Stéphane Hessel

Stéphane Hessel
Född20 oktober 1917[1][2][3]
Berlin
Död27 februari 2013[1][4][5] (95 år)
Paris fjortonde arrondissement[6], Frankrike
BegravdMontparnassekyrkogården
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidÉcole normale supérieure
École alsacienne
London School of Economics and Political Science
École libre des sciences politiques
Lycée Louis-le-Grand
SysselsättningDiplomat, politisk aktivist, skribent, medlem av franska motståndsrörelsen
Befattning
President, Institut Pierre-Mendès-France (1985–1987)
ArbetsgivareFörenta nationerna
Noterbara verkSäg ifrån!
MakaVitia Hessel
BarnAnne Hessel (f. 1947)
FöräldrarFranz Hessel
Marlène
Utmärkelser
Nord-Syd-priset (2004)
Adam Mickiewicz-priset (2009)[7]
Eugen Kogon-priset (2009)
Burgerschapsprijs Stichting P&V (2011)
Prix de l’Académie de Berlin (2011)[8]
Hedersmedborgare i Bryssel (2011)[9]
Four Freedoms Award för frihet från nöd
Storkorset av Nationalförtjänstorden
Médaille de la Résistance
Storofficer av Hederslegionen
Webbplatsengagezvous.com
Redigera Wikidata

Stéphane Frédéric Hessel, ursprungligen Stefan Friedrich Kaspar Hessel, född 20 oktober 1917 i Berlin, död 27 februari 2013[10][11] i Paris, var en fransk diplomat, författare och radikal politiker.

Hessel var motståndsman under andra världskriget, och i dess slutskede var han fånge i koncentrationslägret Buchenwald. År 2010 väckte han uppseende med skriften Indignez-vous!.

Biografi

Stéphane Hessel föddes i Berlin 1917 och var son till skriftställaren och översättaren Franz Hessel, som tillhörde en högborgerlig familj med polsk-judiskt ursprung, som konverterat till luthersk protestantism. Hans mor, journalisten Helen Grund-Hessel, var dotter till en preussisk bankman och är förebild för hjältinnan "Catherine" i Jules et Jim, den kända självbiografiska romanen av Henri-Pierre Roché (som är romanens Jim). Han var både vän till Franz Hessel (Jules) och hans rival om Helen. Historien om denna osannolika trio som ville bryta de sociala konventionerna filmatiserades av François Truffaut med Jeanne Moreau i rollen som "Catherine".[12]

Hessel flyttade till Frankrike 1925 med sina föräldrar och bror. Han tog studenten (baccalauréat de philosophie) 1932 vid 15 års ålder. Han intresserade sig för filosoferna Alexandre Kojève och Hegel. Efter studier i London School of Economics återvände han till Paris och École Libre des Sciences Politiques. 1937 blev han fransk medborgare och kom in på elitskolan École normale supérieure.

1940 blev han krigsfånge men lyckades fly och förenade sig med Charles de Gaulle i London i mars 1941 och anslöt sig till de fria franska styrkorna. 1944 sändes han på uppdrag till det ockuperade Paris, där han arresterades och skickades till Buchenwald[13][14]. Han lyckades undgå avrättning genom att byta identitet med en avliden fånge[15]. Denna förfalskning röjdes så småningom men han lyckades undgå ytterligare avrättningar och tog sig till de amerikanska linjerna vid krigsslutet[14].

Han kom i november 1945 till det franska utrikesdepartementet och utnämndes till ambassadör i Kina. Hans diplomatiska karriär varade till 1985. Han blev änkling 1985 men gifte om sig 1989.

Hessel engagerade sig politiskt i frågor som Maastrichtfördraget och de mänskliga rättigheterna. Han stödde 2009 ekologisterna Daniel Cohn-Bendit och José Bové inför valet till europaparlamentet med förhoppningar om att en oförvägen vänster skulle få ökad tyngd[16]. Han har även under sina sista år engagerat sig i den israelisk-palestinska konflikten och har bland annat betecknat den israeliska offensiven på Gazaremsan som krigsförbrytelse och brott mot mänskligheten[17].

Skriften Indignez-vous! (Säg ifrån!)

Hessels politiska skrift Indignez-vous! (Bli upprörda! eller Reagera!, Säg ifrån!) som utkom i oktober 2010 blev snabbt ett litterärt fenomen med en rekordutgivning om 950 000 exemplar på tre månader. Indignez-vous ! blev en internationell bästsäljare redan innan den hade blivit översatt till något annat språk.[18].

"I boken [...] vill Hessel få dagens yngre generationer att engagera sig för politiska och sociala förändringar. Vi underkastar oss alltför villigt det han kallar 'finansmarknadernas diktatur'." (Theresa Benér)

Källor

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6b5757h, omnämnd som: Stéphane Hessel, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Discogs, artist-id i Discogs: 3331317, omnämnd som: Stéphane Hessel, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ filmportal.de, omnämnd som: Stéphane Hessel, Filmportal-ID: f741bcb575464438893cae9264ab9003, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ AlKindi, General Diamond Catalog-ID: 43834, omnämnd som: Stéphane Hessel.[källa från Wikidata]
  6. ^ Fichier des personnes décédées, läs online, licens: licence ouverte 2.0.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.weimarer-dreieck.eu.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.academie-de-berlin.de, läst: 8 maj 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, datastore.brussels, läst: 1 december 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ Stéphane Hessel, ancien résistant et auteur du livre Indignez-vous !, est décédé à 95 ans, France Info, 27 février 2013.
  11. ^ Stéphane Hessel est mortLibération
  12. ^ Danse avec le siècle, autobiographie de Stéphane Hessel parue au Seuil en 1997
  13. ^ N. Delcamp & S. Arié, Des témoignages de Paix : entretiens avec les membres de l’Alliance d’Artisans de Paix n° 2, Institut de Ressources pour la Paix, Paris XIème, 9 juillet 2008
  14. ^ [a b] M. Lehning, Mein Leben - Stéphane Hessel, Radio Bremen Film, Brème, 2008
  15. ^ Bruce Marshall, Le Lapin blanc, traduction de l'anglais par Pierre Frédéric, préface de Gilberte Pierre-Brossolette, Gallimard, 1953 Ch. XIII
  16. ^ http://www.letelegramme.com/ig/generales/france-monde/france/regionales-stephane-hessel-s-engage-au-cote-d-europe-ecologie-10-12-2009-692905.php
  17. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110516141543/http://contreinfo.info/article.php3?id_article=2470. Läst 26 februari 2011. 
  18. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525140031/http://www.myboox.fr/actualite/indignez-vous-de-stephane-hessel-atteint-un-tirage-record-de-950000-exemplaires-5363.html. Läst 10 augusti 2011. 

Dödsnotis NY Times (Engelska)

Bibliografi

  • Indignez-vous ! (Pour une insurrection pacifique). Montpellier: Indigène éditions 2010. 32 s. (Collection Ceux Qui Marchent Contre Le Vent.) ISBN 978-2-911939-76-1.
  • Säg ifrån!, översatt av Ulla Bruncrona, Louise Lindfors Förlag 2011 ISBN 978-91-633-8507-0

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.