^ ”Litteris et Artibus 2006”. Kungahuset. Arkiverad från originalet den 26 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210126215951/https://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/ordnarochmedaljer/medaljer/medaljer/sokmedalj.4.30963a1811be3fda3ab800012080.html?medaljar=2006&medaljtyp=Litteris+et+Artibus&medaljnamn=. Läst 30 juni 2016.
Källor
Externa länkar
- Staffan Westerberg i Libris
- Staffan Westerberg på Svensk Filmdatabas.
- Staffan Westerberg på Internet Movie Database (engelska)
|
