Stadsbrand

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Stadsbrand kallas en stor eldsvåda omfattar hela eller stora delar av en stad. Förr var stadsbränder inte ovanliga på grund av att bebyggelsen var av trä och öppen eld och ljuslågor var vanliga i bostäderna.

Städer i Sverige, Danmark(-Norge) och Tyskland.

Brandorsak: (norrmän), (danskar), (svenskar), (ryssar), (Hansan), (nordtyskar), (pirater), (slarv).

år	av	stad	kommentar
587 f.Kr.		Jerusalem
64		Rom
406		Konstantinopel
532		Konstantinopel
930		Lund (innan staden flyttades)	staden bränns;[1] en bränning i slutet av 900-talet leder också till att staden flyttas.
1041		Bremen
1135		London
1157		Lübeck
1172		Lund[1]
1187		Sigtuna	bränns delvis av baltiska vikingar/hednisk sjörövarflotta, troligen från Karelen[1]
1192		Vimmerby[1]
1204		Konstantinopel
1207		Magdeburg
1212		London
1251		Lübeck
1253		Utrecht
1256		Varberg	norske kung Håkon Håkonsson bränner längs hela norra Hallands kust, bland annat Onsala och Varberg[1]
1268		Uppsala	Östra Aros uppges ha brunnit fyra gånger, den sista 1268[1]
1276		Lübeck
1276		Växjö	vid striden mellan Valdemar Birgersson och Magnus Ladulås är danskarna med och hela Värend och Finnveden drabbas av bränningar; bland annat Växjö domkyrka bränns och ödeläggs; omnämnt i Erikskrönikan[1]
1281		Söderköping	oförsiktighet vid drottning Helvigs kröning i staden leder till att hela staden brinner ned; drottning Helvig var den första drottningen som kröntes i Sverige och var kung Magnus Ladulås gemål[1]
1284		Hamburg
1297		Stockholm	14 april[1]
1311		Visby	efter denna stora stadsbrand uppfördes några byggnader i tegel, som ansågs vara stor lyx eftersom tegelarbetare hämtats från tyska städer; enligt de isländska annalerna finns en uppgift som vittnar om katastrofen: “staden brann som ett enda stort bål”[1]
1314		Visby	13 maj: nästan hela staden brinner[1]
1327		München
1327		Stockholm	Stockholms andra stadsbrand då det äldsta slottet läggs i aska; eventuellt 1330[1]
1330		Stockholm[1]
1344		Stockholm[1]
1362		Visby	förstörs av brand, som inträffar året efter Valdemar Atterdags brandskattning[1]
1369		Örebro
1380		Skara	en dansk-norsk armé för att fördriva mecklenburgare[1]
1380		Jönköping	en dansk-norsk armé för att fördriva mecklenburgare[1]
1380		Västerås	en dansk-norsk armé för att fördriva mecklenburgare; den första eldsvådan av svårare art i Västerås[1]
1380		Örebro	54 gårdar förstörs av en dansk-norsk styrka ledd av kung Håkan Magnusson[1]
1388		Linköping	bränns av Albrekt av Mecklenburgs krigshär[1]
1388		Vadstena	14 juni: munk- och nunneklostren brinner[1]
1389		Enköping	ödeläggande brand[1]
1390		Västerås	bränns av tyskar, som under drottning Margaretas tid hemsöker och ödelägger stränderna runt Mälaren och vid Östersjön[1]
1394		Malmö	västra delen av staden bränns av tyska sjörövarsällskap: vitaliebröderna[1]
1405		Bern i Schweiz
1407		Stockholm	Stockholms tredje stadsbrand med 1600 dödsoffer; orsakas av blixtnedslag i den nästan helt trähusbebyggda gamla staden, många uppges ha drunknat när de flydde undan elden; förbud införs efter denna brand mot träbyggnader inom Stadsholmen, förbudet har ingen större betydelse och upprepas av Gustav Vasa på 1500-talet[1]
1411		Stockholm[1]
1418		Helsingborg	tillsammans med Helsingborgs slott[1]
1419		Stockholm[1]
1421		Amsterdam
1423		Vadstena[2]
1424		Landskrona	bränns av Hansan[1]
