Större gruvor i Vallonien

Världsarv
Större gruvor i Vallonien
Grand-Hornu
Grand-Hornu
Geografiskt läge
Koordinater50°26′7″N 3°50′18″Ö / 50.43528°N 3.83833°Ö / 50.43528; 3.83833
LandBelgien
Region*Europa och Nordamerika
Data
TypKulturarv
Kriterierii, iv
Referens1344
Historik
Världsarv sedan2012  (36:e mötet)

Red pog.svg
Större gruvor i Vallonien
.
* Enligt Unescos indelning.

Större gruvor i Vallonien är sedan 1 juni 2012 ett av Belgiens världsarv.[1] Det består av fyra kolgruvor i Vallonien:

Historik

Under den industriella revolutionen på 1800-talet kom gruvnäringen och den tunga industrin att utgöra en stor del av Belgiens ekonomi. De flesta av dessa gruvor och industrier byggdes upp i Sillon industriel ("Industrifåran" på franska), en landremsa genom landet där flera av Valloniens större städer ligger. De gruvor som ingår i världsarvet ligger alla i eller nära detta område. Gruvaktiviteten i området minskade kraftigt under 1900-talet och idag är de fyra världsarvsgruvorna inte längre i drift, istället har de omvandlats till museer öppna för allmänheten.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Major Mining Sites of Wallonia, 27 februari 2013.

Noter

Media som används på denna webbplats

Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
0 Hornu 050322 (3).JPG
Författare/Upphovsman: Jean-Pol GRANDMONT, Licens: CC BY 3.0
This is a photo of a monument in Wallonia, number:
Blegny Mine 1.jpg
Författare/Upphovsman: Norbert Schnitzler, Licens: CC-BY-SA-3.0
Buildings at Blegny-Mine: at the left is the coal washery, and at right is tower number 1 for coal extraction
Bois-du-Luc 10.JPG
Författare/Upphovsman: Bourgeois.A, Licens: CC BY-SA 3.0
Le Bois-du-Luc, charbonnage.
0 Hornu 050322 (7).JPG
Författare/Upphovsman: Jean-Pol GRANDMONT, Licens: CC BY 3.0
Hornu (Belgium), monumental neoclassical portico giving access to the second internal courtyard of the industrial complex called "Grand-Hornu" built by Henri De Gorge between 1810 and 1830, according to plans by architect Bruno Renard.