Stadshederstitlar i Nazityskland
I Nazityskland hade man som skick att ge städer en stadshederstitel.
Långt tidigare, år 1871, hade Berlin givits titeln Rikshuvudstad (Reichshauptstadt).[1] Också Hamburgs tillnamn, Porten mot världen (Tor zur Welt), passade bra för en stat med ambitioner att bli en stormakt och behölls därför.[2] Hamburgs betydelse som en dörr mot omvärlden skulle accentueras ytterligare genom lagen som reglerade markfördelningen mellan Hamburg och Fristaten Preussen, den så kallade Groß-Hamburg-Gesetz.
Redan år 1925 hade Adolf Hitler i sin bok Mein Kampf avhandlat ämnet tyska städer och han klandrade dem för att under 1800-talet ha förringat sin karaktär som kulturbärande städer.
Städer med stadshederstitel
Följande städer bar en stadshederstitel som tilldelades under den här tiden:[3]
Stad | Stadshederstitel | Från | Anmärkning |
---|---|---|---|
Braunschweig | Die deutsche Siedlungsstadt | "Den tyska nybyggarstaden", självtilldelad titel[4] | |
Bremen | Stadt der Kolonien | "Kolonistaden"[5] | |
Coburg | Erste nationalsozialistische Stadt Deutschlands | 1939 | "Den första nationalsocialistiska staden i Tyskland", se även Coburg under den nazityska eran |
Frankfurt am Main | Stadt des deutschen Handwerks | 1935 | "Det tyska hantverkets stad", se även Friedrich Krebs |
Goslar | Reichsbauernstadt | 1936 | "Riksbondestaden"[6] |
Graz | Stadt der Volkserhebung | 25 juli 1938 | "Folkresningens stad"[7] |
Innsbruck | Stadt der deutschen Bergsteiger | "De tyska bergsbestigarnas stad" | |
Landsberg am Lech | Stadt der Jugend | 1937 | "Ungdomsstaden",[8] se även Landsberg am Lech under den nazityska eran |
Leipzig | Reichsmessestadt | 20 december 1937 | "Riksmässestaden"[9] |
Linz | först: Jugendstadt des Führers respektive Heimatstadt des Führers | först: "Führerns ungdomsstad" respektive "Führerns hemstad" | |
slutligen:
| 1938 | slutligen:
| |
München |
| 1933 1935 |
|
Neumarkt in der Oberpfalz | Dietrich-Eckart-Stadt' | se även Dietrich Eckart | |
Nürnberg | Stadt der Reichsparteitage | 7 juli 1936 | "Rikspartidagarnas stad"[10] |
Salzburg | Stadt der Lebensforschung | "Livsvetenskapens stad" | |
Salzgitter | Stadt der Hermann-Göring-Werke | "Hermann-Göring-verkens stad" | |
Soest | Stadt des deutschen Mittelalters | "Den tyska medeltidens stad" | |
Stuttgart | Stadt der Auslandsdeutschen | 1936 | "Utlandstyskarnas stad", se även Karl Strölin[11][12] |
Wels | Stadt der Bewegung | "Rörelsens stad" | |
Wolfsburg | Stadt des KdF-Wagens | 1939 | "KdF-bilens stad", det första namnet på det som sedan blev Wolfsburg |
Se även
- Nazistiska slogans och uttryck
Referenser
Översättning
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.
Noter
- ^ Kinder/Hilgemann: Atlas zur Weltgeschichte (Andra utgåvan, 1982), Band. 2, sid. 194)
- ^ fherrgen.de: Stadtentwicklung im Nationalsozialismus (Mars 2007)
- ^ Fritz Mayrhofer: Die "Patenstadt des Führers", Linz
- ^ Verkehrszeitschrift d. St. Braunschweig: Braunschweig - Die deutsche Siedlungsstadt, Siedlungs-So.heft serie 5, 1935
- ^ Heinz Gustafsson: Namibia, Bremen und Deutschland, Aschenbeck & Holstein, 2003, ISBN 3-932292-40-5
- ^ P. Schyga: Von der nationalen Stadt zur Reichsbauernstadt des Nationalsozialismus, Goslar 1918 - 1945 - Ein historisch-politischer Essay, Bielefeld, 1999.
- ^ Helmut Konrad / Andrea Strutz: Graz - "Stadt der Volkserhebung" Arkiverad 15 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine., läst i mars 2007
- ^ Manfred Deiler: Landsberg wird zum Wallfahrtsort des Nationalsozialismus Arkiverad 24 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine., Landsberg, 2005
- ^ Leipzig-Lexikon: Register R: „Reichsmessestadt“
- ^ Alexander Schmidt: Geländebegehung. Das Reichsparteitagsgelände in Nürnberg, tredje helt omarbetade upplagan, Nürnberg 2002
- ^ Stadt Stuttgart: Karl Strölin (1890-1963) Arkiverad 27 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Roland Müller: Die Stuttgarter Kriegsfilmchronik - Ein besonderer Bestand im Stadtarchiv Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine. (Uppsats)
Media som används på denna webbplats
Logo of the Reichswerke Hermann Goring, est. 1937. Although the organization was liquidated in 1945, the logo has been in use up to 1980s. This logo is now used by Salzgitter Maschinenbau AG [1]