1428		Landskrona	plundras och bränns av Hansan[1]
1438		Gouda i Holland
1445		Stockholm[1]
1452		Amsterdam
1454		Vimmerby[1]
1458		Stockholm[1]
1485		Flensburg i Schleswig
1495		Stockholm	efterhand försvinner trähusen och efter 1501 får inga trähus byggas inom muren, uthus och bodar inne på gårdarna kan dock fortsatt byggas av trä[1]
1501		Uddevalla[1]
1502		Stockholm[1]
1509		Vä	staden bränns av Svante Nilsson Sture[1]
1511		Skara	danskar plundrar och bränner[1]
1513		Arboga	stadens centrala norra stadskärna brinner vid Sankt Nicolai kyrka[1]
1516		Växjö	en fjärdedel av staden brinner[1]
1517		Västervik	staden och fästningen Stäkeholm/Stegeholm bränns av danskarna som använder "fyrbollar" för att tända, uppemot 200 personer uppgavs innebrända; stadsbor som överlevt flyttar till Gamleby där staden tidigare legat; staden återuppbyggdes efter ett par decennier[1]
1519		Uddevalla[1]
1520		Bogesund	bränns av danskarna efter slaget på Åsunden; Sten Sture den yngre hade sitt läger söder om staden och blev skjuten i benet på Åsunden[1]
1520		Falköping[1]
1521		Öregrund	hela staden[1]
1521		Västerås	29 april: även domkyrkan brinner[1]
1522		Uppsala	under Gustav Vasas strider med danskarna bränner dessa stora delar av staden inklusive ärkebiskopshuset[1]
1539		Panama Viejo
1544		Edinburgh
1545		Mühlberg/Elbe i Sachsen
1547		Moskva
1563		Panama Viejo
1563		Uddevalla	bränns och plundras av svenska trupper[1]
1563		Halmstad	under Nordiska sjuårskriget förstörs resterna av det ursprungliga Halmstad av svenskarna[1]
1563		Älvsborg	juli: föregångaren till Göteborg, intas och bränns ner till grunden av danskarna[1]
1564		Ronneby	staden bränns och ödeläggs på Erik XIV:s befallning under kriget[1]
1564		Åhus	Klas Kristersson Horn låter bränna staden[1]
1564		Ängelholm	svenskarna plundrar och bränner staden[1]
1565		Ängelholm[1]
1565		Varberg	27 augusti[1]
1566		Bogesund	bränns som ett led i danska härjningar ledda av Daniel Rantzau under kriget[1]
1566		Falköping[1]
1567		Jönköping	oktober, Daniel Rantzau fortsätter härjningarna[1]
1567		Vadstena	oktober, Daniel Rantzau fortsätter härjningarna[1]
1567		Linköping	november: bränns av svenskarna själva i samband med kriget, domkyrkan brinner[1]
1567		Söderköping	december: bränns av svenskarna själva i samband med kriget, därefter plundras staden av danskarna[1]
1567		Norrköping	3 december[1]
1569		Örebro
1571		Moskva
1572		Enköping	hela staden förstörs[1]
1601		Tokyo
1609		Enköping	mycket omfattande stadsbrand[1]
1610		Vimmerby[1]
1611		Visby	29 april utbryter en våldsam brand i norra Visby som förstör sex värn (troligtvis främst torn) i Visby ringmur och ca 200 ytterligare byggnader[1]
1611		Kristianopel	25 juni: den svenske kronprinsen Gustav Adolf bränner den danska fästningen Kristianopel i nordöstra Blekinge[1]
1611		Göteborg	12 juli: den nyanlagda staden bränns helt av en dansk eskader; med detta inleds Kalmarkriget 1611-1613[1]
1611		Växjö	hela staden[1]
1611		Skara[1]
1612		Vä	12 januari: staden bränns av Gustav II Adolf och därför uppmanar senare Kristian IV stadens borgare att bege till sig Allö och bygga nuvarande Kristianstad[1]
1612		Varberg[1]
1612		Växjö	även Hov och Kronobergs slott brinner[1]
1612		Kungälv	26 februari[1]
1612		Jönköping	bränns helt och hållet av de egna invånarna vid danskarnas anfall[1]
1612		Uddevalla	mars: stora delar av staden[1]
