Stäv
Stäv (äldre stam) är inom nautisk terminologi gemensam beteckning för fartygs och båtars upprätta avslutningsstomme för- eller akteröver där bordläggningen är infäst, uppdelad i förstäv och akterstäv (alternativt framstam och bakstam). Stävarna är en fortsättning av kölen och tillsammans utgör de skrovets ytterlinje i profil. Infästning av borden sker genom spunning vid träbåtsbyggnad och genom svetsning vid skeppsbyggnad i metall.
Spetsgattad sägs en båt vara om akterstäv och förstäv i vattenlinjen är spetsig. Tvärgattad och rundgattad är en båt eller ett fartyg som har en plan akterspegel respektive rundad aktersta del.
Stam
Hos äldre träskepp kallas stävarna för framstam och bakstam och bildar tillsammans med kölen det som kallas stammen (även skeppstammen, fornsvenska: skipstamn).
Svenska Akademiens ordbok ger förljande beskrivning:
| ” | om vardera av de två mer eller mindre böjda (ursprungligen av krokvuxna trädstammar tillverkade) trästycken som bildar kölens fortsättning för- respektive akteröver och vari ändarna av borden (bordläggningsplankorna) fastspikas; även i utvidgad användning, dels om vardera av de båda i var sin ände av en båt befintliga delar som består av en stam (i ovan angiven betydelse) jämte viss del av bordläggningen på ömse sidor om denna, dels om av sådan del avgränsat utrymme inuti en båt; | „ |
| – ”Stam sbst. 2”. Svenska Akademiens ordbok (SAOB). saob.se. 1986. https://www.saob.se/artikel/?unik=S_10817-0068.2K7U&pz=3. Läst 16 oktober 2023. | ||
Förstäv
Förstäv (engelska: stem) är en förlängning av kölen uppåt vid fören på en båt eller ett fartyg.[1]
Akterstäv
Akterstäv (engelska: sternpost) är den konstruktion som avslutar en båt eller ett fartyg akteröver. Akterstäven förenar fartygssidorna, som här löper samman. På stålfartyg ligger den egentliga akterstäven nästan helt under vattenlinjen på skrovet, medan träfartyg har en akterstäv från köl till däck.
Maskindrivna fartygs akterstäv konstrueras med hänsyn tagen till det antal propellrar den är utrustad med, och deras placering. På fartyg med en propeller bildar vanligen akterstäven en ram kring propellern, vars främre del kallas propellerstäv, där en ansvällning med ett hål för propelleraxelhylsan anbringas och vars bakre del kallas roderstäv. Dessa förbinds med varandra med en så kallad skädda.
Balans- och frihängande roder utförs utan roderstäv, men ofta stöds balansroder genom en rodertapp i ett lager i en med propellerstäven förbunden skädda. Fartyg utan propeller, med två propellrar eller med vid sidan om medelplanet placerad propeller har en akterstäv bestående av endast roderstäv, där balans eller frihängande roder inte förekommer. Vid fritt roder utgör akterstäven endast den avslutande byggnadsdelen.
Se även
Referenser
- ^ ”Skeppsordlista”. https://www.sjohistoriska.se/besok/barn-familj/lar-dig-mer-om/skeppsordlista. Läst sjohistoriska.se.
| ||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Jean-Pierre Dalbéra from Paris, France, Licens: CC BY 2.0
Le bateau d'Oseberg dans le musée des Bateaux vikings à Oslo (Vikingskipshuset).
Ce bateau, mis au jour en 1904, a été construit entre 815 et 820 et a été utilisé comme bateau funéraire pour une femme de haut rang qui est morte en 834. Le corps se trouvait dans une chambre funéraire en bois placée sur le pont. Autour du corps ont été découverts de nombreux objets en bois, cuir et textiles.
Le bateau, long de 22 m, est en bois de chêne. Il comportait 30 rameurs et n'était pas un bateau construit pour la haute mer.
Le musée présente trois bateaux vikings, très bien conservés, ainsi que des objets, qui ont été découverts dans trois tertres funéraires près du fjord d'Oslo.
fr.wikipedia.org/wiki/Mus%c3%a9e_des_navires_vikings_d'Oslo.Författare/Upphovsman: Stefan Kühn , Licens: CC BY-SA 3.0
Ship building, Roskilde, Denmark
Författare/Upphovsman: Jeremy Keith from Brighton & Hove, United Kingdom, Licens: CC BY 2.0
The bow of the Spirit Of Endeavour, docked at Friday Harbor, Washington.
Bow