Stadshederstitlar i Nazityskland

Logotypen för Reichswerke Hermann Göring i Salzgitter, en av städerna med en stadshederstitel

I Nazityskland hade man som skick att ge städer en stadshederstitel.

Långt tidigare, år 1871, hade Berlin givits titeln Rikshuvudstad (Reichshauptstadt).[1] Också Hamburgs tillnamn, Porten mot världen (Tor zur Welt), passade bra för en stat med ambitioner att bli en stormakt och behölls därför.[2] Hamburgs betydelse som en dörr mot omvärlden skulle accentueras ytterligare genom lagen som reglerade markfördelningen mellan Hamburg och Fristaten Preussen, den så kallade Groß-Hamburg-Gesetz.

Redan år 1925 hade Adolf Hitler i sin bok Mein Kampf avhandlat ämnet tyska städer och han klandrade dem för att under 1800-talet ha förringat sin karaktär som kulturbärande städer.

Städer med stadshederstitel

Följande städer bar en stadshederstitel som tilldelades under den här tiden:[3]

StadStadshederstitelFrånAnmärkning
BraunschweigDie deutsche Siedlungsstadt"Den tyska nybyggarstaden", självtilldelad titel[4]
BremenStadt der Kolonien"Kolonistaden"[5]
CoburgErste nationalsozialistische Stadt Deutschlands1939"Den första nationalsocialistiska staden i Tyskland", se även Coburg under den nazityska eran
Frankfurt am MainStadt des deutschen Handwerks1935"Det tyska hantverkets stad", se även Friedrich Krebs
GoslarReichsbauernstadt1936"Riksbondestaden"[6]
GrazStadt der Volkserhebung25 juli 1938"Folkresningens stad"[7]
InnsbruckStadt der deutschen Bergsteiger"De tyska bergsbestigarnas stad"
Landsberg am LechStadt der Jugend1937"Ungdomsstaden",[8] se även Landsberg am Lech under den nazityska eran
LeipzigReichsmessestadt20 december 1937"Riksmässestaden"[9]
Linzförst:
Jugendstadt des Führers respektive
Heimatstadt des Führers
först:
"Führerns ungdomsstad" respektive
"Führerns hemstad"
slutligen:
  • Gründungsstadt des Großdeutschen Reichs
  • Patenstadt des Führers
1938slutligen:
  • "Staden för det Stortyska Rikets grundande"
  • "Führerns fadderstad"
München
  • Hauptstadt der deutschen Kunst
  • Hauptstadt der Bewegung
1933
1935
  • "Den tyska konstens huvudstad"
  • "Rörelsens huvudstad"
Neumarkt in der OberpfalzDietrich-Eckart-Stadt'se även Dietrich Eckart
NürnbergStadt der Reichsparteitage7 juli 1936"Rikspartidagarnas stad"[10]
SalzburgStadt der Lebensforschung"Livsvetenskapens stad"
SalzgitterStadt der Hermann-Göring-Werke"Hermann-Göring-verkens stad"
SoestStadt des deutschen Mittelalters"Den tyska medeltidens stad"
StuttgartStadt der Auslandsdeutschen1936"Utlandstyskarnas stad", se även Karl Strölin[11][12]
WelsStadt der Bewegung"Rörelsens stad"
WolfsburgStadt des KdF-Wagens1939"KdF-bilens stad", det första namnet på det som sedan blev Wolfsburg

Se även

  • Nazistiska slogans och uttryck

Referenser

Översättning

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.

Noter

  1. ^ Kinder/Hilgemann: Atlas zur Weltgeschichte (Andra utgåvan, 1982), Band. 2, sid. 194)
  2. ^ fherrgen.de: Stadtentwicklung im Nationalsozialismus (Mars 2007)
  3. ^ Fritz Mayrhofer: Die "Patenstadt des Führers", Linz
  4. ^ Verkehrszeitschrift d. St. Braunschweig: Braunschweig - Die deutsche Siedlungsstadt, Siedlungs-So.heft serie 5, 1935
  5. ^ Heinz Gustafsson: Namibia, Bremen und Deutschland, Aschenbeck & Holstein, 2003, ISBN 3-932292-40-5
  6. ^ P. Schyga: Von der nationalen Stadt zur Reichsbauernstadt des Nationalsozialismus, Goslar 1918 - 1945 - Ein historisch-politischer Essay, Bielefeld, 1999.
  7. ^ Helmut Konrad / Andrea Strutz: Graz - "Stadt der Volkserhebung" Arkiverad 15 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine., läst i mars 2007
  8. ^ Manfred Deiler: Landsberg wird zum Wallfahrtsort des Nationalsozialismus Arkiverad 24 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine., Landsberg, 2005
  9. ^ Leipzig-Lexikon: Register R: „Reichsmessestadt“
  10. ^ Alexander Schmidt: Geländebegehung. Das Reichsparteitagsgelände in Nürnberg, tredje helt omarbetade upplagan, Nürnberg 2002
  11. ^ Stadt Stuttgart: Karl Strölin (1890-1963) Arkiverad 27 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ Roland Müller: Die Stuttgarter Kriegsfilmchronik - Ein besonderer Bestand im Stadtarchiv Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine. (Uppsats)

Media som används på denna webbplats

Reichswerke logo.gif
Logo of the Reichswerke Hermann Goring, est. 1937. Although the organization was liquidated in 1945, the logo has been in use up to 1980s. This logo is now used by Salzgitter Maschinenbau AG [1]