1615		Wymondham i Norfolk
1617		Tangermünde i Brandenburg
1619		Halmstad | Danmark-Norge	Endast några få byggnader klarade sig
1621		Bayreuth i Tyskland
1631		Magdeburg i Tyskland
1641		Tokyo
1644		Panama Viejo	21 februari: 83 kyrkobyggnader, inklusive katedralen, förstörs
1645		Kungälv
1655		Norrköping[1]
1656		Aachen i Tyskland
1657		Tokyo
1666		London
1669		Göteborg	10 maj: 241 hus förstörs i en kvartersbrand[1]
1670		Hudiksvall[1]
1671		Panama Viejo
1675		Northampton i Northamptonshire
1675		Söderhamn[1]
1675		Åmål	bränns av norsk-dansk trupp[1]
1675		Mariefred	stor brand[1]
1676		Jamestown i Virginia
1676		Kungälv[1]
1676		Vänersborg	juni: blir grundligt bränt under Gyldenlövefejden[1]
1676		Strömstad	juni: blir grundligt bränt under Gyldenlövefejden[1]
1677		Rostock i Mecklenburg
1677		Västervik[1]
1678		Ängelholm	bara kyrkan, prästgården och tre små hus blir kvar[1]
1678		Hardegsen i Braunschweig
1678		Lund	hälften av de drygt 300 gårdarna brinner ned[1]
1678		Laholm[1]
1678		Malmö	kvartersbrand, omtalas på dåtida danska som en "olycklig ildebrand"[1]
1679		Åmål	bränns av norsk-dansk trupp under Gyldenlövefejden[1]
1679		Kalmar[1]
1679		Helsingborg[1]
1681		Sundsvall	april: härjas av sin första förödande stadsbrand. Orsaken är gnistor från smedja[1]
1681		Sundsvall	25 april: härjas av en förödande stadsbrand. Orsaken är gnistor från smedja; kvarteren väster om tjärnen brinner, 14 gårdar förstörs[1]
1681		Malmö	"olycelig vådeld lidet vid Martini tid [omkring Mårtensafton i november]"[1]
1681		Borås	första stora stadsbranden inträffar denna Lucianatt den 12 december varefter man diskuterar att överge staden; landshövdingen utfärdar då ett reseförbud men flyttar residenset till Vänersborg, därefter görs en ny stadsplan[1]
1682		Mariefred	största delen av staden brinner ner; tidigare stor brand på 1630-talet[1]
1683		Tokyo
1686		Kristiania
1687		Lund[1]
1688		Lindesberg	läggs delvis i aska, 23 gårdar brinner[1]
1689		Skopje i Makedonien (Turkiet)
1690		Växjö	efter branden får stadens borgare sex års skattefrihet och anlägger raka luftiga gator som brandskydd[1]
1690		Uddevalla	9 maj: drabbar hela staden söder om Bäveån och området väster om torget; Karl XI bestämmer att hela staden ska stadsregleras[1]
1691		Jönköping	februari: brinner båda rådhusen och 19 av torgkvarterets hus förstörs helt eller delvis[1]
1692		Usingen i Nassau-Usingen (nu Hessen)
1693		Mariestad	18 augusti: hela staden utom den äldsta delen, Näset, brinner. Klockan ett på eftermiddagen kommer elden lös och efter fyra timmar är allt jämnat med marken utom bebyggelsen på Norr. Staden uppbyggs därefter efter en rutnätsplan[1]
1694		Warwick i Warwickshire
1694		Filipstad	9 maj: 85 gårdar förstörs; branden börjar vid olovlig ölbryggning; stadsrättigheterna förloras då man är rädd att skogen inte ska räcka till bergsbruket om staden skulle återuppbyggas[1]
1698		Tokyo
1700		Linköping	29 januari: En dräng ska sko en häst och lämnar en stallykta som blir omkullsparkad av hästen varvid den stora branden börjar. Det är natt och hård västlig vind. Praktiskt taget hela staden förstörs: 136 gårdar, 19 ladugårdar. Enstaka stenhus, domkyrkan och slottet klarar sig[1]
1702		Uppsala	15 maj: elden sprids snabbt i den hårda vinden via träbroarna över Fyrisån från Gamla torget och antänder bl.a. domkyrkan. Inte ens stenhusen kring Stora torget är en effektiv brandgräns, Uppsala slott förstörs invändigt, Gustavianum med universitets värdefulla bibliotek räddas. Det är en ihållande torka före branden[1]
