Större gruvor i Vallonien

Världsarv

Större gruvor i Vallonien
Grand-Hornu
Geografiskt läge
Koordinater	50°26′7″N 3°50′18″Ö / 50.43528°N 3.83833°Ö / 50.43528; 3.83833
Land	Belgien
Region*	Europa och Nordamerika
Data
Typ	Kulturarv
Kriterier	ii, iv
Referens	1344
Historik
Världsarv sedan	2012  (36:e mötet)
(c) Karte: NordNordWest, Lizenz: Creative Commons by-sa-3.0 de Större gruvor i Vallonien .
* Enligt Unescos indelning.

Större gruvor i Vallonien är sedan 1 juni 2012 ett av Belgiens världsarv.^[1] Det består av fyra kolgruvor i Vallonien:

• Grand-Hornu i Boussu
• Bois-du-Luc i La Louvière
• Bois du Cazier i Charleroi
• Blegny-Mine i Blegny

• 

  Grand-Hornu

• 

  Bois-du-Luc

• 

  (c) I, Luc Viatour, CC-BY-SA-3.0

  Bois du Cazier

• 

  Blegny-Mine

Historik

Under den industriella revolutionen på 1800-talet kom gruvnäringen och den tunga industrin att utgöra en stor del av Belgiens ekonomi. De flesta av dessa gruvor och industrier byggdes upp i Sillon industriel ("Industrifåran" på franska), en landremsa genom landet där flera av Valloniens större städer ligger. De gruvor som ingår i världsarvet ligger alla i eller nära detta område. Gruvaktiviteten i området minskade kraftigt under 1900-talet och idag är de fyra världsarvsgruvorna inte längre i drift, istället har de omvandlats till museer öppna för allmänheten.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Major Mining Sites of Wallonia, 27 februari 2013.

Noter