Stadshotell
| Svenska stadshotell | |
 Den här artikeln är en del i serien om stadshotell i Sverige: | |
| Hotell | |
|---|---|
| Alingsås · Anderstorp · Arvika · Borgholm · Borås · Eksjö · Enköping · Eskilstuna · Eslöv · Falun · Filipstad · Haparanda · Hedemora · Hultsfred · Huskvarna (tidigare) · Huskvarna (nuvarande) · Härnösand · Hässleholm · Jönköping · Kalmar · Karlskoga · Karlstad · Katrineholm · Kristinehamn · Kristianstad · Köping · Laholm · Lidköping · Lindesberg · Ljusdal · Ludvika · Luleå · Mariestad · Marstrand · Mjölby · Motala · Nora · Nyköping · Nässjö · Orsa · Piteå · Ronneby · Sigtuna · Skara · Skellefteå · Skänninge · Säter · Sävsjö · Söderhamn · Söderköping · Södertälje · Tidaholm · Tranås · Trelleborg · Trosa · Ulricehamn · Umeå · Varberg · Vaxholm · Vega · Vetlanda · Vimmerby · Värnamo · Västervik · Västerås · Växjö · Wisby · Åmål · Östersund · Östhammar · Örnsköldsvik | |
| Personer | |
| Asmund Haare · Bicky Chakraborty · Hilding Holmqvist · Patrik Attini · Staffan Persson | |
| Övrigt | |
| Elite Hotels · First Hotels · Scandic Hotels · Sveriges Allmänna Restaurangaktiebolag · Sweden hotels | |
| Se även | |
| Grand Hôtel |
Ett stadshotell, vardagligt kallat Statt eller Stadt, är ett hotell med restaurang i centrum av en mindre eller mellanstor svensk stad. Enligt den definition som används Statistiska centralbyrån (SCB) avser även stadshotell "alla bättre hotell i tätorter".[1]
Stadshotellen är historiska kännetecken för många svenska städer. De första uppstod på 1850-talet och ersatte då även de tidigare societetshusen.[2] Ofta blev Stadshotellet själva mittpunkten i en stads nöjesliv, särskilt i mindre städer.[3] Även de lokala frimurarlogerna och andra organisationer förlade ofta sina möten till stadshotellen. I filmen Saxofonhallicken (1986) skildrar Lars Molin nöjeslivet på ett stadshotell i en svensk småstad.[källa behövs]
Majoriteten av stadshotellen uppstod i slutet av 1800-talet i samband med järnvägarnas utbyggnad.[2] I och med att affärsverksamheterna ökade, ökade även behovet av tillfälliga boenden - något som dittills hade skötts genom gästgiveri eller rumsuthyrningar i större städer. Stadshotellen byggdes påkostade och var i de flesta städer den dyraste logeringen och en av de mer dominerande byggnaderna jämte kyrka och rådhus.[källa behövs] Det var dock få stadshotell som blev lönsamma.[2] Förutom själva hotellrummen byggdes även restauranger till i hotellets bottenplan. Även restaurangerna blev exklusiva och ordnade dans på helgkvällar.
Efterhand kom många stadshotell att ingå i SARA-koncernen, som i början av 1970-talet var Sveriges största hotellkedja. Från 1950-talet och framåt gjorde nya resemönster och generösare tilldelningar av utskänkningstillstånd att många stadshotell konkurrerades ut av nya nöjesetablissemang.[källa behövs] När SARA-koncernen gick i konkurs i början av 1990-talet köptes den upp av First Hotels som drev franschiseverksamhet.[4]
År 2024 fanns verksamma stadshotell kvar på ett 30-tal orter. Förutom de som ingår i First Hotels ingår många stadshotell i kedjorna Best Western, Elite Hotels, Scandic Hotels och Sweden hotels.
Referenser
- ^ ”stadshotell - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/stadshotell. Läst 31 oktober 2024.
- ^ [a b c] Text-Anders Stjernberg 31 maj 2002 URL copied to clipboard (31 maj 2002). ”Rum för resande”. Populär Historia. https://popularhistoria.se/vardagsliv/turism/rum-for-resande. Läst 3 november 2024.
- ^ ”Stadshotellens historia”. Dagens Nyheter. 27 juli 2009. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/nyheter/stadshotellens-historia/. Läst 3 november 2024.
- ^ Lauritzen, Per Roger (2024-06-18). ”First Hotels” (på norska). Store norske leksikon. https://snl.no/First_Hotels. Läst 3 november 2024.
Vidare läsning
- Jarnhammar, Lennart (2009). Reserverat & serverat. Stockholm: Sveriges Hotell & restaurangföretagare (SHR) cop. 2009. Libris 11440309. ISBN 978-91-978048-0-6
Externa länkar
- Olsson, Gits (25 januari 1962). ”Beträffande svenska stadshotell...”. Fritimmen. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170808154557/http://www.gitsolsson.se/Kaserier%20fran%20Radioprogram/Fritimmen%201962.htm. Läst 17 oktober 2011.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 4.0
Mariestads stadshotell vid Nya Torget i Mariestad. Invigt 1866. Arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander.(Källa:Mariestads stadsarkiv Drätselkammaren, volym F7: 4) Senare ut- och ombyggt.
(c) Bengt A Lundberg / Riksantikvarieämbetet, CC BY 2.5
Felaktigheter kan även anmälas till denna sida.
Motiv: Nora
Nyckelord: Riksintressen