1702		Bergen	19 maj: stadsbrand ödelägger sju åttondelar av stadskärnan[3]
1703		Lidköping	augusti: 22 hus brinner ned under en svår storm; brandgator kan åstadkommas genom brandkrokar (från 1500-talet) på väggarna och ett dussin hus kan rivas[1]
1704		Tokyo
1709		Boizenburg i Mecklenburg
1710		Härnösand[1]
1711		Lund	36 gårdar och det efter branden 1678 nyuppförda rådhuset förstörs[1]
1712		Norrköping	17 maj: troligen omkring 150 gårdar förstörs, främst i stadens finare kvarter[1]
1713		Norrköping	10 april: 12 gårdar förstörs[1]
1713		Norrköping	23 april: 50 gårdar och 18 lador[1]
1714		Baden i Niederösterreich
1714		Umeå	större delen av staden[1]
1714		Härnösand	35 personer mister sina byggnader[1]
1714		Västerås	13 april: branden börjar i ett boktryckeri[1]
1715		Wittstock i Brandenburg
1715		Karlstad	36 gårdar[1]
1718		Köslin i Pommern
1718		Torneå[1]
1719		Östhammar	rådhuset och 78 gårdar förstörs[1]
1719-1721		Södertälje, Gävle, Norrtälje, Öregrund	städer, slott, herresäten, bruk och lantgårdar drabbas av ryska kustflottans härjningar[1]
1719		Trosa	22 juli[1]
1719		Nyköping	25 juli[1]
1719		Norrköping	30 juli: endast tre gårdar, ett lusthus och fyra sädeslador blir kvar efter bränningen; förlusterna beräknas till 1 002 363 daler silvermynt[1]
1719		Skara	23 augusti: alla 971 hus, av alla slag, förstörs av brand och domkyrkan skadas svårt; inträffar under gudstjänsttid[1]
1719		Karlstad	1 oktober: nästan hela staden: kyrkan, rådhuset, gymnasiet och 170 gårdar[1]
1721		Göteborg	15 april: 213 hus förstörs[1]
1721		Piteå	allt utom kyrkan[1]
1721		Hudiksvall[1]
1721		Söderhamn	maj[1]
1721		Sundsvall	21 maj[1]
1721		Härnösand	28 juli[1]
1721		Umeå[1]
1726		Reutlingen i Württemberg
1727		Borås[1]
1728		Köpenhamn	20 oktober: 28 % av staden förstörs
1730		Jönköping	1 augusti: branden börjar i en ladugård; ett skolhus, Kyrkokvarteret och ett tiotal gårdar på båda sidor om Storgatan brinner[1]
1731		Tiverton i Devon
1731		Nora	21 april: nästan hela staden[1]
1736		Sala	nästan hela staden[1]
1738		Nora[1]
1744		Öregrund	i juli[1]
1745		Tokyo
1746		Göteborg	14 januari: 196 hus förstörs[1]
1749		Alingsås[1]
1751		Stockholm	8 juni: samtidig brand på Ladugårdslandet, Södermalm och Blasieholmen; Klara kyrka brinner ner till grunden, 1000 människor under bar himmel[1]
1752		Moskva
1752		Karlstad	22 juni: på mindre än sju timmar går hela staden upp i rök efter långvarig torka; man har eldat i en bryggstuga trots förbud[1]
1754		Hedemora[1]
1759		Skövde	55 gårdar, kyrkan och rådhuset förstörs; staden bränns dessutom flera gånger under medeltiden av danskarna[1]
1759		Stockholm	19 juli: 300 gårdar på Södermalm förstörs, startpunkt i en bakugn[1]
1760		Tokyo
1761		Falun	juni: 1000 hus – 2/3 av staden[1]
1762		Luleå[1]
1765		Kalmar[1]
1766		Uppsala	30 april: ett 100-tal byggnader[1]
1767		Varberg	18 maj[1]
1769		Falköping	10 juli: alla tomter norr om Stora gatan, samt rådhuset, brinner[1]
1772		Tokyo
1774		Öregrund	juli: mer än 53 gårdar förstörs[1]
1775		Stockholm	50 byggnader[1]
1775		Dorpat
1775		Ängelholm	hela staden, men kyrkan klarar sig[1]
1775		Filipstad	7 maj: 30 av stadens 60 gårdar brinner, inklusive kyrkan[1]
1776		New York
1776		Askersund	8 juni: nästan hela staden[1]
1776		Varaždin i Kroatien
