Stadsmuseets Norrmalmsinventering

Stadsmuseet i Stockholm genomförde våren 2007 en omfattande kulturhistorisk inventering och klassificering av samtliga fastigheter på Norrmalm i Stockholm som hade uppförts i samband med och efter Norrmalmsregleringen, 1960-1989.

Stadsmuseets byggnadsantikvarier dokumenterade samtliga fastigheter i ord och bild som vägledning vid eventuella framtida förändringar av bebyggelsen i city. Bland husen som dokumenterades fanns verk av ledande svenska arkitekter som Sven Markelius, Peter Celsing och Carl Nyrén liksom det flitiga Stockholmskontoret Backström & Reinius.[1]

Bakgrund

Under efterkrigstiden genomfördes en omfattande reglering av Norrmalm och dagens centrum skapades. Husen som uppfördes under 1960-, 70- och 80-talen var präglade av tidens stadsplaneideal och en vilja att manifestera det framgångsrika Sverige. Många av husen var mycket påkostade, med dyra fasadmaterial som exempelvis PK-husets rosa sandsten och Riksbankshusets svarta granit.

Hamngatan 1956 och 2008
En ny stad: Hamngatan före och efter Norrmalmsregleringen. Bilden till vänster är från 1956, bilden till höger från 2008, båda är tagna från Malmskillnadsgatan mot öst. Bara två byggnader är kvar: NK på vänstra sidan Hamngatan och Hästskopalatset med brun fasad intill NK.En ny stad: Hamngatan före och efter Norrmalmsregleringen. Bilden till vänster är från 1956, bilden till höger från 2008, båda är tagna från Malmskillnadsgatan mot öst. Bara två byggnader är kvar: NK på vänstra sidan Hamngatan och Hästskopalatset med brun fasad intill NK.
En ny stad: Hamngatan före och efter Norrmalmsregleringen. Bilden till vänster är från 1956, bilden till höger från 2008, båda är tagna från Malmskillnadsgatan mot öst. Bara två byggnader är kvar: NK på vänstra sidan Hamngatan och Hästskopalatset med brun fasad intill NK.

Kulturhistorisk klassificering

Byggnaderna har klassificerats i fyra kategorier med hänsyn till deras kulturhistoriska värde. Stadsmuseet använder ett färgsystem för att klassificera byggnader, blått, grönt, gult och grått.[2]

Blåmärkta byggnader

De mest värdefulla fastigheterna har getts en blåmärkning vilket innebär det starkaste skyddet och att fastighetens kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i Kulturmiljölagen. Vid inventeringen gavs 14 byggnader en blå märkning.[1] De fjorton husen är ritade av några av tidens mest namnkunniga arkitekter.


BildFastighetByggårArkitektKvarterAdress
Bryggaren 16 (om/tillbyggnad)1986Sune MalmquistBryggaren 16Apelbergsgatan/Kungsgatan[3]
Klarahuset1986-89Carl NyrénHägern Större 16Drottninggatan
Kulturhuset1971Peter CelsingSkansen 23Sergels torg
NK:s tillbyggnad1960-taletHans AsplundHästen 19Regeringsgatan
Departementets hus1969-71Nils TeschBjörnen & Loen 1Jakobsgatan
Parkaden1963Hans AsplundHästskon 10Regeringsgatan
PK-huset1971-1974Backström & ReiniusHästen 23Hamngatan
Riksbankshuset1970Peter CelsingSkansen 20Brunkebergstorg
Sheraton1971AOS ArkitekterSnäckan 7Tegelbacken
SIF-huset1985Carl Erik Fogelvik/Hans BirkholzApeln 8Olof Palmes gata
Sparbankshuset1973-1975Carl NyrénSpektern 13Hamngatan
Stadsteatern1971Peter CelsingSkansen 23Sergels torg
Sverigehuset1961-69Sven MarkeliusKungliga trädgården 7Hamngatan
Åhlens City1964Backström & ReiniusGripen 12Klarabergsgatan

Reaktioner

Kartläggningen har fått kritik från politiskt håll då flera av husen är föremål för förändringstryck[1] och ombyggnadsplaner[4] (2007). Bland annat kritiserade dåvarande stadsbyggnadsborgarrådet Mikael Söderlund slutsatserna och ifrågasatte öppet stadsmuseets klassificering av bland annat Sheraton, Åhléns City och parkeringshuset Parkaden. Enligt Ann-Charlotte Backlund, stadsantikvarie och chef för Stockholms stadsmuseum, avgörs den kulturhistoriska klassificeringen av museet på uppdrag direkt från kommunfullmäktige och är inte en fråga för stadsbyggnadsnämnden.[4]

Förändringstryck

Förutom det politiska motståndet finns också en vilja hos fastighetsägarna att bygga på och om fastigheterna. Bland annat finns det långtgående planer på att bygga på Näringsdepartementets hus med två nya glasvåningar som skiljer sig från den nuvarande fasaden med sin upprepande prefabricerade betongelement samt bygga om bottenvåningen.[5] Stadsmuseet har starkt motsatt sig planerna på påbyggnaden:

