Större beckasinsnäppa
| Större beckasinsnäppa Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 Större beckasinsnäppa i häckningsdräkt | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Underordning | Vadare Charadrii |
| Familj | Snäppor Scolopacidae |
| Släkte | Beckasinsnäppor Limnodromus |
| Art | Större beckasinsnäppa L. scolopaceus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Limnodromus scolopaceus | |
| Auktor | (Say, 1823) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| Långnäbbad beckasinsnäppa | |
Större beckasinsnäppa[2] (Limnodromus scolopaceus) är en medelstor östasiatisk och amerikansk vadare.[3]
Kännetecken
Större beckasinsnäppa är mycket lik sin nära släkting mindre beckasinsnäppa och tidigare behandlades de som en och samma art. Båda arterna är generellt stora som enkelbeckasinen och ser ut som ett mellanting mellan beckasiner och myrspov med den mycket långa näbben, ögonbrynsstreck, grönfärgade förhållandevis långa ben och i flykten en smal vit kil på ryggen och vit bakkant på vingarna.[4] Näbben har en typiskt relativt tjock och nerböjd spets.[4] Typiskt är också beckasinsnäppornas sätt att födosöka på ett symaskinsliknande manér.
I adult häckningsdräkt har större beckasinsnäppa matt gulaktiga ben och mycket lång, rak och mörk näbb. Den har mörk hjässa och tygelstreck, och ljusare lite rödaktigt ögonbrynsstreck. Ovansidan är vattrad i mörkbruna nyanser medan undersidan är mer rödaktig. Strupe och bröst är ljusare och fläckat, och kroppsidan streckad. Stjärten är streckad i svart och vitt. I vinterdräkt är den övervägande grå med ljusgrått huvud, mörkt tygelstreck och vitt ögonbrynsstreck. Bröstet är ljusgrått med ljusa fläckar medan buken och undergumpen är vit.
Skillnad mellan mindre och större beckasinsnäppa
Storleksskillnanden mellan arterna är namnen till trots obetydliga. Den allra tydligaste skillnaderna dem emellan är lätena. Den mindre arten har ett två- eller trestavigt tydy eller tydly, väl skilt från den störres korta och snärtiga kjipp.[4]
Lättast att skilja åt är juvenila fåglar, där mindre beckasinsnäppa är mer rödbruna och har bandade eller fläckade tertialer, större täckare och skulderfjädrar (större beckasinsnäppas är helt enfärgade). Adult fågel i sommardräkt är generellt blekare ljusorange än den större arten. Ingen av de tre underarterna har kombinationen rödaktig buk och tvärvattrade flanker som större beckasinsnäppa har. Istället är buken vit med tvärvattring (underarten griseus), rostfärgad med fläckad flank (hendersoni) eller vit med kraftig vattring och tätt fläckat bröst (caurinus).
I den grå vinterdräkten är arten näranog identisk med den större, bortsett från en gradvis övergång från grått bröst till vit buk där större beckasinsnäppa har en skarpare gräns.
Utbredning och systematik
Större beckasinsnäppa är en flyttfågel som häckar i allra nordligaste delarna av Nordamerika och i östra Sibirien. Den övervintrar från södra USA och så långt söderut som Centralamerika. Arten är en ovanlig men regelbunden gäst i Västeuropa där enstaka individer har stannat under längre perioder. I Sverige har större beckasinsnäppa påträffats vid 29 tillfällen, med förstafyndet i september 1959 i Påarp, Halland.[5] Därtill har ytterligare 17 fynd av sammanlagt 21 individer gjorts av fåglar som inte gått att bestämma till art.
Släktskap
Större och mindre beckasinsnäppa behandlades tidigare som en och samma art. Beckasinsnäpporna tillhör en grupp med vadare där också beckasiner och morkullor och är alltså endast avlägset släkt med Limosa-spovarna som de liknar.
Ekologi
Fågeln häckar på våt tundra och placerar sitt bo direkt på marken, gärna i närheten av vatten. Den födosöker genom att sticka ned den långa näbben i våt lera eller i bottnen i grunt vatten. Den lever främst av insekter, blötdjur, kräftdjur och havsborstmaskar, men kan även äta växtmaterial.
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med okänd utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till fler än 400.000 exemplar.[1]
Namn
Fågeln har tidigare kallats långnäbbad beckasinsnäppa.
Källor
- Större beckasinsnäppa (Limnodromus scolopaceus). Från: USGS Patuxent: Fågelidentifiering. <www.mbr-pwrc.usgs.gov>. Läst 2010-09-04.
Noter
- ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Limnodromus scolopaceus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 14 mars 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 172. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ Större beckasinsnäppa, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör större beckasinsnäppa.
Wikispecies har information om större beckasinsnäppa.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
- Populationsstorlek av större beckasinsnäppa - Cornell Lab of Ornithology
- Information och foton - South Dakota Birds and Birding
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Francesco Veronesi from Italy, Licens: CC BY-SA 2.0
Long-billed Dowitcher - Malheur NWR - Oregon_S4E9199
Författare/Upphovsman: Cephas, Licens: CC BY-SA 4.0
Geographical distribution of Long-billed dowitcher.