1776		Gävle	20 september[1]
1777		Kristinehamn	25 maj: hela staden[1]
1777		Åmål	23 augusti: 33 tomter – 1/3 av staden[1]
1783		Laholm	13 maj: 70 gårdar[1]
1785		Jönköping	23 november[1]
1787		Neuruppin i Brandenburg
1788		Kyoto
1788		New Orleans i Louisiana
1790		Karlskrona
1792		Göteborg	110 byggnader[1]
1793		Göteborg	större delen av Kvarnberget[1]
1794		Göteborg	84 byggnader[1]
1794		New Orleans i Louisiana
1795		Köpenhamn
1798		Torshälla[1]
1799		Enköping	nästan hela staden[1]
1799		Växjö	2/3 av staden[1]
1800		Kalmar	halva staden[1]
1801		Zehdenick i Brandenburg
1802		Ängelholm	180 byggnader[1]
1802		Stockholm[1]
1802		Göteborg	Mellan 1639 och 1813 förekommer stadsbränder vid minst tolv tillfällen. Kanalerna fungerar som brandgator och bränder kan ofta begränsas till en stadsdel. Omfattande brand 1802.[1]
1803		Sundsvall	7 september: 900 hemlösa (nära 90% av befolkningen), 211 hus brinner upp[1]
1803		Avesta	15 september[1]
1804		Göteborg	omfattande brand[1]
1805		Detroit i Michigan
1806		Tokyo
1806		Uddevalla	29 juli: hela staden[1]
1807		Köpenhamn	i samband med den brittiska beskjutningen
1807		Rößel
1809		Åmål	26 april[1]
1809		Uppsala	18 maj[1]
1811		Laholm	6 maj: nästan halva staden[1]
1811		Kiev
1812		Baden i Niederösterreich
1812		Moskva
1822		Norrköping
1827		Åbo
1829		Tokyo
1834		Tokyo
1835		New York
1842		Hamburg
1843		Örebro
1845		New York
1845		Pittsburgh i Pennsylvania
1845		Tokyo
1846		Åmål	16 januari: 38 fastigheter förstörs[1]
1846		St. John's på Newfoundland
1846		Kungsbacka	25 april: 49 fastigheter, 90% av staden förstördes, branden börjar i en skorstensmur vid kaffekokning[1]
1847		Bukarest
1847		Falun	270 personer hemlösa[1]
1847		Kristianstad	5 juni: 36 fastigheter förstörs, 760 personer blir husvilla[1]
1849		Hedemora	22 april: 25 fastigheter förstörs[1]
1849		Lidköping	22 maj: 43 fastigheter förstörs, hela Gamla staden öster om Lidan[1]
1849		Saint Louis i Missouri
1849		Toronto i Ontario
1852		Montreal i Québec
1852		Vasa
1854		Örebro
1854		Newcastle upon Tyne och Gateshead söder om Tyne
1855		Tokyo
1858		Frankenstein i Schlesien
1864		Brisbane i Queensland
1865		Karlstad
1866		Portland i Maine
1869		Whitstable i Kent
1869		Gävle
1871		Chicago
1871		Strängnäs
1872		Boston i Massachusetts
1874		Chicago
1877		Saint John i New Brunswick
1886		Calgary i Alberta
1886		Vancouver i British Columbia
1888		Sundsvall
1888		Umeå
1889		Bakersfield i Kalifornien
1889		Seattle i Washington
1892		St. John's på Newfoundland
1900		Hull i Québec
1900		Ottawa
1901		Jacksonville i Florida
1904		Baltimore i Ohio
1904		Toronto i Ontario
1906		Dundee i Skottland
1911		Bangor i Maine
1914		Salem i Massachusetts
1917		Atlanta i Georgia
1917		Halifax i Nova Scotia
1917		Thessaloniki i Grekland
1923		Berkeley i Kalifornien
1928		Fall River i Massachusetts
1938		Changsha i Kina
1953		Ljungby
1959		Västervik	ytterst nära att drabbas av stadsbrand

• Lista över storbränder i Sverige
• Borås stadsbränder
• Historiska bränder i Stockholm
• Örebro stadsbränder

• Broberg, Gunnar (1998). ”Historien luktar rök: stadsbränderna tolkades som Guds straff - men de gav också chansen till ny start”. Populär historia (Lund : Populär historia, 1991-) 1998:2,: sid. 8-12 : ill. (vissa i färg). ISSN 1102-0822. ISSN 1102-0822 ISSN 1102-0822. http://www.popularhistoria.se/artiklar/historien-luktar-rok/.  Libris 2454430