Med hänsyn till kontorshusets i Loen synnerligen stora kulturhistoriska värde bör byggnaden ges skyddsbestämmelser för bevarande av exteriören, byggnadens planstruktur och delar av interiören såsom trapphus och konferensrum. Skyddsbestämmelserna bör även omfatta förbud mot rivning. [6]

Stadsmuseet motsätter sig också på ett principiellt plan att höja takhöjderna i kvarteret eftersom det anses hota Stockholms stadsbild och strider mot generalplanen City 62 som syftar till att Brunkebergsåsens dominans i stadslandskapet bör bibehållas.[6] Norrmalms stadsdelsnämnd har däremot inget att erinran mot förslaget.[7]

Ett annat hus som har förändrats är Sparbankshuset där den översta våningen byggdes om från teknikvåning med framför allt fläktsystem, ombyggnaden som genomfördes av samma arkitektkontor som byggde huset, Nyréns Arkitekter, ändrade dock inte volymen på huset och de nya fönstren som togs upp anpassades till husets moderna arkitektur.

Bildgalleri

Referenser

  1. ^ [a b c] ”Nu har det moderna city inventerats”. Stockholms stadsmuseum. Arkiverad från originalet den 12 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090312051716/http://www.stadsmuseum.stockholm.se/kma.php?kategori=15&sprak=svenska. Läst 12 januari 2009. 
  2. ^ ”Kulturhistorisk klassificering”. Stockholms stadsmuseum. Arkiverad från originalet den 22 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130522085614/http://www.stadsmuseum.stockholm.se/byggvard.php?kategori=69&sprak=svenska&sprak=svenska. Läst 12 januari 2009. 
  3. ^ ”Kungsgatan 60–62”. Diligentia AB. http://data.bovision.se/bilder/8343/70058849.Faktablad_Bryggaren.PDF. Läst 16 januari 2009. 
  4. ^ [a b] Elisabeth Andersson (21 juni 2007). ”K-märkt City döms ut” (på svenska). SvD: s. Okänt. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_239525.svd. Läst 12 januari 2009. 
  5. ^ ”Kvarteret Loen, Stockholm”. Statens fastighetsverk. Arkiverad från originalet den 19 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090219053237/http://sfv.se/cms/sfv/aktuellt/projekt/kvarteret_loen_stockholm.html. Läst 17 januari 2009. 
  6. ^ [a b] ”FDnr 106-40/2996/2008”. Stadsmuseeet. http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:PBW0VnRSBckJ:www.kultur.stockholm.se/default.asp?id%3D28555+Bj%C3%B6rnen+och+Loen+tesch&hl=sv&ct=clnk&cd=1f. Läst 17 januari 2009. 
  7. ^ ”Förslag till detaljplan för Björnen och Loen 1, Jacobsgatan 26”. Norrmalms Stadsdelsförvaltning. http://insyn.stockholm.se/norrmalm/document/2008-09-18/Dagordning/10/10_%20Förslag%20till%20detalgplan%20för%20Björnen%20och%20Loen%201.pdf. Läst 17 januari 2009. 

Litteratur

Media som används på denna webbplats

PK-huset 2009b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
PK-huset, Hamngatan i Stockholm
Hoghus 1-5 1964.jpg
Höghusen i Stockholms City under byggnad
Departementshuset 2009d.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Näringsdepatrementets hus vid Jakobsgatan i Stockholm
SIF-huset 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
SIF-huset i Stockholm
Stockholms Stadsteater 2008a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Stockholms Stadsteater, ingången från Drottningatan
Parkaden 2009c.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Parkeringshuset "Parkaden" i Stockholm, Norrmalm
Hamngatan 1956a.jpg
Hamngatan i Stockholm före ombyggnaden
Hamngatan Stockholm 2008.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Hamngatan i Stockholm
Sveriges Riksbanks huvudkontor vid Brunkebergstorg.jpg
Riksbankshuset, Sveriges riksbanks huvudbyggnad, belägen vid Brunkebergstorg i Stockholm
NKs tillbyggnad, Stockholm.JPG
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 4.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
Riksbanken 2007.jpg
Författare/Upphovsman: Holger Ellgaard Redigera dessa strukturerade data på Commons, Licens: CC BY-SA 3.0
Riksbankshuset vid Brunkebergstorgt i Stockholm Redigera dessa strukturerade data på Commons
Kulturhuset 2007.jpg
Stockholms Kulturhus sommaren 2007.
Bryggaren16.jpg
Författare/Upphovsman: Ankara, Licens: CC BY-SA 3.0
Bryggaren 16
Klarabergsgatan Stockholm 2006.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard 15:32, 29 October 2007 (UTC), Licens: CC BY-SA 3.0
Klarabergsgatan i Stockholm med Åhléns City.
Sheraton hotel 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Hotel Sheraton i Stockholm
Sparbanks-huset 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Sparbanks-huset vid Hamngatan i Stockholm
Klarshuset 2009d.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Klarahuset vid Drottninggatan i Stockholm
Sverigehuset 1.jpg
Författare/Upphovsman: Holger Ellgaard Redigera dessa strukturerade data på Commons, Licens: CC BY-SA 3.0
Sverigehuset i Stockholm